DET LIBERALA SYSTEMSKIFTET CARLBILDT De tre år som gått sedan den borgerliga regeringen tillträdde hösten 1991 har varit en period av intensiva och genomgripande förändringar av hela det svenska samhället. Förhandlingar om svenskt medlemskap i den Europeiska unionen, sanering av statifrnanserna, skattesänkningar och en valfrihetsrevolution i den offentliga sektorn är exempel på hurframgångsrikt arbetet varit. Men ännu återstår mycket att göra för att Sverige skall bli den företagar- och tillväxtnation som framtiden kräver, skriver statsminister Carl Bildt. V ärlden står mitt uppe i ett globalt liberalt systemskifte som forändrar forutsättningarna också for Sveriges utveckling. Våra framtidsmöjligheter kommer därfor att avgöras av vår formåga att klara av främst två utmaningar. Misstag och felsteg För det forsta, att inse vidden och fullt ut dra konsekvenserna av de misstag och felsteg som under de senaste decennierna fort oss in i stelhet, stagnation och nedgång. För det andra, att inse vidden och betydelsen, inte minst for vår egen utveckling, av detta globala liberala systemskifte. Under 1970- och 1980-talet var det uppenbart att Sverige halkade efter, forlorade mark och successivt fcirsämrade sina forutsättningar for fortsatt välfärdsutveckling. Det var inga orubbliga naturCARL BILDT är statsrni"ister och ordfora"de i moderata satnli"gspartiet. lagar eller opåverkbara yttre omständigheter som ledde till detta. Det var ett resultat av en felaktig politik. Det var också mot denna bakgrund som den ekonomiska nedgången i böljan av 1990-talet kom att bli så djup och så plågsam. Det var en strukturkris som vi hade programmerat själva. Världsklass Två uppgifter måste därfor stå i centrum for den ekonomiska politiken under de kommande fyra åren. För det forsta skall vi bibehålla och forstärka forutsättningarna for roretagande och tillväxt. De måste bli bättre än vad de var under 1970- och 1980-talen - i framtiden måste de vara i världsklass. För det andra skall vi se till att statsfinanserna fortsätter att forbättras. Ökningen av skuldbördan ska stoppas så att vi far en offentlig ekonomi i balans med sig själv och i balans med samhällsekonomin i övrigt. 224 SVENSK TIOSKRI FT Halv miljon nya jobb om att bekämpa arbetslösheten gör vi det Den forsta uppgiften är den viktigaste med vitt skilda utgångspunkter. och den på lång sikt avgörande. Klarar vi inte den klarar vi i längden inte så mycket annat heller. Dessutom är statsfinanserna intimt forknippade med i vad mån vi lyckas ra igång tillväxten och foretagandet. Under resten av 1990-talet måste vi därfor skapa forutsättningar for att den privata delen av vår ekonomi - foretag i handel och service, i omsorg och produktion, i finanser och resande, i allt det en fri ekonomi är så bra på att åstadkonmu - totalt sett kan anställa cirka en halv miljon fler människor än i dag. Detta kräver ett rejält systemskifte i synen på och forutsättningarna for fOretag och foretagande i Sverige. Klockan tillbaka Oppositionens envetna klagande över hur mycket som gjorts fOr att sänka skatter for foretag och kapital under de gångna åren bär vittnesbörd om att politiken också givits denna alldeles nödvändiga inriktning. Men denna klagan bär ju också vittnesbörd om att socialdemokraterna - trogna sina socialistiska rötter - nu vill vrida det mesta av allt detta tillbaka. Detta vore katastrofalt for Sverige. Skulle de i sin allmänna vänsterpopulism ra gehör for sina krav på höjda skatter på foretagande och kapitalbildning skulle det sannolikt bli omöjligt for Sverige att genom nya och riktiga jobb ta sig ur arbetslösheten. När vi och socialdemokraterna talar Bidragsjobb När vi moderater talar om nya och riktiga jobb ute i foretagen- och om den politik som skapar forutsättningarna for detta, så talar socialdemokraterna så gott som enbart om nya statliga utgifter och bidrag for att åstadkonm1a olika former av mer eller mindre tillfilliga bidragsjobb. Men det är ett ofrånkomligt faktum att de 90 000 nya jobb som socialdemokraterna utlovat så gott som uteslutande är bidragsjobb. Samtidigt kan vi konstatera att deras ökade skatter på foretagen beräknas leda till att cirka 50 000 riktiga jobb i foretagen forsvinner. Stärkt optimism Och så vill de tydligen fortsätta. Göran Persson sade i våras i LO-Tidningen att större delen av den minskning av arbetslösheten