Carl Bildt; Det liberala systemskiftet


1994


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

DET LIBERALA SYSTEMSKIFTET
CARLBILDT
De tre år som gått sedan den borgerliga regeringen tillträdde hösten 1991 har varit en period av
intensiva och genomgripande förändringar av hela det svenska samhället. Förhandlingar om
svenskt medlemskap i den Europeiska unionen, sanering av statifrnanserna, skattesänkningar och
en valfrihetsrevolution i den offentliga sektorn är exempel på hurframgångsrikt arbetet varit. Men
ännu återstår mycket att göra för att Sverige skall bli den företagar- och tillväxtnation som
framtiden kräver, skriver statsminister Carl Bildt.
V
ärlden står mitt uppe i ett
globalt liberalt systemskifte
som forändrar forutsättningarna också for Sveriges
utveckling. Våra framtidsmöjligheter
kommer därfor att avgöras av vår formåga att klara av främst två utmaningar.
Misstag och felsteg
För det forsta, att inse vidden och fullt ut
dra konsekvenserna av de misstag och felsteg som under de senaste decennierna fort
oss in i stelhet, stagnation och nedgång.
För det andra, att inse vidden och betydelsen, inte minst for vår egen utveckling, av detta globala liberala systemskifte.
Under 1970- och 1980-talet var det
uppenbart att Sverige halkade efter, forlorade mark och successivt fcirsämrade
sina forutsättningar for fortsatt välfärdsutveckling. Det var inga orubbliga naturCARL BILDT är statsrni”ister och ordfora”de i moderata
satnli”gspartiet.
lagar eller opåverkbara yttre omständigheter som ledde till detta. Det var ett resultat av en felaktig politik. Det var också
mot denna bakgrund som den ekonomiska nedgången i böljan av 1990-talet
kom att bli så djup och så plågsam. Det
var en strukturkris som vi hade programmerat själva.
Världsklass
Två uppgifter måste därfor stå i centrum
for den ekonomiska politiken under de
kommande fyra åren.
För det forsta skall vi bibehålla och
forstärka forutsättningarna for roretagande och tillväxt. De måste bli bättre än
vad de var under 1970- och 1980-talen –
i framtiden måste de vara i världsklass.
För det andra skall vi se till att statsfinanserna fortsätter att forbättras. Ökningen av skuldbördan ska stoppas så att
vi far en offentlig ekonomi i balans med
sig själv och i balans med samhällsekonomin i övrigt.
224 SVENSK TIOSKRI FT
Halv miljon nya jobb om att bekämpa arbetslösheten gör vi det
Den forsta uppgiften är den viktigaste med vitt skilda utgångspunkter.
och den på lång sikt avgörande. Klarar vi
inte den klarar vi i längden inte så mycket
annat heller. Dessutom är statsfinanserna
intimt forknippade med i vad mån vi
lyckas ra igång tillväxten och foretagandet. Under resten av 1990-talet måste vi
därfor skapa forutsättningar for att den
privata delen av vår ekonomi – foretag i
handel och service, i omsorg och produktion, i finanser och resande, i allt det
en fri ekonomi är så bra på att åstadkonmu – totalt sett kan anställa cirka en
halv miljon fler människor än i dag.
Detta kräver ett rejält systemskifte i
synen på och forutsättningarna for fOretag och foretagande i Sverige.
Klockan tillbaka
Oppositionens envetna klagande över
hur mycket som gjorts fOr att sänka skatter for foretag och kapital under de
gångna åren bär vittnesbörd om att politiken också givits denna alldeles nödvändiga inriktning. Men denna klagan bär ju
också vittnesbörd om att socialdemokraterna – trogna sina socialistiska rötter – nu
vill vrida det mesta av allt detta tillbaka.
Detta vore katastrofalt for Sverige.
Skulle de i sin allmänna vänsterpopulism
ra gehör for sina krav på höjda skatter på
foretagande och kapitalbildning skulle
det sannolikt bli omöjligt for Sverige att
genom nya och riktiga jobb ta sig ur arbetslösheten.
När vi och socialdemokraterna talar
Bidragsjobb
När vi moderater talar om nya och riktiga
jobb ute i foretagen- och om den politik
som skapar forutsättningarna for detta, så
talar socialdemokraterna så gott som enbart
om nya statliga utgifter och bidrag for att
åstadkonm1a olika former av mer eller
mindre tillfilliga bidragsjobb.
Men det är ett ofrånkomligt faktum
att de 90 000 nya jobb som socialdemokraterna utlovat så gott som uteslutande
är bidragsjobb. Samtidigt kan vi konstatera att deras ökade skatter på foretagen
beräknas leda till att cirka 50 000 riktiga
jobb i foretagen forsvinner.
