Veckopoeten hade en tid plågats av dåligt samvete – för att inte följa med sin tid. Han begrep nämligen inte riktigt allt detta tal om vikten av ständigt bättre social integration. Vad är det, undrade han flera kvällar innan han somnade. Och är det bra?
Segerfeldt visar att kritiken mot den franska linjen inte alls bara handlar om ideologi och frihet. Den fungerar dåligt. Tillväxten är låg, arbetslösheten hög och den bristfälliga konkurrenskraften gör Frankrike till en välfärdsstat med problem. Dessutom minskar statens kontrollambitioner medborgarnas frihet och möjligheterna att söka nya vägar begränsas. Paris är bra på lyxprodukter men dåligt på det som verkligen kan ge välbetalda arbetstillfällen i framtiden.
Det vi nu skall berätta hände alltså innan den sovjetiska offensiven inleddes 13 januari 1945. Vår berättelse börjar julafton 1944 i en liten skola i byn Altdorf 42 kilometer väster om Osterode. Där hade lärarinnan Hanna Metzger förberett allt inför julavslutning med skolans alla klasser.
Den franske författaren Maurice Leblanc skapade med sin romanfigur Arsène Lupin urtypen för gentlemannatjuven. Begreppet har kommit att beteckna tekniskt skickliga stölder av värdefulla smycken, antikviteter och konstverk, som genomförts utan vapen, våld, vandalism och ofta utan spår av förövaren. Brottslingarna har blivit föremål för beundran och kallas ibland till och med ”artister”, inte minst i Frankrike, där rebeller som rubbar den gängse ordningen av tradition omfattas av sympati.
Många tar rikedomen för given och allt fler, inte minst på våra ledande universitet, börjar åter igen se med förakt på marknaden och dess aktörer. Det finns en gräns för hur mycket kritik vårt västerländska samhälle klarar av utan att de välståndsskapande krafterna allvarligt undermineras.
