Politik & ekonomi

Som den första kvinnliga försvarsministern i världen har Elisabeth Rehn försökt bidra till fred, också genom att förstärka försvaret. Införskaffandet av Hornet stridsflygplan till Finland var viktigt. Fast egentligen bekänner hon att hon som människa kände det galet att satsa så oerhörda summor på krigsmateriel. Men i en tid då ondskan gör sig påmind måste vi värna om vår självständighet. Precis som nu.

I år fyller Nordiska rådet 70 år. Men vilken roll fyller det nordiska samarbetet idag för Sverige, som ju är med i EU och snart i Nato? En som pläderat för att det nordiska samarbetet ska få ta större plats och att Norden oftare ska höja sin gemensamma röst är den tidigare europaparlamentarikern Gunnar Hökmark (M).

Japans regering ämnar fördubbla landets försvarsanslag under de kommande fyra åren. År 2027 ska landet lägga 2 procent av BNP på försvar. Beslutet ligger i linje med de senaste decenniernas politik där Japan tagit gradvisa steg bort från den gamla pacifistiska hållningen och mot större ansvar för den egna säkerheten. Men att upprustningen just nu trappas upp så snabbt beror på kriget i Ukraina.

19-21 november höll Natos parlamentariska församling sin höstsession i Madrid. Två teman dominerade: Rysslands krig mot Ukraina respektive utvidgningen genom upptagandet av två nya medlemmar. För svensk och finländsk del innebär det nu att respektive delegation fullt ut får delta i allt arbete och alla möten inklusive det styrande organet Standing Committee.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina har tvingat många länder till att ompröva sin utrikes- och säkerhetspolitik. Omställningen är svårast i Tyskland.

”Arvid Lindman och skogen” vänder sig till en historiskt och samhällsintresserad publik, men också personer med skogligt engagemang. Boken gavs nyligen ut av Svensk Tidskrift, och syftet är att bredda och fördjupa bilden av Arvid Lindman. Redaktionen fick ett samtal med författaren Lars Elinderson.

Inför G7-toppmötet i det historiska rådhuset i Münster utlöste tyska regeringstjänstemän utbredd upprördhet genom att ta bort ett kors från 1600-talet från mötesrummet. Vad kan tänkas vara agendan bakom en sådan gest?

Konsekvensen av att utvisningsbesluten så ofta bara är på låtsas är att allt fler lever utanför lagen i vårt land. De är utestängda från många kontakter och system som är naturliga inslag i livet för vanliga medborgare. Samtidigt måste många försörja sig genom svartarbete eller andra former av kriminalitet.

På klimatmötet COP 27  i Egypten kräver fattigare länder höga kompensationsbetalningar från rika länder, eftersom det enligt dem är rika länder som bär det största ansvaret för klimatförändringarna. Medierna och ”klimataktivisterna” målar upp en svartvit bild av oskyldiga fattiga länder som ”offer” och skyldiga rika länder som ”förövare”. Men det är inte alls så enkelt.

Det som möjligen gör att Trumps kandidater kan beskrivas som ”radikala” är dock något helt annat. Det är det eviga tjatandet om det påstådda fusket i presidentvalet 2020 och den pinsamma personkulten kring den tidigare presidenten som skiljer ut Trumps varmaste anhängare från andra.