Det skoningslösa kunskapssamhället
1996
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
DET SKONINGSLÖSA
KUNSKAPSSAMHALLET
MATS SVEGFORS
Det postindustriella samhället är i mänskligt avseende hårdare än det högindustriella.
Utslagningen blir tydligare och leder till svåra motsättningar. Det sätter våra
grundläggande värden på svåra prov.
alet 1948 var ett av
samtidens mest
dramatiska. Kriget
var slut. Socialblockpolitisk struktur.
Ja, strukturen blev med tiden så fast
att många forväxlar politiken med just
denna politiska lägerbildning. Om
Ingen kan på särskilt goda grunder
hävda att han eller hon riktigt kan
bedöma och värdera denna
utveckling. Många påstår i och for sig
demokratin hade skiljelinjen mellan höger och vänster med säkerhet i stänm1an att något
forsökt fora över den krigstida förlorar sin signifikans tolkas detta som heter kunskaps- eller
planhushållningen till en fredstida
planerad hushållning. Det är ingen
överdrift att påstå att valrörelsen det
året blev formativ for hela
efterkrigspolitiken. När man går
tillbaka till diskussion så som den då
speglades i tidningsspalterna fanns där
redan embryot till den blockpolitik
som vi har levt med sedan dess.
Det var en politik som handlade
om vilket av de båda blocken som
skulle inneha regeringsmakten. Inte
ens 50-talets koalition mellan
socialdemokrater och bondeförbundare formådde bryta denna
utveckling mot en mycket fast
MATS SVEGFORS är chefredaktör för
Svenska Dagbladet.
som att politiken skulle gå in sitt
nirvana. Vi skulle ha nått fram till
historiens slut i hegeliansk mening.
Föreställningen är besynnerlig.
Vad är kunskapssamhället?
Nästan alla kan vi i vår egen vardag se
hur högindustrialismens gamla
samhälle rämnar och avlöses av något
annat och nytt. De gantia
arbetaryrkena försvinner. Ingen plats
finns for den lågutbildade eller
okvalificerade i det nya samhälle som
växer fram. Arbetslösheten växer
därmed snabbt. Belastningen på
statsbudgeten blir mycket tung och
hotar forutsättningarna for politisk
kontroll över de offentliga utgifterna
och de politiska välfärdssystemen.
SVENSK TIOSKRIFT
informationssamhället håller på att ta
över. Men vilken insikt ligger under
ett sådant påstående? Vad är
kunskapssamhället mer än att det inte
är industrisamhället? Är det mer än
beteckningen på den nästintill totala
ovissheten om vad det nya är? Det
närmast till hands liggande svaret är
att människor i detta kunskapssamhälle i mycket liten utsträckning
arbetar i direkt varuproduktion. I
stället är de verksamma att
producera och forn1edla kunskaper.
Ingen harmoni
Det är nog rätt. Men särskilt mycket
är ju inte sagt därmed. Vad innebär
det for olika medborgargruppers
relationer sinsemellan? Vilken roll tar
13
staten- kan staten fa – visavi enskilda
medborgare och familjer? Vad
innebär det for olika länders och
regioners inbördes forhållanden?
Visst finns länder som fortfarande har
låg arbetslöshet. Men den globala
tendensen är en långsiktigt ökande
arbetslöshet oavsett olika samhällens
utanfor det etablerade samhället och
hotar detta, eller kanske snarare
uppfattas hota detta. Det är mycket
som talar for att betydande
Kvintensen i allt detta, dvs i alla de utvecklingsnivå och sociokulturella invandrargrupper hamnar en
frågor som jag fonnulerar, är att vi tradition. process av exklusion och så
inte vet hur detta annorlunda Visst kan detta vara en effekt av att småmngom mer eller mindre
samhälles motsättningar konm1er att
se ut. Men det är knappast så att
samhälleliga motsättningar avlöses av
en total samhällelig harn1oni.
Tvärtom är nog det postindustriella
samhället mänskligt avseende
det är ett gammalt samhälles
institutioner som nu verkat i ett
tämligen annorlunda samhälle. Och
självfallet är det i någon mån så. Men
mycket tyder ändå på att exklusionen
är ett fenomen som hör det nya
hårdare än det högindustrialismens samhället till, inte bara att den är ett
samhälle som vi alla har fostrats in i. övergångsfenomen.
Materiellt rikare, men 1 andra Och forklaringen är i så fall mycket
avseenden mer skoningslöst.
Det tekniskt sett forhållandevis
osofistikerade industrisamhället gav
på tämligen jämlika villkor
arbetsuppgifter åt alla. Det fanns alltid
ett fabriksgolv att sopa, en ritning
eller ett kontrakt som måst kilas iväg
med från en stadsdel till en annan.