Stärkt optimism
Och så vill de tydligen fortsätta. Göran
Persson sade i våras i LO-Tidningen att
större delen av den minskning av arbetslösheten socialdemokraterna ville åstadkomma skulle vara ett resultat av nya
bidragsjobb av det ena eller det andra slaget.
Den borgerliga politiken for att långsiktigt och varaktigt bringa ned arbetslösheten börjar nu ge resultat. Får den fulifoljas under kommande år kommer den
optimism som nu finns ute i foretagarSverige att bli allt starkare och ge allt
större resultat. Då kommer vi att se en
starkare ökning av nya riktiga jobb ute i
foretagen än vad vi haft under någon
mandatperiod under de senaste decenierna i Sverige.
SvENSK TIOSKRIFT 225
Sanera stat.ifinanserna
Detta är också en forutsättning for att vi
skall kunna klara den andra stora uppgiften – att fortsätta att sanera de statliga finanserna så att budgetunderskottet elimineras och skuldbördan slutar att öka.
Det är alldeles nödvändigt att omfattande besparingar i de offentliga utgifterna måste fortsätta att genomforas direkt efter valet. Redan omedelbart hösten 1991 inledde den borgerliga regeringen detta arbete. Då handlade det om
att – under hårt motstånd från socialdemokraterna – ställa in en redan beslutad
höjning av barnbidraget och sedan fortsatte det med de olika sparpaketen vintern och våren 1992. Socialdemokraterna
sade konsekvent och kategoriskt nej till
denna sparpolitik.
Stark plan
När regeringen våren 1993 efter Lindbeck-kommissionen lade fram den s k
Nathalie-planen for åren fram till 1998,
vilken for övrigt är starkare än vad den
kommissionen foreslagit är, var socialdemokraternas besked åter nej.
Men steg for steg har regeringen ändå
börjat genomfora planen. Under det
gångna riksdagsåret har vi under benhårt
motstånd exempelvis säkrat den stora forbättring och besparing som ligger i den
allmänna och obligatoriska arbetslöshetsforsäkringen.
I våras lade vi – mot bakgrund av den
snabba forbättringen av ekonomin som
skedde – fram forslag om att forstärka
Nathalie-planen med ytterligare 20 miljarder kronor. Den konkreta innebörden
av detta var att vi lade kravet på oss att
senast i början av 1995 lägga fram
budgetforstärkningar på cirka 45 miljarder kronor.
Farliga skattehöjningar
Att besparingar i utgifterna är helt ofrånkomliga for att sanera statsfinanserna
torde många vara överens om. Däremot
borde de olika skattehöjningsforslag som
nu cirkulerar i debatten inge oro. De är
så gott som alla farliga for den ekonomiska utvecklingen. Att höja skatter på
kapital kan låta populärt. Men höga
kapitalskatter forsämrar fOr foretagen och
driver det for vår framtid så nödvändiga
spararrdet utomlands.
Likaledes innebär de höjningar av så
kallade egenavgifter som nu diskuteras ett
hot mot en långsiktig ekonomisk uppgång. De är riktiga om de är direkt kopplade till fom1åner. Men de är felaktiga
och farliga om syftet är att i största allmänhet forsöka klara budgetunderskottet.
Höjda kommunalskatter
En vanlig löntagare betalar i dag cirka 31
procent av sin inkomst i skatt. Han kommer nu att betala olika egenavgifter på
ytterligare cirka 4 procent. Skulle till
detta läggas dels ytterligare höjda egenavgifter på t ex 5 procent och därtill
höjda kommunalskatter på det sätt socialdemokraterna uppenbarligen vill driva
fram, är det lätt att se att konsekvenserna
skulle bli allvarliga.
226 SvENsK TmsKR.Ir:T
Inflation och stigande kostnader
Att begära att alla ska acceptera att vatje
möjlighet till standardstegring i en tid av
ekonomisk uppgång skulle gå dem forbi,
eller att de t o m skulle acceptera en
sänkning som dessa skatte- och avgiftshöjningar drev fram, är minst sagt orimligt. Då skulle vi istället fl en situation där
1990-talets avtalsrörelser producerar inflation och stigande kostnader. 1970- och
1980-talens misstag skulle upprepas och
konsekvenserna skulle inte bli mindre
allvarliga denna gång.
Detta leder obönhörligen tillbaka till
den slutsats jag redan dragit; när vi talar
om sparprogram skall vi tala om minskade utgifter, inte om höjda skatter.
I detta spararbete flr inget område
vara heligt och inga möjligheter blockerade. När det gäller statens, landstingens
och kommunernas verksamhet har de senaste åren visat att effektiviseringar ger
långt snabbare och större resultat än vad
någon tidigare vågat räkna med.
Kommunala budgetöverskott
Det visar nödvändigheten och möjligheten av att gå vidare denna väg. Vi ser nu
hur landets kommuner som helhet bötjar
att gå mot överskott som dessutom forutses konuna att öka framöver. Detta ger
utrymme for sänkta konununalskatter eller ökade bidrag till saneringen av statsom många säkert kommer att protestera.
