”Man kan alltid räkna med att USA gör det rätta – efter att ha prövat allt annat.” Så beskrev Winston Churchill USA:s beslut att till sist förklara krig mot Nazityskland. Detta gäller än i dag, särskilt i ljuset av Trumps valförlust. President Bidens rivstart ger därför anledning till efterlängtad optimism i USA men även för oss i Europa, skriver Hans Wallmark och Göran Montan.
För en gammal amerikavän har de senaste åren varit sorgesamma. Att se någon som på det hela taget personifierar de sju dödssynderna bli folktribun i en nation som gör anspråk på moraliskt och demokratiskt ledarskap har känts som en resa till nattens ände, skriver Benny Carlson.
EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, blir utsatt för alltmer kritik när upprördheten växer över EUs misskötta upphandling av vacciner. EUs medlemsländer gav EU-kommissionen i uppdrag att upphandla vacciner för deras räkning – och detta har visat sig vara ett stort misstag, skriver Rainer Zitelmann.
I lördags protesterade tusentals människor över hela Ryssland mot Vladimir Putins korrupta regim. Den ryska proteströrelsen har vaknat till liv med en helt ny kraft efter avslöjanden om groteska miljardpalats och stölder. Nu vilar ansvaret på västvärlden tungt att stödja den ryska demokratikampen, skriver Alexandra Ivanov.
Den nya tv-serien Tunna blå linjen berättar om polisers vardagliga arbete. Inledningen griper tag i tittaren, som får se när två poliser ska ingripa mot ett ungdomsgäng som trakasserar en butiksinnehavare, och där poliserna möts av grav respektlöshet och kränkningar. Även om berättelsen är fiktiv, så berättar den om en verklighet som inte borde få förekomma i ett fungerande samhälle, skriver Christian Braw, Reinhold Fahlbeck, och Anders Månsson.
Nej, det räcker inte att endast vara emot den extremism och de auktoritära riktningar som man vill beskylla sina politiska motståndare för. Försöken att göra inrikes partipolitik av stormningen av den amerikanska kongressen är att relativisera extremismens krafter. Samtidigt visar det på en blindhet inför de idéer som hotar demokratin och vårt samhälle oavsett var den har sina rötter, skriver Gunnar Hökmark.
Burke var inte bara förutseende om den franska revolutionen: hans preferens för traditioner framför spekulationer är fortfarande relevant, skriver Hannes H. Gissurarson.
Merkel är på väg ut efter 16 år vid makten i Europas mäktigaste stat. Den stat som dominerar beslutsfattandet i EU och sätter gränserna för vad som är möjligt att göra i vår del av världen. Frågan är bara om hennes politik varit så framgångsrik, vare sig för Tyskland eller Europa – eller ens för kristdemokratiska CDU, funderar Mats Fält.
När 2020 övergick i 2021 var det färre fyrverkerier än vanligt. Fler satt hemma i små sällskap och skålade i champagne. Över världen gick nog också en samfälld suck. Äntligen skulle pandemiåret med allt vad det inneburit av död, omställningar och restriktioner kunna läggas till handlingarna. Stora förhoppningar knöts till det nya. Men bara några dagar in på 2021 så kunde en chockad värld följa upploppet i Washington DC framhetsat av president Trump – vars avgång var en del av de positiva händelser som skulle prägla det nya året, skriver Hans Wallmark.
För Europasamarbetets del kan det mycket speciella året 2020 sammanfattas med att EU lyckats vända motgång till framgång. Mitt under brinnande coronakris har viktiga steg kunnat tas på en rad avgörande områden, skriver Arba Kokalari.