När den kinesiska staten dömer Zhang Zhan till fyra års fängelse för att hon talat sanning, då säger detta något om hur Kina kommer att uppträda mot andra stater. Det säger oss att vi inte kan vänta oss respekt för sanningen i denna relation. Vi kan däremot vänta oss en konsekvent vilja att dölja fakta och att förvränga fakta, som är besvärande för den totalitära staten, skriver Christian Braw.
Presidenten var aldrig höger på samma sätt som Reagan eller Thatcher senare kom att bli. 1968 hade just passerats. Det var svårt nog ändå att få ungdomarna med på tåget, skriver Mats Fält om den nyligen avlidne Valéry Giscard d’Éstaing.
Egentligen är det häpnadsväckande att ett parti som vill slå sönder samhällssystemet i ett av världens rikaste, lyckligaste och vackraste länder lyckats få plats i parlamentet. Just därför är det viktigt att påminna om allvaret bakom de ofta vackra parollerna om folklig makt och rättvisa, skriver Mats Fält.
Kan en människa – i detta fall Märta Stenevi – ha absolut rätt? Och kan en annan människa – i detta fall Sarah Havneraas – ha absolut fel? Följdfrågan blir oundviklig. Kan man förstå vad en annan människa säger, om man på förhand utgår från att hon har absolut fel? Christian Braw funderar över konsten – och viljan – att förstå.
Många som tillbringat Coronakarantänen framför TV-skärmen har säkert avnjutit serier och filmer om agenter från olika underrättelseorgan som konkurrerar med och misstror varandra. Sådan ömsesidig misstänksamhet kan ju tyckas naturlig när det gäller spioner från olika länder. Men märkligt nog skildras ofta fatala samarbetsproblem mellan anställda i organisationer inrättade av samma land. En historisk tillbakablick i det internationella spionagets mörka skrymslen uppenbarar möjliga orsaker till denna företeelse, skriver Sten Niklasson.
Andrew Lambert är professor i sjöfartshistoria vid King’s College i London. I sin intressanta bok Seapower States redogör han för hur fem sjöfartsländer genom historien, antikens Aten och Kartago, republiken Venedig, Nederländska republiken och Storbritannien, alla utvecklade en identitet som havsherravälden med handel, öppenhet och politiska system med inkludering och maktdelning som attribut, skriver Erik Herbertson.