Miljöpartiets politik är inte en politik för små företag utan en politik mot växande företag. I partiprogrammet blir visionen för Sverige tydlig – människors möjligheter att arbeta efter egen vilja eller låta ett framgångsrikt företag växa sig större ska inte tillåtas. Den som skrapar på Miljöpartiets nyanlagda fernissa finner snart en annan bild än den som partiets ledande företrädare försöker sätta. Det skriver Oscar Hållén.
Trots att Georgien har obestridlig rätt att besluta om sin egen säkerhetspolitik har den västvänliga inriktningen uppfattats som ett hot i Moskva och Ryssland har infört tveksamt underbyggda handelsembargon mot Georgien. Rysslands agerande gentemot Georgien visar på att man inte accepterar demokratiskt valda regeringars rätt till en självständig politik. Det skriver Tomas Brandberg.
Det som skulle blivit en fredlig demonstration för Gazaborna misslyckades totalt. Israel erbjöd Ship to Gaza flera gånger att lasten kunde bogseras in till hamnen i Ashkelon för att varorna skulle komma Gazaborna till godo. Men Ship to Gaza handlade inte om att förse Gazabor med förnödenheter utan om att bryta Israels partiella blockad mot Gaza. Det skriver Lisa Abramowicz.
Den folkliga förankringen har saknats kring författningen. Grundlagen har inte varit ett verktyg för enskilda människor att hävda sina grundläggande fri- och rättigheter gentemot stat och myndigheter. Men det är något som snart kan komma att ändras. Författningspolitiska reformer har redan i en omgång röstats igenom av riksdagen. Det skriver Henrik von Sydow.
Med kalla krigets upphörande i skiftet mellan 80- och 90-tal och förändringarna i Sydafrika trodde många att Afrika nu skulle komma till sin rätt, och kunna utvecklas politiskt och ekonomiskt som herre i eget hus. Tyvärr har detta hus har sedan 1990 upplevt ett tjugotal allvarliga konflikter. För 50 år sedan var Afrika ekonomiskt i nivå med eller bättre än Kina, Indien och Sydkorea. Så är det inte idag. Det skriver Bo Ture Larsson.
Västvärldens väg mot välstånd inleddes i ekonomiska frizoner. Idag kan de vara den mest verkningsfulla åtgärden mot utanförskap i Europas storstäder. Forskningen är tydlig med att höga skatter och omfattande regleringar slår extra hårt mot unga och invandrare. Därför handlar det om att identifiera de områden där lättnader är av störst behov. Det menar Johnny Munkhammar.
Den svenska modellen med avtal mellan arbetsmarknadens parter bygger på att parterna är trovärdiga.
Trots detta finns flera konflikter som facket varit inblandade i där just dess trovärdighet farit illa. Initiativ till förnyelse har emellertid tagits men behöver utvecklas. Tove Lifvendahl efterlyser en modern tolkning av facklig solidaritet.
Nästa onsdag går kenyanerna åter till valurnorna för att rösta om en ny konstitution. Processen har varit lång och senast 2005 röstade landet mot ett liknande förslag. Den här gången tyder det mesta på ett ja, vilket skulle gynna landets stabilitet och demokratiseringsprocess, skriver Michael Wahman.
Såväl radio- och TV-lagen som sändningstillstånden fungerar som värn mot censur och ska garantera opartiskhet, vidsträckt yttrandefrihet och informationsfrihet. Denna ordning hotas nu av uttalat liberala krafter. Morten Lökkegaard, medlem i EU-parlamentets kulturutskott och den liberala ALDE-gruppen, menar att företag som SVT är skyldiga att informera medborgarna om vad som händer i EU och att det är på tiden att public service betraktar sin EU-bevakning med kritisk blick. Det skriver Philip Lerulf.
Varje dag publiceras artiklar och inslag i svenska medier om arbetslösheten. Men belysning av att arbetslösheten skulle kunna minska genom åtgärder som ökar företagens förmåga att anställa saknas helt. Visst är vissa medier ganska ointresserade av företagarfrågor. Men även de som rapporterar mycket om företagare lägger fokus på andra aspekter än deras betydelse för minskad arbetslöshet. Det skriver Mats Olin.