socialdemokraterna ville åstadkomma skulle vara ett resultat av nya bidragsjobb av det ena eller det andra slaget. Den borgerliga politiken for att långsiktigt och varaktigt bringa ned arbetslösheten börjar nu ge resultat. Får den fulifoljas under kommande år kommer den optimism som nu finns ute i foretagarSverige att bli allt starkare och ge allt större resultat. Då kommer vi att se en starkare ökning av nya riktiga jobb ute i foretagen än vad vi haft under någon mandatperiod under de senaste decenierna i Sverige. SvENSK TIOSKRIFT 225 Sanera stat.ifinanserna Detta är också en forutsättning for att vi skall kunna klara den andra stora uppgiften - att fortsätta att sanera de statliga finanserna så att budgetunderskottet elimineras och skuldbördan slutar att öka. Det är alldeles nödvändigt att omfattande besparingar i de offentliga utgifterna måste fortsätta att genomforas direkt efter valet. Redan omedelbart hösten 1991 inledde den borgerliga regeringen detta arbete. Då handlade det om att - under hårt motstånd från socialdemokraterna - ställa in en redan beslutad höjning av barnbidraget och sedan fortsatte det med de olika sparpaketen vintern och våren 1992. Socialdemokraterna sade konsekvent och kategoriskt nej till denna sparpolitik. Stark plan När regeringen våren 1993 efter Lindbeck-kommissionen lade fram den s k Nathalie-planen for åren fram till 1998, vilken for övrigt är starkare än vad den kommissionen foreslagit är, var socialdemokraternas besked åter nej. Men steg for steg har regeringen ändå börjat genomfora planen. Under det gångna riksdagsåret har vi under benhårt motstånd exempelvis säkrat den stora forbättring och besparing som ligger i den allmänna och obligatoriska arbetslöshetsforsäkringen. I våras lade vi - mot bakgrund av den snabba forbättringen av ekonomin som skedde - fram forslag om att forstärka Nathalie-planen med ytterligare 20 miljarder kronor. Den konkreta innebörden av detta var att vi lade kravet på oss att senast i början av 1995 lägga fram budgetforstärkningar på cirka 45 miljarder kronor. Farliga skattehöjningar Att besparingar i utgifterna är helt ofrånkomliga for att sanera statsfinanserna torde många vara överens om. Däremot borde de olika skattehöjningsforslag som nu cirkulerar i debatten inge oro. De är så gott som alla farliga for den ekonomiska utvecklingen. Att höja skatter på kapital kan låta populärt. Men höga kapitalskatter forsämrar fOr foretagen och driver det for vår framtid så nödvändiga spararrdet utomlands. Likaledes innebär de höjningar av så kallade egenavgifter som nu diskuteras ett hot mot en långsiktig ekonomisk uppgång. De är riktiga om de är direkt kopplade till fom1åner. Men de är felaktiga och farliga om syftet är att i största allmänhet forsöka klara budgetunderskottet. Höjda kommunalskatter En vanlig löntagare betalar i dag cirka 31 procent av sin inkomst i skatt. Han kommer nu att betala olika egenavgifter på ytterligare cirka 4 procent. Skulle till detta läggas dels ytterligare höjda egenavgifter på t ex 5 procent och därtill höjda kommunalskatter på det sätt socialdemokraterna uppenbarligen vill driva fram, är det lätt att se att konsekvenserna skulle bli allvarliga. 226 SvENsK TmsKR.Ir:T Inflation och stigande kostnader Att begära att alla ska acceptera att vatje möjlighet till standardstegring i en tid av ekonomisk uppgång skulle gå dem forbi, eller att de t o m skulle acceptera en sänkning som dessa skatte- och avgiftshöjningar drev fram, är minst sagt orimligt. Då skulle vi istället fl en situation där 1990-talets avtalsrörelser producerar inflation och stigande kostnader. 1970- och 1980-talens misstag skulle upprepas och konsekvenserna skulle inte bli mindre allvarliga denna gång. Detta leder obönhörligen tillbaka till den slutsats jag redan dragit; när vi talar om sparprogram skall vi tala om minskade utgifter, inte om höjda skatter. I detta spararbete flr inget område vara heligt och inga möjligheter blockerade. När det gäller statens, landstingens och kommunernas verksamhet har de senaste åren visat att effektiviseringar ger långt snabbare och större resultat än vad någon tidigare vågat räkna med. Kommunala budgetöverskott Det visar nödvändigheten och möjligheten av att gå vidare denna väg. Vi ser nu hur landets kommuner som helhet bötjar att gå mot överskott som dessutom forutses konuna att öka framöver. Detta ger