Anders Johnson; Folkpartiets kris
1997
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
FOLKPARTIETs KRIS
ANDERS JOHNSON
Intresset för det civila samhället, som Hppstått H nder 90-talet, är
välkommet och välbehövligt. Också för folkpartiet.
B
eror folkpartiets kris
på att liberalismen
har forverkligats?
Nej, knappast. Liberalismens tre
grundpelare är demokrati, marknadsekonomi och välfärdssamhälle. Svenskamas tilltro till de demokratiska
institutionerna är rekordlågt. Sverige
har i 25 års tid halkat bakåt i den
ekonomiska välfärdsligan. Det beror
på att vi har for lite av marknadsekonomi. Människor far illa i vård
övertyga människor att välja Europavägen.
Vi måste vmna människor for
demokratin åter. Sverige har en lång
tradition av lokalt självstyre. De
senaste decenniernas centralisering
och professionalisering av politiken
har skapat en klyfta mellan väljare
och valda.
In toleranta svenskar
Vi måste skapa ett samhällsklimat där
människor inte känner oro for våld
och omsorg. Många känner oro infor eller diskriminering. SNS:s demositt åldrande. Det är inte svårt att hitta
fundamentala politiska uppgifter for
liberaler.
Vi har just nu en unik möjlighet att
genom EU och NATO säkra freden,
demokratin och marknadsekonomin
i Europa. Ett vacklande politiskt
ledarskap kommer aldrig att kunna
ANDERS JOHNSON är huvudsekreterare i folkpartiets programkommittt!.
kratiråd visade for något år sedan att
svenskar i påfallande hög grad var
intoleranta. Vi ser också en skrämmande utveckling av rasistiskt grundat våld.
Vi måste bryta den ekonomiska
stagnationen i Sverige. Under det
senaste kvartsseklet har Sverige halkat
ner från tredje till sjuttonde plats i
den internationella välfärdsligan. Vi
halkar efter övriga industriländer vad
gäller utbildningsnivå. Vår energiforsärjning är hotad.
SVENSK TIDSKRI FT
Vi måste skapa välfärdssystem som
gör att människor kan känna trygghet
for framtiden. Alla skall ra sma
grundläggande behov av vård och
omsorg tillgodosedda.
Detta är tveklöst liberala kärnuppgifter. Men vilken roll kan folkpartiet spela? Det råder nog mindre
tvivel om att partiet kan hitta teoretiskt eleganta lösningar på olika
samhällsproblem. Mer osäkert är om
det formår vinna människor for sin
sak.
Politiken som katalysator
Problemet är att de utmaningar
Sverige står infor inte kan klaras genom att politiker löser problemen for
medborgarna. Politikens roll måste
istället vara att fungera som katalysator, alltså att bidra till att människor
själva och tillsammans med andra tar
ansvar och bidrar till ett bättre samhälle.
Europas fredliga och demokratiska
utveckling kan inte tryggas vid ett
konferensbord i någon huvud tad.
31
Det är medborgarna i Europa som
måste tro på och delta i den europeiska integrationen.
Den lokala självstyrelsen kan inte
fårbättras genom att vi bara väljer
hederligare kommunalråd. Det handlar istället om att göra de gemensamma angelägenheterna gemensanuna. Att for en tid ta på sig ett
medborgerligt fortroendeuppdrag
måste återigen bli ett naturligt inslag
i en medborgares liv.
Företagsklimat i världsklass
Vi bekämpar inte fordomar och
diskriminering genom pekpinnar
från överheten. Toleransen måste
byggas upp inifrån, den måste bygga
på en personlig övertygelse.
Det är inte politiker som kan ta fart
på ekonomin eller skapa nya jobb.
Det kan bara åstadkonunas i foretagi foretag som existerar eller i nya
foretag. Därfor behöver vi ett
foretagsklimat i världsklass. Ett sådant
skapas inte enbart genom fårre
regleringar, lägre skatter eller billig
elektricitet. Det handlar också om
människors värderingar och attityder.
Kan många ungdomar tänka sig en
framtid som foretagare? Betraktar
omgivningen roretagaren med misstänksamhet eller respekt?
En tryggad välfärd bygger delvis –
men bara delvis – på statliga och
kommunala insatser. Därutöver behövs ett personligt ansvarstagande –
att själv genom sparande och
forsäkringar skaffa sig ekonomiskt
skydd och att ta ansvar for sin
närmaste omgivning.
32
Samhällsdebatten går i vågor. Ofta
är perspektivet en kamp mellan två
samhällssektorer: staten och marknaden eller politiken och ekonomin.
