Idag presenterar Svensk Tidskrift stolt den första delen av Hannes H. Gissurarsons essä om nordiska liberala föregångsmän. Vi hoppas att det ska leda till en bredare diskussion om det nordiska idéarvet, skriver Anders Ydstedt.
”Att få fram arbetslöshetssiffror i Sverige brukar inte vara lätt. Sekreterare Anders Arfwedson benar upp problemen med de olika sätten att sysselsätta arbetslösa och med frågan om vilka som skall räknas till dessa. Han diskuterar också sysselsättningen, både till arten, där socialdemokrater och borgerliga har olika ideal, och till graden. Sist framställer han en hädisk fråga: behöver verkligen alla människor slita i förvärvsarbete från morgon till kväll för att vi skall bli lyckliga?”
It is hardly surprising that one of the main sentiments shared by conservative liberals, a deep-rooted suspicion of potential despots, was prevalent in Medieval Iceland, Hannes H. Gissurarson writes in an essay about liberal heritage.
Den ryske dissidenten och författaren Vladimir Bukovskij avled den 27 oktober. Erik Herbertson minns en av de mest kända oppositionella i Sovjetunionen.
Storbritanniens premiärminister Boris Johnson fick efter många försök det brittiska underhuset att godkänna hans plan för nyval den 12 december. Det skedde i ett opinionsläge när det konservativa Torypartiet leder klart över Labour i opinionsmätningarna. I många länder skulle opinionsövertaget vara en säker indikation om valvinst för de konservativa, men Storbritannien är inte som andra länder, skriver Örjan Hultåker.
David Cameron var en lyckad premiärminister, tills han inte var det. Jonas Grafström har läst Camerons nyutkomna självbiografi For the Record för att förstå varför britterna valde att lämna EU – och funderar över Sveriges framtid i Unionen.
Ingen kulturell genre är så i grunden amerikansk som skräcken, från 1800-talets gotiska litteratur till Hollywood. Den kitschiga högtid som är Halloween hade heller knappast kunnat uppstå på någon annan klangbotten än amerikansk, skriver Daniel Bergström.
”De enskilda medborgarnas valfrihet har därmed inskränkts kraftigt medan politikernas makt ökat. Socialdemokraterna har byggt ett samhälle där staten beskattar medborgarna så hårt att de flesta inte har råd att välja annan vård eller omsorg än den staten och kommunerna erbjuder. De utlämnas till den politiska sektorn – när sjukvård, barnomsorg eller äldreomsorg inte fungerar finns inga möjliga alternativ. I socialdemokraternas Sverige är det bara de som har råd att själv betala för icke subventionerad vård och omsorg som kan slippa köer och välja fritt.”