Jämställda
Och åtskillnaden mellan kapital och
arbete var tämligen självklar.
enkel. De nya teknologierna gör det
möjligt att ersätta i stort sett allt
okvalificerat arbete med maskinella
processer. Även vid låga löner blir
det billigare att utfora arbete med
hjälp av elektronik än med mänsklig
arbetskraft.
skinnskallar =kaoter
Kvar blir väsentligen intellektuellt
krävande arbetsuppgifter. Mot dem
som inte kan konkurrera om dessa
Anställningsforhållandet var ett arbetsuppgifter, beroende på
rationellt sätt att organisera de allra
flesta arbetandes forhållande till
produktionskapitalet. Därvidlag var
roretagsledaren och budkillen
jämställda.
Det mesta av det vi ser världen
över talar for att det nya saniliället
innehåller en inneboende tendenstill
utslagning, eller med ett ännu inte
riktigt etablerat begrepp: exklusion.
14
bristande utbildning eller bristande
personliga forutsättningar, är det nya
saml1ället hårt.
Och härur växer rimligen nya och
mycket svåra motsättningar. Jag tror
att den kategori av ”kaoter”, for
vilken Hans L Zetterberg varnade for
några år sedan, blir en realitet. Frågan
är om vi inte i skinnskallarna ser just
sådana ”kaoter” som samtidigt står
SV ENSK TIDSKRIFT
organiserat står emot det vita,
väletablerade svenska samhället. För
detta talar inte minst vår ofom1åga att
på ett rimligt sätt och i rimlig grad
integrera människor som har konunit
till Sverige från andra länder.
’ ’ När vi skall hantera
dessa nya motsättningar som
växer fram i Sver(~e, liksom
i andra utvecklade
samhällen, kommer våra
grundläggande värden att
sättas pa hårdare prov än
tidigare. Det nya samhället
kommer inte att vara
”värde”-löst. I stället
kommer 11i nog att på allvar
tvingas klara 111 för oss
själva vilka värden vi
egentligen står för. ’ ’
När vi skall hantera dessa nya
motsättningar som växer fram i
Sverige, liksom i andra utvecklade
samhällen, kommer våra
grundläggande värden att sättas på
hårdare prov än tidigare. Det nya
samhället konuner inte att vara
”värde”-löst. I stället konuner vi nog
att på allvar tvingas klara ut for oss
själva vilka värden vi egentligen står
for.
KUNSKAPSSAMHALLET
MATS SVEGFORS
Det postindustriella samhället är i mänskligt avseende hårdare än det högindustriella.
Utslagningen blir tydligare och leder till svåra motsättningar. Det sätter våra
grundläggande värden på svåra prov.
alet 1948 var ett av
samtidens mest
dramatiska. Kriget
var slut. Socialblockpolitisk struktur.
Ja, strukturen blev med tiden så fast
att många forväxlar politiken med just
denna politiska lägerbildning. Om
Ingen kan på särskilt goda grunder
hävda att han eller hon riktigt kan
bedöma och värdera denna
utveckling. Många påstår i och for sig
demokratin hade skiljelinjen mellan höger och vänster med säkerhet i stänm1an att något
forsökt fora över den krigstida förlorar sin signifikans tolkas detta som heter kunskaps- eller
planhushållningen till en fredstida
planerad hushållning. Det är ingen
överdrift att påstå att valrörelsen det
året blev formativ for hela
efterkrigspolitiken. När man går
tillbaka till diskussion så som den då
speglades i tidningsspalterna fanns där
redan embryot till den blockpolitik
som vi har levt med sedan dess.
Det var en politik som handlade
om vilket av de båda blocken som
skulle inneha regeringsmakten. Inte
ens 50-talets koalition mellan
socialdemokrater och bondeförbundare formådde bryta denna
utveckling mot en mycket fast
MATS SVEGFORS är chefredaktör för
Svenska Dagbladet.
som att politiken skulle gå in sitt
nirvana. Vi skulle ha nått fram till
historiens slut i hegeliansk mening.
Föreställningen är besynnerlig.
Vad är kunskapssamhället?
Nästan alla kan vi i vår egen vardag se
hur högindustrialismens gamla
samhälle rämnar och avlöses av något
annat och nytt. De gantia
arbetaryrkena försvinner. Ingen plats
finns for den lågutbildade eller
okvalificerade i det nya samhälle som
växer fram. Arbetslösheten växer
därmed snabbt. Belastningen på
statsbudgeten blir mycket tung och
hotar forutsättningarna for politisk
kontroll över de offentliga utgifterna
och de politiska välfärdssystemen.
