Det är inte staten som skapar framgångar



I den senaste utgåvan av Expressens politikpodd ”Verkställande utskottet” resonerar Torbjörn Nilsson om Erik Bengtssons bok ”Världens jämlikaste land?”

Boken lanserades i en debattartikel av Bengtsson och Daniel Suhonen och är uppenbart ett politiskt inlägg. Men vilka slutsatser ska man egentligen dra av boken?

Nilsson påminner om två böcker som båda utkom 1994 och som båda handlade om finansminister Johan August Gripenstedt som i mitten av 1800-talet frigjorde landets “slumrande krafter”. Han förverkligade frihandeln, finansierade järnvägarna, avvecklade stånden och skråna. Han hävdade att det fattiga Sverige skulle bli ett av världens rikaste länder.
Den ena boken, ”100 år av tillväxt: Johan August Gripenstedt och den liberala revolutionen” av Per T Ohlsson, finns i nyutgåva på Timbro sedan 2012.

Cecilia Stegö Chilò hade skrivit den andra: ”Systemskiftet – En 1800-talshistoria”.

Nilsson kopplade i podden de båda böckerna om Gripenstedt till Nooshi Dagodstar som i Ekots lördagsintervju dristade sig till att uttala att det inte räcker med fördelningspolitik.

Ola Thedin skrev I sin kommentar på Sydsvenskans ledarsida bland annat:

”Enligt Dadgostars sätt att se på saken har många av landets stora företag kunnat växa fram tack vare massiva statliga satsningar och investeringar. Elektrifieringen, järnvägar och mångmiljonprogrammet gavs som exempel.

Sannolikt är det för mycket begärt av en partiledare i Vänsterpartiet att fullt ut sjunga näringslivets lov som jobb- och välståndsskapare. Men även om Nooshi Dadgostar använde några gammalmodiga exempel, så förde hon trots allt ett resonemang kring tillväxt och välstånd där industri och företagsamhet för en gångs skull gavs en annan roll än den girige, onde kapitalistens.”

Thedin efterlyser mer klarspråk från den kommande ledaren från vänsterpartiet:

”Det vore intressant att höra Dadgostars tankar kring Sveriges öppna och utlandsberoende ekonomi. Eller medlemskapet i EU, som tillför vår ekonomi några hundra miljarder extra årligen att beskatta och fördela.”

Det är här Nilsson kopplar ihop Dagodstar och Gripenstedt.

Efter Assar Lindbecks bortgång skrev Torbjörn Nilsson om Bengtssons bok men drar en något annan slutsats:

”Perioden av ökad jämlikhet och större välfärdsstat under 1900-talet utgjorde ett historiskt brott, och detta skifte kom till genom politisk ansträngning. Från Gunnar Myrdal och andra.

I Erik Bengtssons synsätt är denna epok idag att betrakta som en parentes, och han har onekligen argument för sin sak.”

Detta leder till Nilssons spaning:

”Kanske blir detta också en oförutsedd effekt av pandemin och den internationella debatten om Sverige. Att också svenskar börjar inse att det land som de bor i är ett borgerligt land med en svag socialdemokrati som tillsammans med tre i grunden ekonomiskt liberala partier försöker hanka fram sin regering så gott det går.”

Hög tid att plocka fram böckerna om Gripenstedt och inse att det inte var de statliga satsningarna på järnvägarna som var det riktigt stora som hände utan frihandel och en avreglerad ekonomi.

Det är politikens strukturreformer som skapar förutsättningar för entreprenörskap som är den centrala framgångsvägen.

Tron att statens roll är det som avgör ett lands ekonomiska framgång har tveklöst gjort comeback under pandemin och med hänvisningarna till det av kommunistpartiet styrda Kina.

Dags att ta debatten!

Janerik Larsson är senior advisor för Stiftelsen Fritt Näringsliv