Parisavtalet bereddes skyndsamt. Beslut i Riksdagen togs utan större debatt med hänvisning till att många länder redan godkänt avtalet. Ingen tänkte väl på att för de allra flesta länderna var avtalet potentiellt mycket ekonomiskt fördelaktigt. Dock knappast för Sverige, konstaterar Staffan Wennberg.
Politiska skandaler är inget nytt, men de tycks ha blivit en betydligt mer vardaglig del av politiken. Det skymmer andra och viktiga politiska frågor och raserar förtroendet för makten. Så varför riskerar så många sitt anseende för kaffepengar, funderar Peter J Olsson.
Professor Nils Karlsson på Ratio har tillsammans med sina professorskolleger Christian Sandström och Karl Wennberg sammanställt kunskapsläget när det gäller politik som verkligen kan främja innovationer – och vilka insatser som är slöseri med skattepengar och kompetens som går till spillo. Anders Ydstedt har läst Innovation för tillväxt (Ratio 2018).
De senaste veckorna har säkerhetsskandalerna avlöst varandra, med ett gemensamt: Det är den svenska naiviteten som gjort dem möjliga. Amanda Wollstad skriver om ett systemfel.
”Visst finns konflikterna. Och vi är farligt ute om de inte syns för väljarna, om partierna satsar på samarbete i stället för strid, på likheterna i stället för skillnaderna.”
Uteslut Fidesz ur den kristdemokratiska gruppen i Europaparlamentet – det är ett förslag som har dykt upp i den begynnande valrörelsen inför valet i maj. Men skulle en uteslutning vara ett steg framåt, undrar Daniel Braw.
Skulle en statsvetare ur Moderaternas partistyrelse få agera oberoende kommentator i SVT? Knappast, men när det gäller S-märkta Ulf Bjereld ser public service uppenbarligen inte problemet, konstaterar Mats Fält.
Vi vet lite om de första människorna i det som nu är Sverige, Danmark och Norge, men kunskapen växer för varje dag. DNA-tekniken avslöjar mycket, och binder dessutom oss som lever nu samman med våra föregångare. Peter J Olsson skriver om vår genetiska historia.
