Gunnar Hökmark: Kösverige är tillbaka

Föreställningen om staten som en effektiv aktör för att hantera köer och människors välfärd borde ha fått sig så många törnar de senaste åren att även en socialdemokratisk regering borde uppmuntra istället för att bekämpa privata alternativ som ger mångfald och kortar köer.

Pandemins krishantering avslöjade en vilsen och passiv regering och myndigheter som skapade osäkerhet, med ständigt försenade och förändrade besked som präglades av byråkratiska långbänkar. Socialstyrelsens senfärdiga hanterande kring tester, spårning och vaccinering under pandemin blev en del av krishanteringens problem, inte dess lösning.

Nu ser vi hur den statliga passhantering har lett till så långa och orimliga köer att det i praktiken står i konflikt med grundlagens krav om svenska medborgares rätt att fritt kunna lämna landet. Denna ineffektivitet drabbar enskilda människor och samhället som sådant.

Passköerna är inte det enda exemplet. De gigantiska köerna på Arlanda och Landvetter som leder till att mängder med människor missar sina flyg drabbar både de resande från stora delar av Sverige är ett annat. Köerna till den av staten reglerade hyresmarknaden är ett tredje exempel. Det offentligas övertagande av ambulansflyget ett fjärde.

Ineffektivitet, ransonering och köer av denna magnitud inträffar inte – och skulle av kunderna inte accepteras – i de delar av vårt samhälle där människor kan välja och det finns konkurrerande alternativ. Köerna är monopolens konsekvenser.  

Trots dessa exempel på visar att staten inte är ett föredöme vad gäller effektivitet går regeringen till val på att istället öka statens direkta styrning över människors välfärd.

Hundratusentals svenska hushåll har av egen fri vilja valt privata alternativ till den offentligt drivna skolan, vården och omsorgen. Denna kontroll och makt över den egna vardagen vill Socialdemokraterna nu återföra till politiska beslutsfattare och en anonym kader av tjänstemän och byråkrater. Egenmakt i stället för politikermakt ska bara ha varit en kort parentes i historien, om Socialdemokraterna får regera ytterligare en mandatperiod.

Om Socialdemokraterna får igenom sina krav på att avveckla privat vård kommer mängder med svensk öppenvård att få läggas ner, eller, i bästa fall, ”bara” inordnas under den offentliga byråkratin, med de köer som följer av det.

Det erkänt väldigt effektiva privatdrivna sjukhuset St Göran i Stockholm skulle förmodligen bli lika ineffektivt som exempelvis de offentliga verksamheter jag nämnde inledningsvis. Köerna inom sjukvården i Region Stockholm och andra regioner där man har en stor andel privata alternativ hör i dag till Sveriges kortaste. Om de privata vårdgivarna av ideologiska skäl kastas ut kommer köerna snabbt att bli lika långa som i de regioner där socialdemokrater har styrt som längst.

Det allra tydligast uttalade hotet mot valfrihet och egenmakt finns för närvarande inom skolans område. Friskolorna, som föräldrar och elever på eget initiativ valt framför kommunala skolor, är i regel mycket välfungerande skolor som är uppskattade av både elever och personal. Socialdemokraternas aktuella förslag om att sänka skolpengen för dessa elever innebär på kort sikt försämrade förutsättningar att fortsätta driva friskolor.

På längre sikt kommer det att leda till få eller inga nystartade friskolor – trots att det finns en stor och växande efterfrågan på sådana. I praktiken blir sänkt skolpeng för vissa elever, men inte för andra, ett avsteg från principen om att det offentliga ska behandla alla elever lika.

I Sverige drivs ungefär 900 friskolor som företag. En välskött skola genererar normalt sett ett överskott, vilket behövs för att betala lån och investeringar. Skulle det socialdemokratiska förslaget om sänkt skolpeng bli verklighet förhindras en stor andel av dessa skolor att fortsätta sin verksamhet, förbjuds de betala avkastning på det egna kapitalet kommer många av dem stängas. Köerna till de kvarvarande skolorna kommer oundvikligen att växa så snart friskolor börjar stänga.

Friskolor – från förskolor till gymnasium – har en gång startats som svar på föräldrars och elevers efterfrågan på något annat än det som kommunen erbjöd. Ett svar på föräldrars och elevers ovilja att acceptera det offentligas köer.

Det är svårt att förstå en regering som av ideologiska skäl agerar för monopol som alltid ger växande köer. Det är bra om människor får välja. Så enkelt är det.

Gunnar Hökmark är bland annat tidigare Europaparlamentariker för Moderaterna