Anders Ydstedt; Den svenska apartheidpolitiken
1997
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
DEN SVENSKA
APARTHEIDPOLITIKEN
ANDERS YDSTEDT
Min vän entreprenören gjorde det som alla politiker talar om; Han startade ett företag i IT-branchen .
Företaget har idag flera hundra högt utbildade tekniker anställda över hela världen. Eftersom min gode vän
valt att vara bosatt i Sverige fick han förra året glädjen att betala 103 procent i skatt.
I
dag är det populärt att beskriva småföretagarna som
samhällets hjältar. Men
länge, alltfår länge, har de
flesta i Sverige inbillat sig att
det är i de stora fåretagen som även
morgondagens arbeten skall skapas.
Nu bötjar det dock äntligen gå upp
får många beslutsfattare att morgondagens storföretag och även morgondagens arbeten finns i dagens små-
företag. Stora företag bötjar som små.
Det är inte fel att järnfåra företag
med andra levande organismer.
Moderaternas programremiss under 1996 beskrev detta i målande
ordalag, dock utan att peka ut någon
av de många konkreta möjligheter
som finns att öka dynamiken inom
fåretagandet. Jag skulle därfår vilja
peka på en sådan åtgärd som jag
bedömer som mycket viktig, kanske
ANDERS YDSTEDT är 2:e vice ordförande för moderatema i Malmö stad
och arbetar med miljöstrategifrågor i
eget företag.
32
på sitt sätt en grundbult, även om jag
naturligtvis är medveten om att det är
många andra faktorer som är viktiga
får att öka dynamiken.
Samtidigt som numera politiker av
alla valörer med munnen hyllar små-
fåretagaren som hjälte, finns det ett
underfårstått konsensus om att man
inte kan lita lika mycket på små-
fåretagaren som storkapitalisterna.
Därfår har man under åren infört en
omfattande särlagstiftning riktad mot
småföretagare, de s k spärreglerna
mot tamansfåretag. skattemässigt gör
man åtskillnad på småföretagare och
andra medborgare. I grund och botten är det samma grumliga fårdornsfulla tankegods bakom de svenska
tamansreglerna som apartheidideologin i Sydafrika.
Jag menar att man i högsta grad
kan ifrågasätta grunderna får apartheidreglerna mot småföretagen. Men
jag menar också, vilket är viktigare,
att spärreglerna är en mycket allvarlig
bromskloss mot små fåretags möjlighet att utvecklas. De ger ständigt
SVENSK TIDSKRIFT
fåretagaren en konkret upplevelse av
statsmaktens verkliga negativa inställning, detta oavsett hur många
fagra ord som flyger ur munnen på
många politiker.
Nej, får de flesta småföretagare är
redovisning och skattefrågor något
man tar ägna kvällar och helger åt.
Någon tid får avancerade skatteplaneringsupplägg ges inte. Särskilt
inte mot bakgrund av att politikerna
hela tiden ändrar reglerna som
fåretagarna måste följa. Att det över
huvud taget startas många nya små-
företag som arbetar vitt beror ofta på
bristande kunskap om skattereglema.
Riskvilligt kapital bara
till börsföretag
Den del av spärreglerna mot tamansfåretag som jag anser särskilt
negativ är begränsningen i att ta ut
vinster i inkomstslaget kapital. Är
vinsten i tamansbolaget får stor,
enligt de regler som skattepolitikerna
satt upp, så skall vinsten beskattas
som inkomst av tjänst. Detta gäller
dock aldrig vinster i de börsnoterade
fciretagen. Utdelningar eller korta
reavinster från börsaktier beskattas
med högst 30 procent oavsett vinstens storlek. Vinster på aktieförsäljningar och utdelningar i få-
mansbolag beskattas däremot på toppen av lönen. Det är inte konstigt att
det s k riskvilliga kapitalet satsas på
dagens börsföretag istället för på nya
företag.
Goda ideer ojämnt fördelade
De nuvarande skattereglerna innebär att kapital låses inne i befintliga
företag. Låt oss ta ett exempel. Ett
företag bildas av tre kompanjoner A,
B och C. Efter några hårda år börjar
företaget gå riktigt bra. A som har
många ideer har funderat vidare på
nästa produkt för deras gemensamma
företag. A och B vill gå vidare med
den nya produkten. C tycker dock
att det har varit tillräckligt besvärligt
att nå de framgångar de redan haft
och tycker inte att de skall riskera
företaget med en ny produkt. Att
använda vinstmedel från företaget, t
ex genom att bilda ett dotterbolag för
den nya produkten är därför inte
möjligt. Skall A och B ta ut vinstmedel ur företaget och skatta av dem
som inkomst av tjänst för att sedan
satsa dem på den nya produkten blir
det inte många procent kvar. Det är
tyvärr sannolikt att den nya iden
stannar på hyllan i utvecklingsavdelningen och aldrig utvecklas.
Goda ideer är som så mycket annat
inte jämnt fördelade över befolkningen. En liten grupp människor far
många ideer. Om de trots de
ogynnsamma villkoren valt att
utveckla sina ideer i bolag i Sverige är
det tyvärr inte osannolikt att de bara
nöjer sig med att utveckla sin första
ide.
Varför gör då ingen något åt
famansreglerna? Ja, under många år
var det överhuvudtaget ingen som
brydde sig om villkoren för de små
företagen. Man var övertygad om att
framtiden tillhörde de stora företagen. Idag möter jag två sorters försvar för den svenska ”apartheidpolitiken” mot småföretag.
Den första försvarslinjen bygger på
de gamla föreställningarna att små
företag ändå går runt reglerna och att
det nog inte är så bra med små-
företag. Att så inte är fallet har jag
försökt beskriva ovan.
Kostnaden för politiska risker
Den andra försvarslinjen, vilken
tyvärr även förfåktas bland ledande
moderata skattepolitiker är att skattevillkoren i alla lägen måste vara
neutrala. Samma skattenivåer skall i
alla lägen gälla för anställda som
företagare. Jag tror att denna syn
bygger på en begränsad erfarenhet av
att ha studerat konsultföretag där
företagaren hela tiden väljer mellan
att vara företagare och att vara politiskt anställd. För denna lilla grupp
skall villkoren vara neutrala mellan
att vara företagare och anställd. I de
flesta andra typer av företag är dock
risknivån mycket högre. Inte minst
de politiska riskerna för snabba ogenomtänkta ”reformer” är i Sverige
SVEN SK TIDSKRIFT
högre än i de flesta demokratiska länder. Ett bra exempel är arbetsgivarinträdet i sjukförsäkringen som slår
extra hårt just mot småföretag som
har kvalificerad personal och stora
investeringar i teknisk utrustning.
Som avslutning tänkte jag berätta
om min vän entreprenören som
gjorde det som alla politiker talar om.
Han startade ett företag i IT-branschen med högt inslag av forskning i
produkterna. Företaget anställde flera
hundra högt utbildade tekniker och
har idag etablerat sig över hela
världen. Eftersom min gode vän valt
att vara bosatt i Sverige fick han förra
året glädjen att betala 103 procent i
skatt! Hade han följt sina skatterådgivares råd hade han förmodligen
bosatt sig i något annat land med en
annan syn på entreprenörer. Försörjning far han genom skattemässigt
fördelaktiga börsaffärer med skattekrediten.
Den goda ansats till ny politik för
en ökad dynamik i samhället som
beskrivs i den moderata programremissen måste nu följas av förslag till
konkreta åtgärder. Avskaffandet av
samtliga spärregler mot firnansföretag
är en sådan konkret åtgärd som ger
entreprenörer möjlighet att själva
finansiera och utveckla sina nya
affärsprojekt. Moderaterna har möjligheten att kraftfullt, inte bara i ord,
driva en politik som gör Sverige till
ett bättre land för entreprenörer. Det
gick att avskaffa apartheid i Sydafrika.
Det är hög tid att låta Sverige gå
sarnn1a väg. Vilken politiker vågar bli
småföretagarnas Nelson Mandela?
33
APARTHEIDPOLITIKEN
ANDERS YDSTEDT
Min vän entreprenören gjorde det som alla politiker talar om; Han startade ett företag i IT-branchen .
Företaget har idag flera hundra högt utbildade tekniker anställda över hela världen. Eftersom min gode vän
valt att vara bosatt i Sverige fick han förra året glädjen att betala 103 procent i skatt.
I
dag är det populärt att beskriva småföretagarna som
samhällets hjältar. Men
länge, alltfår länge, har de
flesta i Sverige inbillat sig att
det är i de stora fåretagen som även
morgondagens arbeten skall skapas.
Nu bötjar det dock äntligen gå upp
får många beslutsfattare att morgondagens storföretag och även morgondagens arbeten finns i dagens små-
företag. Stora företag bötjar som små.
Det är inte fel att järnfåra företag
med andra levande organismer.
Moderaternas programremiss under 1996 beskrev detta i målande
ordalag, dock utan att peka ut någon
av de många konkreta möjligheter
som finns att öka dynamiken inom
fåretagandet. Jag skulle därfår vilja
peka på en sådan åtgärd som jag
bedömer som mycket viktig, kanske
ANDERS YDSTEDT är 2:e vice ordförande för moderatema i Malmö stad
och arbetar med miljöstrategifrågor i
eget företag.
32
på sitt sätt en grundbult, även om jag
naturligtvis är medveten om att det är
många andra faktorer som är viktiga
får att öka dynamiken.
Samtidigt som numera politiker av
alla valörer med munnen hyllar små-
fåretagaren som hjälte, finns det ett
underfårstått konsensus om att man
inte kan lita lika mycket på små-
fåretagaren som storkapitalisterna.
Därfår har man under åren infört en
omfattande särlagstiftning riktad mot
småföretagare, de s k spärreglerna
mot tamansfåretag. skattemässigt gör
man åtskillnad på småföretagare och
andra medborgare. I grund och botten är det samma grumliga fårdornsfulla tankegods bakom de svenska
tamansreglerna som apartheidideologin i Sydafrika.
Jag menar att man i högsta grad
kan ifrågasätta grunderna får apartheidreglerna mot småföretagen. Men
jag menar också, vilket är viktigare,
att spärreglerna är en mycket allvarlig
bromskloss mot små fåretags möjlighet att utvecklas. De ger ständigt
SVENSK TIDSKRIFT
fåretagaren en konkret upplevelse av
statsmaktens verkliga negativa inställning, detta oavsett hur många
fagra ord som flyger ur munnen på
många politiker.
Nej, får de flesta småföretagare är
redovisning och skattefrågor något
man tar ägna kvällar och helger åt.
Någon tid får avancerade skatteplaneringsupplägg ges inte. Särskilt
inte mot bakgrund av att politikerna
hela tiden ändrar reglerna som
fåretagarna måste följa. Att det över
huvud taget startas många nya små-
företag som arbetar vitt beror ofta på
bristande kunskap om skattereglema.
Riskvilligt kapital bara
till börsföretag
Den del av spärreglerna mot tamansfåretag som jag anser särskilt
negativ är begränsningen i att ta ut
vinster i inkomstslaget kapital. Är
vinsten i tamansbolaget får stor,
enligt de regler som skattepolitikerna
satt upp, så skall vinsten beskattas
som inkomst av tjänst. Detta gäller
dock aldrig vinster i de börsnoterade
fciretagen. Utdelningar eller korta
reavinster från börsaktier beskattas
med högst 30 procent oavsett vinstens storlek. Vinster på aktieförsäljningar och utdelningar i få-
mansbolag beskattas däremot på toppen av lönen. Det är inte konstigt att
det s k riskvilliga kapitalet satsas på
dagens börsföretag istället för på nya
företag.
Goda ideer ojämnt fördelade
De nuvarande skattereglerna innebär att kapital låses inne i befintliga
företag. Låt oss ta ett exempel. Ett
företag bildas av tre kompanjoner A,
B och C. Efter några hårda år börjar
företaget gå riktigt bra. A som har
många ideer har funderat vidare på
nästa produkt för deras gemensamma
företag. A och B vill gå vidare med
den nya produkten. C tycker dock
att det har varit tillräckligt besvärligt
att nå de framgångar de redan haft
och tycker inte att de skall riskera
företaget med en ny produkt. Att
använda vinstmedel från företaget, t
ex genom att bilda ett dotterbolag för
den nya produkten är därför inte
möjligt. Skall A och B ta ut vinstmedel ur företaget och skatta av dem
som inkomst av tjänst för att sedan
satsa dem på den nya produkten blir
det inte många procent kvar. Det är
tyvärr sannolikt att den nya iden
stannar på hyllan i utvecklingsavdelningen och aldrig utvecklas.
Goda ideer är som så mycket annat
inte jämnt fördelade över befolkningen. En liten grupp människor far
många ideer. Om de trots de
ogynnsamma villkoren valt att
utveckla sina ideer i bolag i Sverige är
det tyvärr inte osannolikt att de bara
nöjer sig med att utveckla sin första
ide.
Varför gör då ingen något åt
famansreglerna? Ja, under många år
var det överhuvudtaget ingen som
brydde sig om villkoren för de små
företagen. Man var övertygad om att
framtiden tillhörde de stora företagen. Idag möter jag två sorters försvar för den svenska ”apartheidpolitiken” mot småföretag.
Den första försvarslinjen bygger på
de gamla föreställningarna att små
företag ändå går runt reglerna och att
det nog inte är så bra med små-
företag. Att så inte är fallet har jag
försökt beskriva ovan.
Kostnaden för politiska risker
Den andra försvarslinjen, vilken
tyvärr även förfåktas bland ledande
moderata skattepolitiker är att skattevillkoren i alla lägen måste vara
neutrala. Samma skattenivåer skall i
alla lägen gälla för anställda som
företagare. Jag tror att denna syn
bygger på en begränsad erfarenhet av
att ha studerat konsultföretag där
företagaren hela tiden väljer mellan
att vara företagare och att vara politiskt anställd. För denna lilla grupp
skall villkoren vara neutrala mellan
att vara företagare och anställd. I de
flesta andra typer av företag är dock
risknivån mycket högre. Inte minst
de politiska riskerna för snabba ogenomtänkta ”reformer” är i Sverige
SVEN SK TIDSKRIFT
högre än i de flesta demokratiska länder. Ett bra exempel är arbetsgivarinträdet i sjukförsäkringen som slår
extra hårt just mot småföretag som
har kvalificerad personal och stora
investeringar i teknisk utrustning.
Som avslutning tänkte jag berätta
om min vän entreprenören som
gjorde det som alla politiker talar om.
Han startade ett företag i IT-branschen med högt inslag av forskning i
produkterna. Företaget anställde flera
hundra högt utbildade tekniker och
har idag etablerat sig över hela
världen. Eftersom min gode vän valt
att vara bosatt i Sverige fick han förra
året glädjen att betala 103 procent i
skatt! Hade han följt sina skatterådgivares råd hade han förmodligen
bosatt sig i något annat land med en
annan syn på entreprenörer. Försörjning far han genom skattemässigt
fördelaktiga börsaffärer med skattekrediten.
Den goda ansats till ny politik för
en ökad dynamik i samhället som
beskrivs i den moderata programremissen måste nu följas av förslag till
konkreta åtgärder. Avskaffandet av
samtliga spärregler mot firnansföretag
är en sådan konkret åtgärd som ger
entreprenörer möjlighet att själva
finansiera och utveckla sina nya
affärsprojekt. Moderaterna har möjligheten att kraftfullt, inte bara i ord,
driva en politik som gör Sverige till
ett bättre land för entreprenörer. Det
gick att avskaffa apartheid i Sydafrika.
Det är hög tid att låta Sverige gå
sarnn1a väg. Vilken politiker vågar bli
småföretagarnas Nelson Mandela?
33