Redaktionen

Av Nima Sanandaji
Almedalsveckan i Gotland är samlingspunkten för politiker, opinionsbildare och medier. Inte minst är det ett gyllene tillfälle för organisationer som på olika sätt försöker nå ut med sitt budskap gentemot medier och beslutsfattare. Interaktionen mellan dessa aktörer sker givetvis året runt. Almedalen står ut eftersom kontakterna inter sker bakom stängda dörrar, utan tvärtom i en relativt öppen miljö. Under trevliga omständigheter – en av Sveriges vackraste och äldsta städer, fint sommarväder, påkostade mingel och gratis luncher – tävlar olika organisationer om mediernas, politikernas och opinionsbildarnas uppmärksamhet. Men hur gör man egentligen för att på bästa sätt nå fram när man konkurrerar med hundratals andra seminarier?

Av Anders Ydstedt
Tony Blair lär ha sagt att fem kalla somrar i rad kan döda hela klimatfrågan. Fem kalla kvällar i Almedalen kommer nog också att sätta sina spår i svensk debatt. I årets Almedalsvecka har de politiska konfliktytorna kring klimatfrågan suddats ut. Företrädare för alla partier har på många sätt försökt anamma frågan och göra den till sin egen. Trianguleringarna har på miljöområdet utvecklats till cirklar. De konkreta diskussionerna om åtgärder och miljöeffekter blir efterhand alltmer tekniska. Möjligheten att göra politik av klimatåtgärder minskar. Klimatfrågan har helt enkelt blivit så mainstream att den inte längre är cool.

Av Lena Olsson och Alice Åström
Under flera år har slarv med hänsyn till den personliga integriteten ursäktats med att det funnits högre mål att uppnå. När nu en offentlig utredning för första gången fäst detta på papper är det dags att stanna upp och ta itu med dessa problem innan nya skapas. Många protesterar och är oroliga, men det behövs ännu fler röster mot förslagen om signalspaning, buggning och preventiva tvångsmedel.

av Lisa Abramowicz
I otaliga sammanhang utpekas Israel och den israelisk-palestinska konflikten som orsaken till konflikter även i resten av Mellanösternregionen. Sådana uttalanden gör såväl vår utrikesminister Carl Bildt, som Iraq Study Group (Baker-gruppen) och Storbritanniens premiärminister Tony Blair. Den tidigare generalsekreteraren för FN, Kofi Annan, och den nye Ban Ki-Moon, liksom otaliga andra ledare och opinionsbildare har också gjort sådana uttalanden. Ban Ki-Moon anförde nyligen i en sydkoreansk att ”Bara konflikten mellan Israel och Palestina går på rätt väg, så kommer andra problem i Mellanöstern att följa i dess spår”. Sådana påståenden är ett vanligt önsketänkande som inte har grund i verklighetens Mellanöstern. Tvärtom är det en villfarelse som tyder på okunnighet om regionens moderna och synnerligen konfliktfyllda historia.

Av Nima Sanandaji
När borgarna vann valet var många av förståeliga skäl glada. Åratal av socialistiskt styre var förbi. Äntligen skulle ekonomiska reformer sätta fart på tillväxten, uppmuntra till ansvarstagande och göra det lönsammare att arbeta hellre än att leva på bidrag. Med tiden har det blivit allt tydligare att de borgerligas rörelse mot mitten inte enbart handlar om politisk strategi – alliansens företrädare håller på att i raskt tempo underminera det borgerliga budskapet och ta till sig ett socialistiskt tänkande. Det är utomordentligt skadligt av de borgerliga att så tydligt vrida sin politik mot vänsterhållet, eftersom den opinionsbildande effekten blir att förmedla för väljarna att även små modifieringar av den socialdemokratiska modellen är så extrema att även borgerliga krafter motsätter sig dem.

Välkommen till ett nytt nummer av Svensk Tidskrift. I detta nummer kan Du läsa intressanta artiklar om mycket aktuella frågor som oron i Mellanöstern, den personliga integriteten och ideologiskt maktskifte. Lisa Abramowicz, generalsekreterare för Svensk Israel-Information, har skrivit artikeln ”Är Israel Ur-orsaken till Mellanösterns alla problem?”. Nima Sanandaji, vd för tankesmedjan Captus, har skrivit ”Maktskifte till socialistiskt tänkande”. Dessutom har de två framträdande vänsterpartistiska rikspolitikerna Lena Olsson och Alice Åström skrivit artikeln ”Slarvet med integritetsfrågorna måste sluta”.