På 1970-talet trodde många att
människors problem bäst kan lösas
genom politiska beslut. Under 80-
talet blev det marknaden som skulle
lösa våra problem.
Under 90-talet har en tredje samhällssektor, nämligen det civila samhället, hamnat i centrum for stora
delar av den intressanta samhällsdiskussionen. Man kan naturligtvis
mode. Men for mig forefaller det
rimligare att se det som en välkommen pånyttfodelse av väsentliga insikter om det goda samhällets forntsättningar.
Tre perspektiv
Inom alla politiska ideologier finns
tankar om detta. Låt oss tala om tre
politiska perspektiv: statsperspektivet,
marknadsperspektivet och medborgarperspektivet. Det finns då en
statsliberalism, marknadsliberalism
och medborgarliberalism på sanm1a
betrakta det som ett övergående sätt som det finns statssocialism,
SVENSK TIDSKRIFT
marknadssocialism och medborgar- och ansvarstagande forsvagats. Därfor
socialism. måste vi bygga nya stmkturer som
Folkpartiet har inte på något sätt
varit ledande i 90-talets debatt om
medborgarsamhället. En forklaring
till detta är att den liberala ideologin
primärt behandlar relationen mellan
staten och individen och har en ofta
främjar det medborgerliga ansvarstagandet.
Kombinationen av en intellektuell
stadsliberalism och ett folkrörelsefrisinne var länge den viktiga ryggraden
i folkpartiet. Folkrörelsernas tillskeptisk inställning till alltfor starkt bakagång och politikens professionabetonande av kollektiv som till
exempel klassen, nationen, rasen eller
könet. Men det finns en medborgarliberal tradition med namn som
Tocqueville och Geijer i forgmnden.
Medborgarliberalismen blev genom
folkrörelsernas genombrott vid slutet
av fårra seklet en viktig politisk kraft.
Denna frisinnade folkrörelsetradition
är emellertid idag mycket svag i forhållande till de gillesocialistiska,
bondekooperativa och associationskonservativa traditionerna.
Den politiska vänstern vid seklets
början – alltså socialdemokrater och
liberaler – var nära forbundna med
folkrörelserna. Under 1900-talet
kom folkrörelsemänniskorna i bägge
partier att slå folje med var sin
stadsintellektuell tradition inom respektive parti. Fackforeningsfolket
med marxister och de frisinnade med
stadsliberaler. Folkrörelseinslaget
kom att forsvagas i bägge partierna.
Sverige genomgår for närvarande
en lika radikal samhällsomvandling
som vid forra seklets moderniseringsprocess. Internationaliseringen, individualiseringen och informationsrevolutionen skapar nya möjligheter
och problem. Samtidigt har traditionella kanaler for normbildning
lisering har successivt lett till att
folkpartiet forst forlorade folkligheten och nu snart också folket.
”Folkrörelsenz as
tillbakagång och politikens professiollalisering
har successivt lett till
att folkpartiet först förlorade folkligheten och
nu snart också folket.
”Skall folkpartiet kunna axla den
viktiga roll som liberalismen har på
2000-talet, måste det inse att 2000-
talets samhällsproblem inte kan lösas i
TV-sofforna eller kring sammanträdesborden, utan kring köksborden
i miljoner hushåll. Kan partiet inte
formulera frågor och svar som känns
angelägna också där, då går det
kanske som den engelske liberalen
Henry Asquith en gång sade:
”Det finns endast ett sätt genom
vilket liberalismen kan dödas, och
det är genom självmord. Och även
om detta skedde, skulle dess principer överleva, och det skulle inte
dröja länge innan de skulle finna en
ny, och passande inkarnation.”
SVENS K T I DSKR IFT
Log/k
DN porträtterade för en tid sedan
en död narkoman (10/ 7 -94). En
ordlista bifogades och den tog
upp följande ord:
brass, braja = hasch
cola = kokain
gräs = marijuana
horse = heroin
joint = hasch- eller
marijuanacigarett
kabbe = heroinkapsel
påtänd = knarkpåverkad
rohypnol = sömnmedel
skjuta = injicera
snorta = dra upp i näsan
sobril = ångestdämpande och
lugnande medel
soc = socialbyrån
syra= LSD
tjack = amfetamin
valium = ångestdämpande och
lugnande medel
Vad jag förstår har ”soc”
kommit att bli ett knark bland de
andra. Någon sorts logik ligger
det väl i det. Bidragsberoendet är
också vanebildande .
