Print Friendly, PDF & Email

Det går inte lika bra med kulturselleri

Av Peter J Olsson | 11 September 2020



Björn Werner, kulturchef i Göteborgs-Posten, har skrivit en krönika och förklarat att ledarskribenterna i landets tidningar skriver för mycket om kultur. De håller sig inte till sin plats, som enligt honom är att skriva om skattesatser och partiledardebatter. En ironisk släng – men med dubbla budskap, konstaterar Peter J Olsson.

Särskilt retar han sig på skribenter som Lisa Magnusson i Dagens Nyheter och Ivar Arpi i Svenska Dagbladet.

I hans ögon blir det till och med fel om skribenter som normalt håller till på en ledarsida också författar en kulturartikel eller recension på kultursidan. Han nämner den liberale debattören Mattias Svensson, som ibland är verksam som ledarskribent – då är har tydligen inte längre värdig att ens komma i närheten av den fina kultursidan.

Per Svensson, min gamle chefredaktör på Kvällsposten, numera Dagens Nyheter, hamnar i samma karantän. Svensson ska tydligen för alltid vara portförbjuden eftersom han varit politisk redaktör. Att Per Svensson skrivit mer kulturartiklar än de flesta och varit kulturchef på Expressen är ingen förmildrande omständighet.

Vad är detta för rappakalja kanske någon frågar?

Jo, Björn Werner menar förstås inte allvar, inte om man ser precis förbi det bokstavliga innehållet. Bara rubriken ”De tar våra jobb” andas något parodiskt.

Det hela är förstås en ironisk släng som försvar mot anklagelserna att kultursidorna gett upp sina kärnuppgifter och allt mer ägnar sig åt annat än den sköna konsterna, i synnerhet åt politik av en ganska ytlig och dagsfärd sort – ideologi faller förstås mer inom kulturområdet. Kritiken har tydligen tagit Werner rätt hårt eftersom han väljer att inte svara direkt utan bara antydningsvis. Svensk Tidskrift är en av flera som lyft fram kultursidornas politisering och fanflykt från sin egentliga front. Senast i en rapport som både kvantitativt och kvalitativt visar på hur mycket – eller lite – kultursidor i dag handlar om konst, arkitektur och litteratur.

Sedan har Björn Werner en poäng i att ledarsidejournalistiken har breddat sina verktyg. I dag skriver man med hänvisning till såväl hög- som populärkultur och sport. Det blir inte alltid bra, men syftet är knappast att lägga sig i kultursidornas recensionsverksamhet och öppna debatt – utan att effektivare fullgöra sitt uppdrag.

Att det sedan pågår en kulturkamp där de klassiska västerländska värdena är hotade gör förstås att ledarsidor som vill försvara dessa skriver mer om kultur. Kulturen är utsatt för ett politiskt angrepp av till exempel identitetsteoretiker.

Att Björn Werner inte riktigt lyckas beror på att hans verk bara synbart är en ironisk yta med en annan egentlig innebörd. Det finns en nivå till. Werner har ett dubbelt budskap.

Han tycker nog egentligen att kulturskribentsfären och de som de till nåder plockar in i sitt edsvurna samfund är de som ska skriva om kultur. Inga andra. Och politik får det gärna vara, vänsterliberal eller vänster-vänster, men inget borgerligare än så.

Dubbel-Werners budskap är det motsatta mot Werner&Werners en gång i tiden: Det går inte lika bra med selleri. Makten över kultursidorna ska vara där den är nu. Och det är varken hos tidningsägarnas eller läsarna, utan hos dagens kulturchefselit.

Peter J Olsson är borgerlig skribent och senior advisor (M) i Region Skåne.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

När postmodernismen kom till sverige/

fplus

Läs mer här

FMRS online

Osäkerhetens tid – Årsbok 2019