Det blir en jul i orostider. I år igen. Men finns liv, finns hopp. I kristid blir helgerna viktigare än någonsin. Traditionerna blir en brygga till de som gått före, och en gåva till de som kommer efter. Något att samlas kring och hämta styrka i.
Den 13 december presenterade statsminister Ulf Kristersson, försvarsminister Pål Jonson och minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin direktiv till en ny försvarsberedning med anledning av att Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Vår kontinent domineras av det faktum att en europeisk stormakt bedriver ett imperialistiskt anfallskrig mot ett grannland.
Regeringens första höst är snart över. Potentiella strategiska vinster längre fram måste kompletteras med taktiska reforminitiativ för att inte förlora momentum. Efter välbehövliga julhelger måste tempot växlas upp. Här är en lista på lågt hängande frukter.
EU-parlamentet har skakats av en korruptionsskandal. Färre regleringar, mindre stat och mindre makt för politiker skulle vara de viktigaste verktygen i EU:s kamp mot korruption.
Det var jul år 1939. Den 30 november hade Sovjetunionen angripit Finland. Sedan dess hade trupptågen rullat från södra Sverige upp mot finska gränsen. De var fyllda av korttidsutbildade unga män, som aldrig åkt skidor och inte hade en aning om hur man klarar sig i trettio graders kyla. 1930-talets vintrar hade varit milda, och värnpliktiga utbildades endast under sommarhalvåret – allt enligt 1925 års försvarsbeslut. Det skulle ju aldrig mer bli krig, det var så riksdagsmännen tänkte.
Juletiden som en barmhärtighetens tid är en gammal sed, men kanske har den som starkast levt kvar just i norra Europa i allmänhet och i Sverige i synnerhet. Det är också runt jul som Skatteverket skickar ut slutskattebeskedet för företag – ofta med restskatt som följd.
Långläsning: Många har säkert betraktat den gipsbyst föreställande Beethoven som tillverkats i otaliga exemplar och kanske reflekterat över den store tonsättarens stränga uppsyn. Intressant nog företer en av Beethovens kollegor och stora beundrare så påfallande likheter med sin förebild, att man vid hastigt påseende skulle kunna förväxla de båda. Beundraren var Hector Berlioz, född 1803 i närheten av Grenoble.
Kritik mot Vänsterpartiet bemöts sällan med argument av de mest berörda. Det är mer populärt att kritisera budbäraren eller döma ut kritiskt analyserande texter som propaganda och ”more of the same”. Magnus Utviks bok ”Partiet som kom in från kylan – Från Zäta till Nooshi” har rönt ungefär detta öde.
Det är onekligen ett stort ansvar att förvalta landets enda liberalkonservativa veckotidskrift med så lång och stolt historia. Förra året firade tidskriften hela 110 år. Jag tycker att vi tillsammans hittills lyckats tämligen väl.
