På område efter område ser vi hur moderata synsätt och reformförslag har vunnit stöd hos allt bredare grupper. Det har inte varit tal om att endast blygt anmäla avvikande synpunkter. Moderaterna har flyttat centrum för den svenska politiken. Partiet har kommit att accepteras som ett regeringsparti och har fått tillsätta tre statsministrar. Finns det då ingen anledning att känna besvikelse?
Historien visar att bakom varje effektiv makthavare står en exekutivt inriktad rådgivare. Ett år in på mandatperioden står regeringen Kristersson och stampar. Krishanteringen går sådär. Är det på grund av strukturella skäl? Eller är det för att statsministern helt enkelt har för många rådgivare?
Vad vore världen utan äganderätt, vad vore ett land utan äganderätt och hur skulle ett företag klara sig utan äganderätt? I veckan lanserades International Property Rights Index av Property Rights Alliance och Svensk Tidskrift på ett seminarium i Stockholm.
Vårens ordförandeskapsprioriteringar måste få en långsiktighet som bara kan uppnås genom kontinuerligt ledarskap. Det kan sammanfattas på ett mycket enkelt sätt. Vi behöver ett Europa som kan utöva makt i världen men som begränsar sig i sin makt gentemot medborgarna.
I Kina har antalet människor som lever i extrem fattigdom minskat från 88 till mindre än 1 procent sedan början av 1980-talet tack vare införandet av privat egendom och marknadsekonomi. Samtidigt har antalet rika människor ökat mer än i något annat land. Idag är det bara USA som har fler miljardärer än Kina. Ojämlikheten har ökat, fattigdomen har minskat. Tror någon att människor i Kina vill gå tillbaka till livet under Mao bara för att människor var mer jämlika då?
Hur kan vi bekämpa universitetens byråkratisering? Hur kan vi motverka klåfingrig politisk maktutövning? Frågorna är viktiga, men diskussionen om dem kretsar alltför ofta kring de destruktiva tendenser som ska motverkas snarare än den akademiska frihet och kollegialitet som behöver värnas.
Kung Carl XVI Gustaf firar femtio år på tronen i veckan. De senaste åren har sett ett uppsving för kungahuset, samtidigt som andra historiskt viktiga institutioner underpresterat – nu senast Nobelstiftelsen och dessförinnan Svenska Akademien. I för Sverige kritiskt viktiga lägen har hans majestät konungen klivit fram som ett slags balanserad voice of reason, baserad på integritet och oberoende. Var kommer drivkraften ifrån? Spåren leder tillbaka till Jean-Baptiste Bernadotte.
Politiker, regeringar och statsskick har kommit och gått – men monarkin i Sverige, den har bestått. Kungahuset, vår konstitutionella monarki, står starkt som en institution inskriven i vår grundlag, som en fullt legitim del av vår demokrati och som en symbol för kontinuitet, historisk förankring och samhörighet.
I stället för att ägna sig åt en intern eurodebatt baserad på en svag kronkurs bör borgerliga debattörer öka trycket på regeringen att genomföra de reformer som krävs för att stärka tron på vårt land och därmed vår valuta. Kronkursen kan nämligen ses som ett mått på omvärldens förtroende för svensk ekonomi eller hur potentiella investerare ser på AB-Sveriges framtid.
För omkring 250 år sedan utspelade sig det amerikanska frihetskriget. Ett till synes svag tidigare koloni sökte sin frihet och ett mäktigt imperium trodde att det skulle vara lätt att förhindra. En allians av andra stormakter, då med Frankrike i spetsen, lade sig i och stöttade frihetskampen. Frågan är om vi kan lära oss något om hur kriget i Ukraina kommer att sluta genom att studera frihetskrigets avslutning.