Knappast något påstående har upprepats så ofta i media som att ojämlikheten mellan fattiga och rika har vuxit massivt år efter år – över hela världen och särskilt i USA. Men det är ett påstående grundat på felaktiga premisser.
Jordbävningar är naturkatastrofer. Men de är också politiska händelser som testar beslutsfattare och institutioner. Medborgarna borde kunna förvänta sig att myndigheterna kontinuerligt arbetar med att utveckla varningssystem, byggstandarder, räddningstjänstrutiner med mera.
Vänsterpolitiker skriker sig ofta hesa över kvinnors rätt att själva bestämma över sin egen kropp. Men när det kommer till kvinnors rätt att själva bestämma om de vill hjälpa någon annan att bilda familj är dörren stängd.
Det mesta i vår värld styrs av ekonomiska faktorer som valutakurser, räntenivåer och inflationstakt. Trots det är det sannolikt få investerare, fondförvaltare och börsmäklare som känner till mer än möjligen namnet på de antika kungarna Midas och Krösus, än mindre den bibliske Mammon. Det är synd, för bakom dessa namn döljer sig värdefulla lärdomar.
I ett samhälle med hög social tillit funkar det att inte låsa ytterdörren till sitt hem. Där du kan lita på dina grannar. Där gör tillfället inte nödvändigtvis tjuven – var och en agerar utifrån ett gemensamt rättspatos. På samma sätt funkar ett välfärdssystem.
Planekonomin njuter ännu en pånyttfödelse. Klimataktivister och antikapitalister kräver att kapitalismen avskaffas och ersätts med planekonomi. Annars, hävdar de, har mänskligheten ingen chans att överleva.
Det tog det republikanska partiet fyra dagar och femton valomgångar att välja en ny talman i det amerikanska representanthuset, trots att partiet hade en knapp majoritet om 222 mot 212 demokrater. Man kunde ha förväntat sig att det skulle ha mönstrat lika stor partidisciplin som demokraterna gjort i två år med en lika knapp majoritet, men skillnaden säger oss mycket.
Sagan om Tre små grisar utspelas i modern tappning just nu, med Sverige, Nato, Ryssland och Turkiet som kontrahenter. Sverige har verkligen byggt ett hus av halm, eller rättare, man hade tidigare ett ganska stabilt hus, men så intalade man sig att det inte finns några vargar mer och sålde byggstenarna som skrot.
Vägen till Tidö slott är ovanligt full av kurvor och backar och utsmyckad med en vacker allé. Med tanke på hur många alléer som huggits ned med hänsyn till trafiksäkerheten, måste detta vara en av rikets farligaste sträckor. Döden lurar bakom varje kurva. Det är ett rent under att några förhandlare överhuvudtaget kom fram till slottet. Än mer att någon överlevande kom tillbaka till Rosenbad.