utrymme for sänkta konununalskatter eller ökade bidrag till saneringen av statsom många säkert kommer att protestera. Att t ex helt avskaffa presstödet, halvera partistödet och begränsa stödet till hobbycirklar är forvisso inte populärt i den opinionsbildande pressen, i de beslutande partierna eller i de i riksdagen starkt fareträdda bildningsforbunden. Men i sak är dessa åtgärder lättare att motivera än t ex ytterligare besparingar i rättsvä- sendet, försvaret eller skolan och den hö- gre utbildningen. Avvecklade bondesubventioner Trots insatser som dessa kommer det att vara nödvändigt att fortsätta arbetet med att anpassa och forändra de olika transfererings- och bidragssystemen. Subventionerna till boendet avvecklas redan nu i mycket rask takt. Går det att göra ännu snabbare skall det självfallet göras. I längden skall vi inte ha några allmänna boende- eller byggsubventioner alls. De stora transfereringssystemen har sa1ndiga redan berörts av spar- och forändringsarbetet. Men mer kommer att behövas. En arbetsgrupp i finansdepartementets ESO-delegation har nyligen lagt fram en rad forslag i detta syfte. Åtskilliga av dem tar sin tid att pröva och genomfara, men dessa kommer utan tvekan att stå på dagordningen under de närmaste åren. finanserna eller till en kombination av Förlänga sjuklöneperioden dessa. Men inte till en expansion av den Vissa av forslagen skulle till och med konununala sektor. kunna genomforas relativt snabbt. Att vid Självfallet finns det utrymme for mer t ex 61 års ålder låta fortidspension sparande också på den stadiga sidan, även övergå i fortida pensionsuttag, att forSVE N SK TI DS KRI FT 227 länga sjuklöneperioden till fyra veckor, att låta sjukpenning och arbetslöshetsunderstöd grundas på snittet av de senaste två årens inkomst, att göra vissa behovsprövningar av barnbidragen, att ersätta fortidspensionering med invaliditetsforsäkring och en grundnivå - detta är forslag från denna grupp vilka skulle innebära direkta besparingar på nämnre cirka 20 nuljarder kronor och i dynanuska besparingar åtskilligt mer än så. Det är tankeväckande, att det varje år fattas beslut om nya fortidspensioner till en kostnad som överstiger värdet av sanmn års samlade industriinvesteringar. Det säger sig självt att detta inte kan fortgå i det oändliga. mått vända den nedgång i ekononlin som vi tog över från socialdemokraterna, till en solid och långsiktig uppgång. Problemen visade sig forvisso vara djupare och allvarligare än vad någon ens kunnat forutspå. Men inte desto nlindre har vi, tack vare fasthet och konsekvens, kunnat åstadkomma konkreta och positiva resultat under de här tre åren. Det har vi moderater all anledning att vara stolta över. Men åtskilligt mer än enbart den ekononuska politiken har varit framgångsrikt. Skolpeng och friskolor Vi är på väg mot Europas bästa skola. Vi lovade ett nytt betygssystem. Det komHöjd pensionsålder mer nu. Vi lovade en ny läroplan. Den Till de möjligheter som ligger i den fort- konm1er nu. Vi lovade fler platser till satta prövningen av dessa forslag ligger de högskola. De har redan konmut. Vi lomöjligheter som finns till ytterligare be- vade valfrihet. Det har vi fatt genom sparingar i pensionssystemet, i fanliljest- skolpeng och friskolor. ödet och i de övriga systemen t ex Med avskaffad halvtidsfrigivning, tydbidragsforskotten. ligare straff och fler poliser kan vi hoppas Höjd faktisk pensionsålder, snabbare att vi bidragit till den vändning av viktiga avveckling av delpensionen, striktare delar av brottskurvan som vi nu ser. Det regler i arbetslöshetsforsäkringen, tydliga är trygghet for de hederliga och de svaga återbetalningskrav av bidragsforskott och som därmed blivit bättre. en ytterligare karensdag finns det starka Vi håller på att forändra sjukvården. skäl for. Och begränsningar av barn- Genom vårdgarantin är nu gårdagens lika bidragen tillhör de åtgärder som inte i långa som plågs=a vårdköer så gott varje situation kan uteslutas. som borta. Husläkarsystem och etableringsfrihet ger människor valfrihet. Anledningen till stolthet Vi har gjort vad vi lovat när det gäller Den mandatperiod som nu ligger bakom frihet i etern. Med en av världens mest Iioss har visat att vi moderater tills=ans berala lagar har vi snart fria och aberomed de övriga borgerliga partierna for- ende radiosändningar över hela landet. 228 SVENSK TIOSKRifT