I dag höll vänsterpartiledaren Jonas Sjöstedt presskonferens och presenterade regeringens förslag med anledning av Reepaluutredningen. Det var tydligt att vänsterledaren var huvudpersonen, hans tal gjorde starka utslag på patetikskalan, skriver Välfärdskorrespondenten.
Ett vanligt påstående i svensk kriminaldebatt är att hårdare straff inte skulle leda till färre brott. Gång på gång upprepar våra ledande kriminologer olika varianter av detta budskap, men forskningen säger någonting annat skriver Simon Westberg.
Emellanåt hörs det röster som vill återinföra arvsskatten. En skatt som utan att nämnvärt bidra till statens finanser hade långtgående negativa effekter på företagande och långsiktigt sparande. Uppenbarligen finns det anledning att berätta varför en av våra mest skadliga skatter avskaffades, menar Hugo Selling och Alexander Fritz Englund.
Den här texten handlar om något så grundläggande som vikten av att vuxna människor tillåts att ta ansvar för sitt liv, skriver Patrik Strömer i en essä om frihet, risk och tolerans.
Under 1970- och 80-talen ägde en serie terroristattacker rum i Italien. Redan i december 1969 hade ett tjugotal människor dödats, när en bomb exploderade i Nationella jordbruksbankens kontor i Milanos centrum. Dådet hade kopplingar ända upp i den italienska eliten – och in i Vatikanen, skriver Sten Niklasson.
Svenska kyrkan har det inte lätt just nu. Den försöker bli modern och tilltala dagens människor – men blir mest pinsam. I desperationen verkar den dessutom ha kastat bort mycket av vad den traditionellt stått för. Men det finns ljuspunkter, konstaterar Peter J Olsson, och ett av de mer oväntade är kanske ett mobilspel.
I en nyskriven bok om ”Finska inbördeskriget” (Natur & Kultur 2017) lyfter författarna Tobias Berglund och Nicklas Sennerteg vad de menar är en bortglömd del av både finsk och för den delen svensk historia. För det är delvis en svensk historia som ofta har förbisetts av historiker både från Finland och från Sverige av olika skäl, skriver Alexander Sanchez.
Tyskland står fortfarande utan regering och intensiva förhandlingar om en ny storkoalition pågår. Samtidigt växer oron för att eftergifterna vänsterut ska bli för stora. Anders Ydstedt funderar på om Tyskland behöver en borgerlig revolution.
Under några januaridagar söker landets försvars- och säkerhetsdebattörer, åtföljda av ett antal journalister, sig upp till den svenska fjällvärlden. I Sälen hålls den årliga rikskonferensen arrangerad av organisationen Folk och Försvar. I år börjar allt på söndag, den 14 januari, och följer som varje år ett visst schema, konstaterar Hans Wallmark.
