Analysen visar på att de stora etablerade potentiellt statsbärande partierna har svårt att behålla sina rikspolitiska sympatisörer i EU-val oberoende av vilka politiska vindar som för tillfället är förhärskande. Samtidigt verkar det svårt för uppstickarna att omsätta framgångar från EU-valet i rikspolitiken. Vad innebär det inför den 26 maj? Örjan Hultåker blickar bakåt för att kunna se framåt.
För svenska journalister framstår Europaparlamentet som en avlägsen och nästan mytisk verklighet där politiken drunknar i det faktum att det inte fungerar som i den svenska riksdagen. Det gäller också när man ska rapportera om så kallad lobbyism, som ger bilden av skumma påverkansförsök just i en lobby. Det är helt befängt och ett uttryck för ett underskott i rapporteringen om politiskt beslutsfattande, skriver Gunnar Hökmark.
Så tog Stefan Löfvens (S) regering beslutet om att tillsätta en utredare för att få fram de utökade undantag i LAS som socialdemokraterna förbundit sig till i januariöverenskommelsen (JÖKen) med Centern och Liberalerna. Det är möjligen lite vågat att göra det bara några dagar före första maj, men kanske resonerade de som så, att det var bättre att det stod klart för alla talare vad som gäller, skriver Peter J Olsson.
Det knackade på dörren. Jean McConville, en ensamstående mamma till tio barn, öppnade och in störtade en grupp män och kvinnor införda maskering. Trots de gråtande barnen förde de bort henne. Hon kom aldrig att återvända, och hon var inte den enda. Berättelsen om bortrövandet och mordet på McConville är den röda tråden i New Yorker-journalisten Patrick Radden Keefe nya bok Say Nothing, som avhandlar the Troubles på Nordirland ur ett fåtal aktörers perspektiv, skriver Zebulon Carlander.
Nästa vecka infaller långfredagen, och Svensk Tidskrift kommer av tradition och en visst mått av konservatism inte ut. Av samma anledning önskar vi inte glad påsk riktigt än, men hoppas våra läsare får möjlighet att ägna några dagar åt vila och reflektion, skriver Amanda Wollstad.
”De kommuniststyrda staterna i Östeuropa och på andra håll i världen kan sedan länge uppvisa en väl genomtänkt ideologisk och propagandistisk strategi bakom sin idrottspolitik. I svenska massmedia kritiserar man av och till den dolda professionalismen i öststaternas idrott. Vad man däremot ägnar mycket liten uppmärksamhet åt, är den betydligt allvarligare aspekten att de kommuniststyrda staternas idrott är ett direkt instrument för dessa förtryckarregimers propaganda och politiska spel och manipulationer.”
Så har nu regeringen ställt sig bakom en ansökan för Stockholm som värd av vinter-OS 2026. Det innebär att oddsen är goda för att Sverige blir valt. Den enda motkandidaten är Milano/Cortina d’Ampezzo sedan Calgary av ekonomiska skäl valt att hoppa av kandidaturen. Ett OS är säkert trevligt men riskerar att bli dyrt för skattebetalarna, skriver Christian Ekström.
I sitt Vendée-tal reflekterade Aleksandr Solsjenitsyn över själva begreppet revolution. I den ryska revolutionen fanns, liksom i den franska, en föreställning om att man genom en våldsam samhällsomstörtning kunde förändra människans natur till det bättre. Erfarenheten har visat att det verkliga förhållandet är det omvända. Christian Braw skriver om den ryska nobelpristagaren, och revolutionernas mörka efterspel.