Helena Riviere
33
ANDERS JOHNSON
Intresset för det civila samhället, som Hppstått H nder 90-talet, är
välkommet och välbehövligt. Också för folkpartiet.
B
eror folkpartiets kris
på att liberalismen
har forverkligats?
Nej, knappast. Liberalismens tre
grundpelare är demokrati, marknadsekonomi och välfärdssamhälle. Svenskamas tilltro till de demokratiska
institutionerna är rekordlågt. Sverige
har i 25 års tid halkat bakåt i den
ekonomiska välfärdsligan. Det beror
på att vi har for lite av marknadsekonomi. Människor far illa i vård
övertyga människor att välja Europavägen.
Vi måste vmna människor for
demokratin åter. Sverige har en lång
tradition av lokalt självstyre. De
senaste decenniernas centralisering
och professionalisering av politiken
har skapat en klyfta mellan väljare
och valda.
In toleranta svenskar
Vi måste skapa ett samhällsklimat där
människor inte känner oro for våld
och omsorg. Många känner oro infor eller diskriminering. SNS:s demositt åldrande. Det är inte svårt att hitta
fundamentala politiska uppgifter for
liberaler.
Vi har just nu en unik möjlighet att
genom EU och NATO säkra freden,
demokratin och marknadsekonomin
i Europa. Ett vacklande politiskt
ledarskap kommer aldrig att kunna
ANDERS JOHNSON är huvudsekreterare i folkpartiets programkommittt!.
kratiråd visade for något år sedan att
svenskar i påfallande hög grad var
intoleranta. Vi ser också en skrämmande utveckling av rasistiskt grundat våld.
Vi måste bryta den ekonomiska
stagnationen i Sverige. Under det
senaste kvartsseklet har Sverige halkat
ner från tredje till sjuttonde plats i
den internationella välfärdsligan. Vi
halkar efter övriga industriländer vad
gäller utbildningsnivå. Vår energiforsärjning är hotad.
SVENSK TIDSKRI FT
Vi måste skapa välfärdssystem som
gör att människor kan känna trygghet
for framtiden. Alla skall ra sma
grundläggande behov av vård och
omsorg tillgodosedda.
Detta är tveklöst liberala kärnuppgifter. Men vilken roll kan folkpartiet spela? Det råder nog mindre
tvivel om att partiet kan hitta teoretiskt eleganta lösningar på olika
samhällsproblem. Mer osäkert är om
det formår vinna människor for sin
sak.
Politiken som katalysator
Problemet är att de utmaningar
Sverige står infor inte kan klaras genom att politiker löser problemen for
medborgarna. Politikens roll måste
istället vara att fungera som katalysator, alltså att bidra till att människor
själva och tillsammans med andra tar
ansvar och bidrar till ett bättre samhälle.
Europas fredliga och demokratiska
utveckling kan inte tryggas vid ett
konferensbord i någon huvud tad.
31
Det är medborgarna i Europa som
måste tro på och delta i den europeiska integrationen.
Den lokala självstyrelsen kan inte
fårbättras genom att vi bara väljer
hederligare kommunalråd. Det handlar istället om att göra de gemensamma angelägenheterna gemensanuna. Att for en tid ta på sig ett
medborgerligt fortroendeuppdrag
måste återigen bli ett naturligt inslag
i en medborgares liv.
Företagsklimat i världsklass
Vi bekämpar inte fordomar och
diskriminering genom pekpinnar
från överheten. Toleransen måste
byggas upp inifrån, den måste bygga
på en personlig övertygelse.
Det är inte politiker som kan ta fart
på ekonomin eller skapa nya jobb.
Det kan bara åstadkonunas i foretagi foretag som existerar eller i nya
foretag. Därfor behöver vi ett
foretagsklimat i världsklass. Ett sådant
skapas inte enbart genom fårre
regleringar, lägre skatter eller billig
elektricitet. Det handlar också om
människors värderingar och attityder.
Kan många ungdomar tänka sig en
framtid som foretagare? Betraktar
omgivningen roretagaren med misstänksamhet eller respekt?
En tryggad välfärd bygger delvis –
men bara delvis – på statliga och
kommunala insatser. Därutöver behövs ett personligt ansvarstagande –
att själv genom sparande och
forsäkringar skaffa sig ekonomiskt
skydd och att ta ansvar for sin
närmaste omgivning.
32
Samhällsdebatten går i vågor. Ofta
är perspektivet en kamp mellan två
samhällssektorer: staten och marknaden eller politiken och ekonomin.
