Mats Fält: Bayern som världsmakt

Vi som kan vår historia och insett att Tyskland är ett utmärkt semestermål vet ofta också att Bayern är den mest sympatiska delstaten i landet. Bayern är vackert, gemytligt, framgångsrikt och rikt på både historia och kultur. Dessutom är risken för svält vid tillfälliga besök mycket begränsad.

Många bayrare är mycket medvetna om sin delstats framgångar och företräden. Inte bara bayrare med CSU-sympatier grämer sig idag över att CDU och tant Merkel inte orkade rädda partiet genom att göra ministerpresidenten Markus Söder till unionspartiernas kanslerskandidat. Det verkar straffa sig. Söder är allmänt respekterad även i övriga partier i den sydliga fristaten.

Ibland tvekar dock även jag inför bayerska beskrivningar av den egna landsdelen. Så även i somras när jag inför ett besök på slottet i Höchstädt – platsen för Marlboroughs seger över fransmän och bayrare i slaget vid Blenheim 1704 – såg rubriken ”Bayern som världsmakt” i informationen om den fantastiska utställningen, om spanska tronföljdskriget i allmänhet och slaget i synnerhet. Här gick möjligen gränsen för acceptabel uppblåsthet i hembygdens tjänst.

Bayern har visserligen tidvis varit större och sträckt sig både till Italien på medeltiden och omfattat Pfalz vid Rehn ända till slutet på andra världskriget men det var aldrig något globalt imperium. Chiemsee är en vacker sjö och inget hav trots att den kärleksfullt ofta kallas för ”Bayerska havet”. Åren då en medlem av huset Wittelsbach var tysk kejsare i mitten av 1300-talet och på 1740-talet ändrade inte historiens gång, även om det innebar tillfälliga uppsving för residensstaden München.

Det jag trots idoga studier i tysk och bayersk historia lyckats missa var att det faktiskt finns fog för den uppseendeväckande rubriken. Under några år före 1700 – då kriget som vanligt kom att stå mellan husen Habsburg och Bourbon – fanns ett avtal som skulle ha gjort tronföljaren i Bayern till kung i Spanien – inklusive kolonierna i Latinamerika och Filippinerna. Avtalet skulle dessutom ha utökat Bayern med ett antal mindre områden i Centraleuropa. Den prins som skulle blivit kung i Spanien dog dock som ung redan 1699. Med honom dog också drömmen om Bayern som världsmakt.

Åtskilliga bayerska politiker har säkert förbannat landets olycka. Hur mycket lättare hade det inte kunnat vara att hantera de jobbiga Preußarna i norr med en bayersk kung på tronen i Madrid? Något bråk om en preußisk pretendent på tronen i Spanien 1870 hade inte heller varit aktuellt.

Förutom detta lärde jag mig att en svensk armé plundrade Höchstädt 1634. Bayern var under en tid ledande motståndare i kriget mot de fruktade protestantiska horderna från Norden. Slaget vid Blenheim får som tur är betydligt större plats på det lokala muséet.

Mats Fält är förtroendevald i Tyresö kommun