Kanske man kan tycka att vi skulle ha lämnat de här rätt dammiga tiderna bakom oss och nu leva i en tid av en upplyst demokratisk samhällsordning. Vad kan 1800-talsfigurer som Geijer och Fryxell säga oss om vår tid? Kanske mer än vi tror i dessa tider av Trumpsk, eller för den delen Lövensk, utmaning mot det demokratiska arvet, skriver Björn Hasselgren.
För att inte riskera att bländas av propagandan eller personliga erfarenheter från den lilla världen är det nyttigt att ibland påminna sig om hur det egentligen var i Sovjetunionens lydigaste vasallstat, bonde- och arbetarstaten i mitten av Europa, skriver Mats Fält.
Veckopoeten skaldar om demokrati och svåra val.
Många människor tror tydligen att det enda sättet att bli rik är att vara oärlig. Givetvis finns det exempel på människor som blivit rika genom att fuska eller bryta mot lagen – våra fängelser är fulla av människor som försökte sig på just det. Men ärlighet är inte bara en moralisk dygd; i genomsnitt lönar sig integriteten mycket mer i affärer än oärlighet, skriver Rainer Zitelmann.
Vid Stilla Havets strand har drömfabrikens kulturarbetare ofta svårt att hantera sin entusiasm inför män med stora, radikala och omvälvande visioner om en annan värld. Om dessa visioner kopplas till krav på våld och revolution så är det inget hinder, snarare tvärtom, skriver Mats Fält.
Man skall prägla hela samhället, människors hela liv, ända in i sängkammaren. Det skall inte finnas några privata områden, ingen statsfri zon, förklarar Christian Braw i en essä om hur Hitler tog – och behöll – makten.
