Stagnelius skrev inte bara kortare lyrik av det slag som han blivit berömd för, utan hans verksbredd omfattade också epik och dramatik, ja till och med balett och opera, liksom några kortare prosatexter. Bredden i ämnesval och utförande förundrar. Det skriver Simon O. Pettersson, som välkomnar en nyutgåva av Stagnelius samlade verk.
Det är ingen smickrande bild av det skandinaviska biståndet i Tanzania som tecknas. Men Liberty är ingen politisk pamflett, utan en roman i ordets bästa bemärkelse. Lars Anders Johansson har läst Jakob Ejersbos sista bok.
Trots Raoul Wallenberg-året blev en opera om Wallenbergs liv och gärning inte någon svensk angelägenhet. Henry Larsson har sett en lyckad uppsättning av den estniske tonsättaren Erkki-Sven Tüürs opera i Karlsruhe.
Palmes Sverige var inte solidariskt med Östeuropa, trots landets självbild som en moralisk supermakt. Istället styrdes Sveriges agerande av realpolitiska överväganden. Klas Hjort rekommenderar en aktuell avhandling som kastar nytt ljus över svensk politik under kalla kriget.
Är livet på Sveriges baksida verkligen så dåligt? Det frågar sig Greger Ekman efter att ha läst Dan Jönssons Ingenmansland. Det kan tyckas vara ett obegripligt livsval att välja bort storstadens möjligheter till självförverkligande. Men varför flytta ifrån de man känner sedan länge och sin familj och släkt?
Mario Vargas Llosa är något i Sverige så ovanligt som en klassiskt liberal skönlitterär författare. Det var också därför det väckte så starka känslor i den svenska kultureliten när han i fjol fick Nobelpriset i litteratur. Fredrik Segerfeldt recenserar Vargas Llosas senaste roman.
Kina påverkar i dag allt och alla. Men beundran för vad som hänt på mycket kort tid blandas med bävan. Viljan att tro på Kinas goda avsikter krockar med hur makthavarna sitt eget folk och utåt agerar för att göra världen ”säker för skurkstater.” Det skriver Bo Ture Larsson
Problemet är att skolungdomarna får lära sig information som är fel. De får lära sig hur vissa människor trodde att världen skulle utvecklas på 1970-talet. Inte hur den egentligen kommit att förändras. Det menar Fredrik Segerfeldt, som just utkommit med en granskning av läroboken Samhälle idag från förlaget Natur & Kultur. Mathias Bred intervjuar.
Den som följer tysk debatt vet att Henryk M. Broder gärna ställer saker och ting på sin spets när det rör tyskarnas förhållande till integrationsfrågor, anisemitism, Israel eller Mellanösternkonflikten. Henry Larsson recenserar Vergesst Auschwitz! Der deutsche Erinnerungswahn und die Endlösung der Israel-Frage.
Att majoriteten av mänskligheten idag bor i städer är positivt ur flera aspekter. Städer erbjuder unika möjligheter till högre inkomst, att verka politiskt, till utbildning, hälsovård och social service. Faktum är att mänsklighetens urbanisering även ur naturens perspektiv är mycket positiv. Det skriver Emil Uddhammar.