”Varken krig, revolutioner, dirigism, oljeembargon eller finanskriser har lyckats tysta den fria marknadens förespråkare – och det har vi en kanske något motsträvig men samvetsgrann tulltjänsteman att tacka för.”
Regeringens opinionssiffror är usla. Den skulle inte ha en chans om väljarna gått till valurnorna under hösten. Hur impopulär regeringen lyckats bli kommer att visa sig i det stundande kommunalvalet. Eftersom Norge är ett normalt land med skilda valdagar finns det flera tillfällen att läsa av stämningen i nationen.
I Sverige är vi ofta stolta över vår offentlighetsprincip. Det finns dock ett område där vi ligger långt efter andra länder och där vårt agerande nu kan vara direkt farligt.
Värst är läget i många kommunala skolor. Mer än var fjärde granskad fristående huvudman möter kraven på analys av skolresultat och trygghet ”i hög utsträckning”. Men endast var tionde kommunal huvudman möter kraven i samma utsträckning.
Ulf Kristersson äger uppenbarligen en sommarstuga tillsammans med ägaren till en skolkoncern. Undergången är nära. Vad får man arbeta med om man ska dela sommarstuga med statsministern? Vapenproduktion? Kärnkraft? SKRs hovpoet verkar sitta inne med svaret.
Trots att offentliga tillgångarna uppskattas vara i samma storleksordning som de tillgångar som är noterade på Stockholmsbörsen, finns det inte en tillnärmelsevis lika omfattande skara av revisorer, analytiker och ägarrepresentanter som granskar denna portfölj.
Argumenten för den statliga subventioneringen av kultur brukar vara att den ska säkra tillgänglighet för alla. Det ska finnas kvalitetsteater även för de som inte har råd att betala höga biljettpriser. Men sanningen är att den statliga och orättvist subventionerade teatern driver upp de privata teatrarnas priser.
Tesen i essän är att en tidning som når både stad och land i en delstat som Iowa spelar en viktig roll för sammanhållning och kunskapsspridning. De pekar på rader av sakfrågor där intressena är gemensamma oavsett var man bor.
Malin Ekman skriver som så många om splittringen och de åsiktsmässiga klyftor som nu delar USA. Men lägger inte skulden enbart på galna republikaner. I stället beskriver hon den extrema vänsterideologi som vuxit sig stark i USA och faktiskt erövrat många institutioner.
Sista chansen att anmäla sig till seminariet ’Vad skulle Bohman gjort?’ den 15 juni.