Svensk Tidskrift önskar dig en trevlig läsning!

I Svensk Tidskrift har vi följt Vaxholmsmålet och i dagarna kom yttrandet från generaladvokaten vid EG-domstolen. En seger för facket och den svenska modellen, säger journalisterna, medan LO med Wanja Lundy-Wedin uttrycker nöjd tillförsikt utan att vilja ta ut segern i förskott.

I korthet kan man säga att generaladvokaten gav facken rätt att med stridsåtgärder skydda de lettiska arbetarnas intressen, men att åtgärderna måste stå i proportion till de syften man vill uppnå. Inte heller får facket tvinga på arbetsgivaren kostnader som inte kommer de lettiska arbetarna till godo. EG-domstolen kommer med sannolikt att dela generaladvokatens bedömningar. …

Av Fredrik Segerfeldt
Första maj. Röda fanor, arbetarnas dag, klasskamp och strid mot ”orättvisor”. Sånger och myter från förra sekelskiftet.

Det har alltid känns lustigt att se regeringsledamöter och ledande företrädare för Sveriges utan jämförelse mäktigaste intresseförening demonstrera mot det samhälle de själva har byggt upp. De går främst i ledet och sjunger om hur det land de, med korta undantag, har styrt i drygt 60 år inte ens är i närheten av att vara nära målet. Utopia lost. Den outtröttliga reformismen, skulle de säker kalla det. Vi andra undrar vad i hela friden de gjort under alla dessa år, eftersom de fortfarande är så arga.

Av Ulrika Karlsson
Idag den 1 maj presenterar Svensk Tidskrift en rapport om skattefiffel, maktmissbruk och politisk korruption inom Svenska Byggnadsarbetareförbundet.

”När Byggnads går ut i strejk har vi inget att sätta emot”, säger Olle Ehrlén (ordförande i Sveriges Byggindustrier) till Byggindustrin. Byggsveriges veckotidning – byggindustrin – nr 14

Vid en närmare granskning av Byggnads och strejken har det tornat upp en bild som visar att strejken inte handlade om lön utan om makt – makt för Byggnads ombudsmän. Av alla fackförbund har Byggnads 40 procent av alla LO-ombudsmän. Det finns ca 300 ombudsmän inom Byggnads. Men bara 12 procent av LO kollektivet är medlemmar i Byggnads.

Av Anders Ydstedt
Om träd kunde gråta, är titeln på en bok av vetenskapsjournalisten Bo Landin från 1986. I mina bokhyllor finns många böcker, forskningsrapporter och statliga utredningar om 80-talets stora miljölarm ”skogsdöden”.

På slutet av 1980-talet rådde det närmast total konsensus om att skogen var på utdöende. Det var bara en tidsfråga tills vi inte skulle ha någon skog alls kvar i Sverige och övriga Europa. Hotet mot skogen kom från försurande utsläpp från industri och kraftproduktion och bilavgaser som var både försurande och bidrog till marknära ozon. Träden ansågs skadas direkt av kväveoxider och ozon i luften och indirekt via försurning av markerna. I den svenska debatten var de största miljöbovarna bilismen och västliga vindar från kolkraftverkens skorstenar i Margaret Thatchers Storbritannien.

Välkommen till 1a majnumret av Svensk Tidskrift. Efter ett uppehåll är vi nu åter tillbaka med höga ambitioner. Detta nummer ägnas åt 1 maj, fackets makt, miljöfrågor samt en lägesrapport inför kommande presidentvalskampanj i USA.

***

Så här inför 1a maj, arbetarrörelsens stora dag, kan man fundera på arbetets betydelse. Villkoren för arbete står definitivt i centrum i den svenska debatten idag. Värdet av arbete har fått en renässans i och med att allt fler partier nu slåss om och säger sig värna om arbetet och den svenska arbetaren.