Att t ex helt avskaffa presstödet, halvera
partistödet och begränsa stödet till
hobbycirklar är forvisso inte populärt i
den opinionsbildande pressen, i de beslutande partierna eller i de i riksdagen starkt
fareträdda bildningsforbunden. Men i
sak är dessa åtgärder lättare att motivera
än t ex ytterligare besparingar i rättsvä-
sendet, försvaret eller skolan och den hö-
gre utbildningen.
Avvecklade bondesubventioner
Trots insatser som dessa kommer det att
vara nödvändigt att fortsätta arbetet med
att anpassa och forändra de olika
transfererings- och bidragssystemen.
Subventionerna till boendet avvecklas
redan nu i mycket rask takt. Går det att
göra ännu snabbare skall det självfallet
göras. I längden skall vi inte ha några allmänna boende- eller byggsubventioner
alls. De stora transfereringssystemen har
sa1ndiga redan berörts av spar- och
forändringsarbetet. Men mer kommer att
behövas.
En arbetsgrupp i finansdepartementets
ESO-delegation har nyligen lagt fram en
rad forslag i detta syfte. Åtskilliga av dem
tar sin tid att pröva och genomfara, men
dessa kommer utan tvekan att stå på dagordningen under de närmaste åren.
finanserna eller till en kombination av Förlänga sjuklöneperioden
dessa. Men inte till en expansion av den Vissa av forslagen skulle till och med
konununala sektor. kunna genomforas relativt snabbt. Att vid
Självfallet finns det utrymme for mer t ex 61 års ålder låta fortidspension
sparande också på den stadiga sidan, även övergå i fortida pensionsuttag, att forSVE N SK TI DS KRI FT 227
länga sjuklöneperioden till fyra veckor,
att låta sjukpenning och arbetslöshetsunderstöd grundas på snittet av de senaste
två årens inkomst, att göra vissa behovsprövningar av barnbidragen, att ersätta
fortidspensionering med invaliditetsforsäkring och en grundnivå – detta är
forslag från denna grupp vilka skulle
innebära direkta besparingar på nämnre
cirka 20 nuljarder kronor och i dynanuska besparingar åtskilligt mer än så.
Det är tankeväckande, att det varje år
fattas beslut om nya fortidspensioner till
en kostnad som överstiger värdet av
sanmn års samlade industriinvesteringar.
Det säger sig självt att detta inte kan
fortgå i det oändliga.
mått vända den nedgång i ekononlin som
vi tog över från socialdemokraterna, till
en solid och långsiktig uppgång. Problemen visade sig forvisso vara djupare och
allvarligare än vad någon ens kunnat forutspå. Men inte desto nlindre har vi, tack
vare fasthet och konsekvens, kunnat
åstadkomma konkreta och positiva resultat under de här tre åren. Det har vi
moderater all anledning att vara stolta
över.
Men åtskilligt mer än enbart den ekononuska politiken har varit framgångsrikt.
Skolpeng och friskolor
Vi är på väg mot Europas bästa skola. Vi
lovade ett nytt betygssystem. Det komHöjd pensionsålder mer nu. Vi lovade en ny läroplan. Den
Till de möjligheter som ligger i den fort- konm1er nu. Vi lovade fler platser till
satta prövningen av dessa forslag ligger de högskola. De har redan konmut. Vi lomöjligheter som finns till ytterligare be- vade valfrihet. Det har vi fatt genom
sparingar i pensionssystemet, i fanliljest- skolpeng och friskolor.
ödet och i de övriga systemen t ex Med avskaffad halvtidsfrigivning, tydbidragsforskotten. ligare straff och fler poliser kan vi hoppas
Höjd faktisk pensionsålder, snabbare att vi bidragit till den vändning av viktiga
avveckling av delpensionen, striktare delar av brottskurvan som vi nu ser. Det
regler i arbetslöshetsforsäkringen, tydliga är trygghet for de hederliga och de svaga
återbetalningskrav av bidragsforskott och som därmed blivit bättre.
en ytterligare karensdag finns det starka Vi håller på att forändra sjukvården.
skäl for. Och begränsningar av barn- Genom vårdgarantin är nu gårdagens lika
bidragen tillhör de åtgärder som inte i långa som plågs=a vårdköer så gott
varje situation kan uteslutas. som borta. Husläkarsystem och etableringsfrihet ger människor valfrihet.
Anledningen till stolthet Vi har gjort vad vi lovat när det gäller
Den mandatperiod som nu ligger bakom frihet i etern. Med en av världens mest Iioss har visat att vi moderater tills=ans berala lagar har vi snart fria och aberomed de övriga borgerliga partierna for- ende radiosändningar över hela landet.
228 SVENSK TIOSKRifT