På 1970-talet trodde många att
människors problem bäst kan lösas
genom politiska beslut. Under 80-
talet blev det marknaden som skulle
lösa våra problem.
Under 90-talet har en tredje samhällssektor, nämligen det civila samhället, hamnat i centrum for stora
delar av den intressanta samhällsdiskussionen. Man kan naturligtvis
mode. Men for mig forefaller det
rimligare att se det som en välkommen pånyttfodelse av väsentliga insikter om det goda samhällets forntsättningar.
Tre perspektiv
Inom alla politiska ideologier finns
tankar om detta. Låt oss tala om tre
politiska perspektiv: statsperspektivet,
marknadsperspektivet och medborgarperspektivet. Det finns då en
statsliberalism, marknadsliberalism
och medborgarliberalism på sanm1a
betrakta det som ett övergående sätt som det finns statssocialism,
SVENSK TIDSKRIFT
marknadssocialism och medborgar- och ansvarstagande forsvagats. Därfor
socialism. måste vi bygga nya stmkturer som
Folkpartiet har inte på något sätt
varit ledande i 90-talets debatt om
medborgarsamhället. En forklaring
till detta är att den liberala ideologin
primärt behandlar relationen mellan
staten och individen och har en ofta
främjar det medborgerliga ansvarstagandet.
Kombinationen av en intellektuell
stadsliberalism och ett folkrörelsefrisinne var länge den viktiga ryggraden
i folkpartiet. Folkrörelsernas tillskeptisk inställning till alltfor starkt bakagång och politikens professionabetonande av kollektiv som till
exempel klassen, nationen, rasen eller
könet. Men det finns en medborgarliberal tradition med namn som
Tocqueville och Geijer i forgmnden.
Medborgarliberalismen blev genom
folkrörelsernas genombrott vid slutet
av fårra seklet en viktig politisk kraft.
Denna frisinnade folkrörelsetradition
är emellertid idag mycket svag i forhållande till de gillesocialistiska,
bondekooperativa och associationskonservativa traditionerna.
Den politiska vänstern vid seklets
början – alltså socialdemokrater och
liberaler – var nära forbundna med
folkrörelserna. Under 1900-talet
kom folkrörelsemänniskorna i bägge
partier att slå folje med var sin
stadsintellektuell tradition inom respektive parti. Fackforeningsfolket
med marxister och de frisinnade med
stadsliberaler. Folkrörelseinslaget
kom att forsvagas i bägge partierna.
Sverige genomgår for närvarande
en lika radikal samhällsomvandling
som vid forra seklets moderniseringsprocess. Internationaliseringen, individualiseringen och informationsrevolutionen skapar nya möjligheter
och problem. Samtidigt har traditionella kanaler for normbildning
lisering har successivt lett till att
folkpartiet forst forlorade folkligheten och nu snart också folket.
”Folkrörelsenz as
tillbakagång och politikens professiollalisering
har successivt lett till
att folkpartiet först förlorade folkligheten och
nu snart också folket.
”Skall folkpartiet kunna axla den
viktiga roll som liberalismen har på
2000-talet, måste det inse att 2000-
talets samhällsproblem inte kan lösas i
TV-sofforna eller kring sammanträdesborden, utan kring köksborden
i miljoner hushåll. Kan partiet inte
formulera frågor och svar som känns
angelägna också där, då går det
kanske som den engelske liberalen
Henry Asquith en gång sade:
”Det finns endast ett sätt genom
vilket liberalismen kan dödas, och
det är genom självmord. Och även
om detta skedde, skulle dess principer överleva, och det skulle inte
dröja länge innan de skulle finna en
ny, och passande inkarnation.”
SVENS K T I DSKR IFT
Log/k
DN porträtterade för en tid sedan
en död narkoman (10/ 7 -94). En
ordlista bifogades och den tog
upp följande ord:
brass, braja = hasch
cola = kokain
gräs = marijuana
horse = heroin
joint = hasch- eller
marijuanacigarett
kabbe = heroinkapsel
påtänd = knarkpåverkad
rohypnol = sömnmedel
skjuta = injicera
snorta = dra upp i näsan
sobril = ångestdämpande och
lugnande medel
soc = socialbyrån
syra= LSD
tjack = amfetamin
valium = ångestdämpande och
lugnande medel
Vad jag förstår har ”soc”
kommit att bli ett knark bland de
andra. Någon sorts logik ligger
det väl i det. Bidragsberoendet är
också vanebildande .
Helena Riviere
33