Det finns ett nyväckt intresse för konst i privata, offentliga miljöer. Men risken finns att näringslivet gör samma misstag som den offentliga sektorn, där oangenäma byggnader utsmyckas med malplacerad samtidskonst, varnar Lars Anders Johansson.
Hur kan orättvisa och kostsamma beslut uppstå i en demokrati? Det är en av de frågor som diskuteras i boken Madmen, Intellectuals och Academic Scribblers av ekonomerna Leighton och López. Erik Hagström har läst den och ser paralleller till den svenska hyresregleringen.
Emil Cioran spottar och fräser över varats otillräcklighet i Sammanfattningen av sönderfallet. Carl J Erixon läser den i utmärkt nyöversättning av Nikanor Teratologen.
Vilket inflytande fick 68-rörelsen? Det är en av de frågor som ett forskningsprojekt finansierat av Ax:son Johnsonstiftelsen ska svara på. Fredrik Haage har träffat Peter Lutherson som är ansvarig för projektet.
Vad händer med USA:s ställning i världen? Joseph Nye studerar i sin senaste bok amerikansk utrikespolitik genom åtta 1900-talspresidenter. Det är svårt att tänka sig en mer lämplig guide till den amerikanska stormaktens bana, skriver Joakim Rönnbäck.
När Myndigheten för Kulturanalys äntligen publicerar en rapport om kulturlivet och näringslivet hade man hoppats på en ordentlig genomlysning av hur det förhåller sig med det privatfinansierade kulturlivet i vårt land. Besvikelsen infinner sig dessvärre nästan omedelbart, skriver Lars Anders Johansson.
Nu diskuteras valet av ny ärkebiskop i Svenska kyrkan av biskopar och präster. Det är helt i sin ordning, men diskussionen förs som om Svenska kyrkans storhetstid inte var förbi. Det är dags att inse att Svenska kyrkan idag är en frikyrka bland andra, menar Eli Göndör.
Att Andres Lokko under många år varit anglofil har knappast undgått någon. Under de senaste åren har han dessutom fått en allt tydligare profil som politisk skribent. Alexander Sanchez har läst hans bok med politiska texter, David Cameron fick nyligen sin cykel stulen.
Carl J Erixon läser Mohamed Omars nya diktsamling, Skymning öfver Upsala. Där blandas det profana – arbete, vänner, barndomsminnen – med det sakrala.
Korståget var från början en östromersk idé – inte ett tidigt kolonialt präglat västeuropeiskt projekt. Det skriver Mats Fält som har läst Peter Frankopans The First Crusade.