Print Friendly, PDF & Email

Diktardrömmar

Av Veckopoeten | 14 februari 2020



Nu erinrade han sig något.
Var det i november 2014,
Eller december.
Eller var det 1914 eller 1814?
Eller ännu längre tillbaka.
Eller var det igår?
Med ett ryck vaknade han upp.

Var det Dagens dikt i radion,
Som hade hört av sig,
Och frågat om han ville komma med ett nyskrivet bidrag?
Då gäller det att skärpa sig och kanske vara dimmig,
Tänkte han, annars blir det underkänt.
Det måste låta oklart och lätt mystiskt,
Eller måste och måste, ingen nackdel i all fall.
Och helst inget rim, det är för omodernt.
Gärna dimma, men inte rimma, skrockade han en sekund.
Och ryckte till igen.
Nu vaknade han verkligen upp.

Herkules arla stod upp, en morgon, i första sin ungdom, tänkte han.
Och mindes sina fina litteraturlektioner en gång i tonårstiden.
Var det 2014; eller 1914, eller 1814.
Ingen tvekan, tänkte han.
Nu går jag till verket. Indelningsverket.
Var får jag alltifrån, tänkte han igen.
Det här är inte klart, så det blir nog oklart i tid.

Veckopoeten

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Reflektioner om politik : Elva essäer om idéer och reformer

fplus

Läs mer här

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism