Print Friendly, PDF & Email

Aldrig har så många haft två personer att tacka för så litet

Av Örjan Hultåker | 2 oktober 2020



Enligt Nielsen var det 73 miljoner amerikaner som via TV följde åtminstone en del av den första debatten mellan den sittande presidenten Donald Trump och hans utmanare förre vicepresidenten Joe Biden. Dessutom var det många miljoner som tittade via olika streamingtjänster.

Men den 90 minuter långa debatten saknade nästan helt information om vad de båda presidentkandidaterna vill göra om de når sitt mål att bli valda till den fria världens viktigaste ämbete i Vita Huset.

Efter att ha suttit uppe nästan en hel natt längtade man efter Jönsson-ligan. De hade åtminstone en plan, även om planen alltid misslyckades.

Debatten har redan gått till historien som den värsta någonsin. Om debattörerna och deras agerande är det bästa som USA kan erbjuda sina drygt 300 miljoner invånare, så är amerikanerna att beklaga.

Både Donald Trump och Joe Biden avbröt varandra, försökte överrösta varandra genom att tala samtidigt, överöste varandra med negativa skällsord, och gjorde helt klart att motståndaren är så undermålig att han inte förtjänar respekt.

Debattledaren, Chris Wallace, hade svårt att göra sig hörd eftersom båda debattörerna avbröt honom så att han inte ens hann formulera de frågor som han skulle ställa dem.

Det är ingen tvekan om att Donald Trump var den största syndaren under debatten. Det var han som började med att sätta tonen för debatten och han var den som var värst.

Men med det sagt: Joe Biden sänkte sig till samma nivå. Han beskyllde bland annat president Donald Trump för att vara en clown och sade åt motståndaren att hålla käften. Han avbröt inte motståndaren och debattledaren lika mycket som Trump, men nästan.

Demokraterna är ett parti med falanger med olika önskemål om den politik som partiet skall föra. Vilket gör att Joe Biden måste balansera försiktigt. För att besegra Donald Trump måste Biden placera sig själv i politikens mittfält samtidigt som han inte har råd att stöta bort partiets radikala grupper som i primärvalen gav sitt stöd till den socialistiska senatorn Bernie Sanders.

Partiets strategi har varit att locka de väljare som tycker illa om Donald Trump för hans framtoning, brist på moral och stil. Demokraternas Joe Biden leder i opinionsundersökningarna men av dem som skall rösta på honom är det bara en minoritet som främst gör det för att de gillar honom. En majoritet av dem som skall rösta på Joe Biden gör det för att de är emot Donald Trump och vill ha bort honom som president.

Med de förutsättningarna är Joe Bidens agerande under den första presidentdebatten ytterst riskabelt. Han behöver framstå som en balanserad presidentkandidat som i sina framträdande står högt ovanför sin motståndare och då är det negativt att dras med till den nivå som präglade debatten.

Enligt den undersökning från SSRS research som presenteras av CNN var det dock Joe Biden som vann debatten. Enligt de 568 registrerade väljare som intervjuades ansåg 60 procent att Joe Biden gjorde det bästa jobbet. Bara en av fyra (28 procent) ansåg att Donald Trump var bäst. Andra undersökningar har presenterat liknande resultat.

Veckan före debatten frågade SSRS vem väljarna i förväg trodde skulle göra bäst ifrån sig. Då svarade 56 procent Joe Biden och 43 procent Donald Trump. Det indikerar att Donald Trump inte levde upp till förväntningarna, men att Joe Biden gjorde det i en tävlan där konkurrensen var svag.

Före debatten var det 60 procent som hade en positiv uppfattning om Joe Biden, efter debatten var det 62 procent, en förändring som ligger helt inom den statistiska felmarginalen.

De som hade en positiv uppfattning om Donald Trump minskade från 37 procent före debatten till 35 procent efter, även den förändringen inom felmarginalen.

Det är ingen tvekan att Biden uppfattas mer positivt som person än Donald Trump, men det var inte mycket som förändrades under debatten. Den typen av popularitet måste dock analyseras mot bakgrund av många väljares uppfattning att de ogillar Donald Trumps moral men gillar det han har gjort.

Det är frestande att en dryg månad före presidentvalet jämföra med hur det var vid samma tidpunkt 2016 när kampen om Vita huset stod mellan vinnaren Donald Trump och förloraren förra utrikesministern Hillary Clinton.

Den första debatten mellan dem hölls den 26 september. Det var 62 procent av tittarna som ansåg att Hillary Clinton vann före Donald Trump (27 procent). Hennes övertag minskade successivt i de efterföljande debatterna men även i den tredje vann hon med 52 procent mot 39 procent för Trump, enligt en tittarundersökning.

Efter den första debatten 2016 var det 55 procent som hade en positiv uppfattning om Hillary Clinton, vilket var klart fler än de som hade detsamma om Donald Trump.

Trots att Hillary Clinton ansågs vinna debatterna och uppfattades mer positivt än Donald Trump så förlorade hon valet i november 2016.

Enligt Realclearpolitics sammanvägda Poll of Polls den 28 september 2016 ledde Hillary Clinton (47,4 procent) med 3,0 procentenheter över Donald Trump (44,4 procent).

Joe Biden (50,1 procent) har nu den 1 oktober en större ledning över Donald Trumps (42,9 procent) enligt Realclearpolitics Poll och Polls. Det är en stor ledning, men om det svänger lika mycket under den sista månaden i år som 2016 kan valutgången bli osäker.

Det är vanskligt att förutsäga valresultatet baserat på reaktionerna efter en debatt en månad före presidentvalet.

Den amerikanska valrörelsen i år följer inte traditionella mönster. Och nästan exakt en månad före valdagen kom plötsligt beskedet att president Donald Trump har testat positivt för covid-19. Han behöver därför isolera sig under en längre period och kan inte driva kampanj via de massmöten som är hans styrka.

Dessutom: enligt uppgift har han de senaste dagarna träffat vicepresidenten Mike Pence som därför även han kan behöva vara i karantän.

Hur detta påverkar de kommande debatterna mellan vicepresidentkandidaterna kommande vecka och den andra presidendebatten veckan efter återstår att se.

Man kan bara spekulera i hur presidentvalet kommer att påverkas av att presideneten själv har drabbats av pandemin.

I april blev Storbritanniens premiärminister Boris Johnson allvarligt sjuk i Coronan och tvingades till en sjukhusvistelse. Då ökade stödet för honom bland den brittiska allmänheten, enligt Yougov. I mars, innan Bors Johnson blev sjuk, var det 46 procent som ansåg att han gjorde ett bra jobb. I april, efter insjuknandet, ökade den andelen till 66 procent.

I maj började stödet för Boris Johnson åter att sjunka. Då tyckte 57 procent att han gjorde ett bra jobb och i juni var andelen (43 procent), dvs lägre än innan han blev sjuk.

Om samma sympati skulle uppstå för Donald Trump med kort tid kvar till valdagen så skulle det klart gynna honom i kampen om Vita huset. Men det är stor skillnad i USA jämfört med Storbritannien under våren.

Donald Trump har under hela året varit mycket profilerad om coronapandemin, om hur farlig den är, om hur den skall bekämpas och om hur han skall rädda den amerikanska ekonomin. Ett möjligt scenario är därför att presidentens insjuknande slår tillbaka mot honom själv och väljarnas bedömning av hans lämplighet att vara president.

USA är ett djupt splittrat land. Därför är ett annat scenario att hans popularitet ökar bland hans kärntrupper samtidigt som kritiken mot presidenten ökar bland Demokraternas och Joe Bidens väljare. Avgörande blir då hur de oberoende väljarna utan partitillhörighet påverkas.

Spänningen ökar under de kommande veckorna fram till valdagen den 3 november.

Örjan Hultåker är docent och vetenskaplig ledare vid SKOP

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

När postmodernismen kom till sverige/

fplus

Läs mer här

FMRS online

Osäkerhetens tid – Årsbok 2019