SVENSK TIOSKRIFT
informationssamhället håller på att ta
över. Men vilken insikt ligger under
ett sådant påstående? Vad är
kunskapssamhället mer än att det inte
är industrisamhället? Är det mer än
beteckningen på den nästintill totala
ovissheten om vad det nya är? Det
närmast till hands liggande svaret är
att människor i detta kunskapssamhälle i mycket liten utsträckning
arbetar i direkt varuproduktion. I
stället är de verksamma att
producera och forn1edla kunskaper.
Ingen harmoni
Det är nog rätt. Men särskilt mycket
är ju inte sagt därmed. Vad innebär
det for olika medborgargruppers
relationer sinsemellan? Vilken roll tar
13
staten- kan staten fa – visavi enskilda
medborgare och familjer? Vad
innebär det for olika länders och
regioners inbördes forhållanden?
Visst finns länder som fortfarande har
låg arbetslöshet. Men den globala
tendensen är en långsiktigt ökande
arbetslöshet oavsett olika samhällens
utanfor det etablerade samhället och
hotar detta, eller kanske snarare
uppfattas hota detta. Det är mycket
som talar for att betydande
Kvintensen i allt detta, dvs i alla de utvecklingsnivå och sociokulturella invandrargrupper hamnar en
frågor som jag fonnulerar, är att vi tradition. process av exklusion och så
inte vet hur detta annorlunda Visst kan detta vara en effekt av att småmngom mer eller mindre
samhälles motsättningar konm1er att
se ut. Men det är knappast så att
samhälleliga motsättningar avlöses av
en total samhällelig harn1oni.
Tvärtom är nog det postindustriella
samhället mänskligt avseende
det är ett gammalt samhälles
institutioner som nu verkat i ett
tämligen annorlunda samhälle. Och
självfallet är det i någon mån så. Men
mycket tyder ändå på att exklusionen
är ett fenomen som hör det nya
hårdare än det högindustrialismens samhället till, inte bara att den är ett
samhälle som vi alla har fostrats in i. övergångsfenomen.
Materiellt rikare, men 1 andra Och forklaringen är i så fall mycket
avseenden mer skoningslöst.
Det tekniskt sett forhållandevis
osofistikerade industrisamhället gav
på tämligen jämlika villkor
arbetsuppgifter åt alla. Det fanns alltid
ett fabriksgolv att sopa, en ritning
eller ett kontrakt som måst kilas iväg
med från en stadsdel till en annan.
Jämställda
Och åtskillnaden mellan kapital och
arbete var tämligen självklar.
enkel. De nya teknologierna gör det
möjligt att ersätta i stort sett allt
okvalificerat arbete med maskinella
processer. Även vid låga löner blir
det billigare att utfora arbete med
hjälp av elektronik än med mänsklig
arbetskraft.
skinnskallar =kaoter
Kvar blir väsentligen intellektuellt
krävande arbetsuppgifter. Mot dem
som inte kan konkurrera om dessa
Anställningsforhållandet var ett arbetsuppgifter, beroende på
rationellt sätt att organisera de allra
flesta arbetandes forhållande till
produktionskapitalet. Därvidlag var
roretagsledaren och budkillen
jämställda.
Det mesta av det vi ser världen
över talar for att det nya saniliället
innehåller en inneboende tendenstill
utslagning, eller med ett ännu inte
riktigt etablerat begrepp: exklusion.
14
bristande utbildning eller bristande
personliga forutsättningar, är det nya
saml1ället hårt.
Och härur växer rimligen nya och
mycket svåra motsättningar. Jag tror
att den kategori av ”kaoter”, for
vilken Hans L Zetterberg varnade for
några år sedan, blir en realitet. Frågan
är om vi inte i skinnskallarna ser just
sådana ”kaoter” som samtidigt står
SV ENSK TIDSKRIFT
organiserat står emot det vita,
väletablerade svenska samhället. För
detta talar inte minst vår ofom1åga att
på ett rimligt sätt och i rimlig grad
integrera människor som har konunit
till Sverige från andra länder.
’ ’ När vi skall hantera
dessa nya motsättningar som
växer fram i Sver(~e, liksom
i andra utvecklade
samhällen, kommer våra
grundläggande värden att
sättas pa hårdare prov än
tidigare. Det nya samhället
kommer inte att vara
”värde”-löst. I stället
kommer 11i nog att på allvar
tvingas klara 111 för oss
själva vilka värden vi
egentligen står för. ’ ’
När vi skall hantera dessa nya
motsättningar som växer fram i
Sverige, liksom i andra utvecklade
samhällen, kommer våra
grundläggande värden att sättas på
hårdare prov än tidigare. Det nya
samhället konuner inte att vara
”värde”-löst. I stället konuner vi nog
att på allvar tvingas klara ut for oss
själva vilka värden vi egentligen står
for.