Utan andra människor är vi alla stumma. Vårt innersta jag är ordlöst, men genom språket kan vi bli ett vi. När jag hörde Fredrik Reinfeldts tal om ”etniska svenskar” tänkte jag på språket och hur djupt det sitter. Totte Wallin skriver om språkets betydelse.
Be en bön och höj försäkringen! Det är Brzezinskis råd om Mitt Romney blir USA:s nästa president och syftar på den aggressiva tonen kring Iran, Kina och Ryssland i valrörelsen. Men kanske sviker Romney sina anhängares förhoppningar och håller sig till kända huvudlinjer i USA:s utrikespolitik. Det skriver Bo Ture Larsson.
Makt är en knapp resurs. Ju mer staten har, desto mindre får människan. Det skriver Fredrik Segerfeldt som menar att politiker bör hålla sig ifrån att kvotera familjeförsäkringar och företagsstyrelser.
Polen och Ukrainas gemensamma värdskap för fotbolls-EM är ett steg i ledet att förbättra relationerna mellan länderna. Att bristen på demokrati i Ukraina utgör ett problem råder det ingen tvekan om, men landet bör inkorporeras i så många internationella sammanhang som möjligt.
I Kjell-Olof Feldts bok om socialdemokratins uppgång och fall beskrivs hur ofta LO, inte nödvändigtvis Partiet, styrt svensk arbetarrörelse. Så ser det inte ut längre – idag tycks denna röst vara kraftigt försvagad. Vart tog LO egentligen vägen? Det frågar sig Pär Holmbäck.
LO är på en kollisionskurs med sina medlemmar. Facket, som numera blivit en kampanjorganisation för Socialdemokraterna, driver en linje som går direkt mot många av sina medlemmars ekonomiska intresse. Motståndet mot jobbskatteavdraget, den sänkta restaurangmomsen och Lagen om Valfrihetssystem är bara några exempel. Det skriver Hans Wallmark och Lars Beckman.
Det är nästan ofattbart att man inte kan planera sin egen ålderdom genom att välja fritt vilket slags boende man vill tillbringa sin sista tid på, skriver Janne Haaland Matlary, som ett exempel på statens alltför starka roll. Det handlar om Norge, men de frågor som tas upp är högst relevanta även för svensk debatt.
Vänstern ägnar sig åt att bekämpa ojämlikhet. Men varför ska strävan efter jämlikhet stanna vid nationsgränsen i en globaliserad värld? Det frågar sig Alexander Funcke, som tycker att vi istället borde försöka minska fattigdomen.
Veckan inleddes med ett Natotoppmöte i Chicago där Afghanistans framtid var den viktigaste frågan på agendan. Sverige bör fortsätta sitt engagemang nu när länderna som ingår i den Natoledda styrkan enats om en väg framåt som bygger på en realistisk analys av konfliktens natur. Det skriver Stefan Olsson.
Varför är samförståndslösningar så otillgängliga i amerikansk politik? Janerik Larsson har intervjuat republikanen John Fortier och demokraten Ruy Teixeira på plats i Washington DC för att få svar på frågan. En ökad ideologisk polarisering av både partier och väljare är en del av deras förklaring.