Allt mer talar för att ett svenskt Nato-medlemskap inte är någon omöjlighet längre. Men hur ska det gå till? Ska vi folkomrösta i frågan och varför måste vi vänta på att Finland går med? Matilda Karlsson lyfter några frågor som behöver redas ut.
När manifestationer nu ordnas till stöd för flyktingar beklagar sig en del över att borgerliga politiker deltar. Men det är inte högern som försöker plocka politiska poäng på manifestationerna, snarare tvärtom, skriver Mimmi Below Blomkvist.
Sveriges försvarspolitik är viktig både för vår egen och Baltikums säkerhet. Det framgår i boken Fredens hav? som här recenseras av Maria Sandström.
Svensk Tidskrift välkomnar Blanche Jarn till redaktionen. Blanche har bland annat skrivit för Norrköpings Tidningar, Kvällsposten och Svenska Nyhetsbyrån.
Europas bönder bränner höbalar, kastar rökbomber och häller ut mjölk i Bryssel för att ställa krav på nya subventioner. Krispaketet kom som ett brev på posten.
Tony Blair har sagt att den som djupt i hjärtat känner att Jeremy Corbyn är helt rätt person för Labour behöver en organtransplantation. På den konservativa sidan skrattar man åt labourkandidaten. Men Storbritannien behöver en riktig opposition, skriver Hans Wallmark.
Maktdelning och goda institutioner är viktiga för ett lands välståndsutveckling. Men räcker det att slå fast detta i en grundlag? Fredrik Segerfeldt skriver om Magna Carta och om den amerikanska konstitutionen.
Vinande trådbussar, ryska butiker och tomma affärslokaler i Aten påminner Torbjörn Kvist om de första somrarna i Riga efter Sovjetunionens fall på 1990-talet.
Empati är ingen dålig känsla. Men den har sina begränsningar. Kanske är det just detta vi har lärt oss att hantera under århundraden av civilisatorisk process. Hur fortsätter vi den?
Diskussionen om den svenska grundlagen fortsätter. De förändringar som gjordes i och med 1974 års regeringsform spelar en viktig roll för att Decemberöverenskommelsen kom till stånd, menar Simon Westberg.
