”Det finns två sätt att förändra våra skolor: det naturliga och det mirakulösa sättet. Det naturliga sättet innebär att en grupp änglar kliver ner från himlen och förvandlar skolorna. Det mirakulösa sättet innebär att en grupp lärare, genom samarbete, lyckas åstadkomma samma resultat.
Ett problem med en påläst och uttalat socialliberal skribent är den tydliga övertygelsen om att personen har läst J.S. Mill och sedan resonerat sig fram till vad som är den optimala storleken för välfärdsstaten. Det blir – trots den ödmjuka ingången – aldrig riktigt spänstigt och till slut också ganska fantasilöst. Samtidigt har Westerberg en position som den som vill kunna förändra och förbättra välfärden måste kunna utmana, skriver Patrik Strömer.
Den viktigaste slutsatsen efter läsningen är att Hitler redan efter det första höstens strider blev beroende av sina hjälptrupper. När Operation Barbarossa inleddes räknade många tyskar med en snabb seger och intresset för mer omfattande stöd från andra länder var begränsat. Detsamma gällde intresset för att ta vara på sympatierna från de stora folkgrupper som inte kände någon lojalitet med den kommunistiska diktaturen i Moskva. Istället gjorde den tyska armén ofta sitt bästa för att få inte bara judarna att förstå att Tyskland bara såg till sina egna intressen, skriver Mats Fält.
I år är det 500 år sedan det moderna Sveriges edsvurna frihetskämpar fick sätta livet till för sina övertygelser i Stockholms blodbad: hellre dö förtalad som kättare, med lätt hjärta och fri hals, än tyst huka under tyrannin. Hur skördar vi i dag jorden som de vattnade ur sina strupar? Hur för vi i dag deras talan? frågar Ian Koehl.
Coronatider är med nödvändighet en tid av avcivilisering, av okultur. Nödvändigt, men även en aning skrämmande, skriver Peter J Olsson.
”Det är inte en slump att jag ställt frågan när man har rätt att bryta lagen, snarare än om man har rätt att bryta lagen. Att man har rätt att bryta lagen är i vissa fall uppenbart. I bland kan det till och med vara lagligt.”
Klassiska liberala åskådningar, som säger att utbyte över gränserna och multilateralism skapar ömsesidigt beroende och gör världen säkrare, utmanas allt mer. Två tendenser är särskilt tydliga i den europeiska debatten, skriver Jörgen Warborn.
Samtidigt som protektionister vunnit mark i USA och länder i väst är upptagna med att bedriva handelskrig, så har Kina varit de som försvarat de kapitalistiska frihandelsidealen, skriver Rainer Zitelmann.
Det finns mycket lustigt i samhällsdebatten men en sak jag funderat på är när jämställdhet, både i vänsterns och högerns feminism, blev lika med pengar, skriver Rebecca Weidmo Uvell.
