FOLKPARTIETs KRIS ANDERS JOHNSON Intresset för det civila samhället, som Hppstått H nder 90-talet, är välkommet och välbehövligt. Också för folkpartiet. B eror folkpartiets kris på att liberalismen har forverkligats? Nej, knappast. Liberalismens tre grundpelare är demokrati, marknadsekonomi och välfärdssamhälle. Svenskamas tilltro till de demokratiska institutionerna är rekordlågt. Sverige har i 25 års tid halkat bakåt i den ekonomiska välfärdsligan. Det beror på att vi har for lite av marknadsekonomi. Människor far illa i vård övertyga människor att välja Europavägen. Vi måste vmna människor for demokratin åter. Sverige har en lång tradition av lokalt självstyre. De senaste decenniernas centralisering och professionalisering av politiken har skapat en klyfta mellan väljare och valda. In toleranta svenskar Vi måste skapa ett samhällsklimat där människor inte känner oro for våld och omsorg. Många känner oro infor eller diskriminering. SNS:s demositt åldrande. Det är inte svårt att hitta fundamentala politiska uppgifter for liberaler. Vi har just nu en unik möjlighet att genom EU och NATO säkra freden, demokratin och marknadsekonomin i Europa. Ett vacklande politiskt ledarskap kommer aldrig att kunna ANDERS JOHNSON är huvudsekreterare i folkpartiets programkommittt!. kratiråd visade for något år sedan att svenskar i påfallande hög grad var intoleranta. Vi ser också en skrämmande utveckling av rasistiskt grundat våld. Vi måste bryta den ekonomiska stagnationen i Sverige. Under det senaste kvartsseklet har Sverige halkat ner från tredje till sjuttonde plats i den internationella välfärdsligan. Vi halkar efter övriga industriländer vad gäller utbildningsnivå. Vår energiforsärjning är hotad. SVENSK TIDSKRI FT Vi måste skapa välfärdssystem som gör att människor kan känna trygghet for framtiden. Alla skall ra sma grundläggande behov av vård och omsorg tillgodosedda. Detta är tveklöst liberala kärnuppgifter. Men vilken roll kan folkpartiet spela? Det råder nog mindre tvivel om att partiet kan hitta teoretiskt eleganta lösningar på olika samhällsproblem. Mer osäkert är om det formår vinna människor for sin sak. Politiken som katalysator Problemet är att de utmaningar Sverige står infor inte kan klaras genom att politiker löser problemen for medborgarna. Politikens roll måste istället vara att fungera som katalysator, alltså att bidra till att människor själva och tillsammans med andra tar ansvar och bidrar till ett bättre samhälle. Europas fredliga och demokratiska utveckling kan inte tryggas vid ett konferensbord i någon huvud tad. 31 Det är medborgarna i Europa som måste tro på och delta i den europeiska integrationen. Den lokala självstyrelsen kan inte fårbättras genom att vi bara väljer hederligare kommunalråd. Det handlar istället om att göra de gemensamma angelägenheterna gemensanuna. Att for en tid ta på sig ett medborgerligt fortroendeuppdrag måste återigen bli ett naturligt inslag i en medborgares liv. Företagsklimat i världsklass Vi bekämpar inte fordomar och diskriminering genom pekpinnar från överheten. Toleransen måste byggas upp inifrån, den måste bygga på en personlig övertygelse. Det är inte politiker som kan ta fart på ekonomin eller skapa nya jobb. Det kan bara åstadkonunas i foretagi foretag som existerar eller i nya foretag. Därfor behöver vi ett foretagsklimat i världsklass. Ett sådant skapas inte enbart genom fårre regleringar, lägre skatter eller billig elektricitet. Det handlar också om människors värderingar och attityder. Kan många ungdomar tänka sig en framtid som foretagare? Betraktar omgivningen roretagaren med misstänksamhet eller respekt? En tryggad välfärd bygger delvis - men bara delvis - på statliga och kommunala insatser. Därutöver behövs ett personligt ansvarstagande - att själv genom sparande och forsäkringar skaffa sig ekonomiskt skydd och att ta ansvar for sin närmaste omgivning. 32 Samhällsdebatten går i vågor. Ofta är perspektivet en kamp mellan två samhällssektorer: staten och marknaden eller politiken och ekonomin. På 1970-talet trodde många att människors problem bäst kan lösas genom politiska beslut. Under 80- talet blev det marknaden som skulle lösa våra problem. Under 90-talet har en tredje samhällssektor, nämligen det civila samhället, hamnat i centrum for stora delar av den intressanta samhällsdiskussionen. Man kan naturligtvis mode. Men for mig forefaller det rimligare att se det som en välkommen pånyttfodelse av väsentliga insikter om det goda samhällets forntsättningar. Tre perspektiv Inom alla politiska ideologier finns tankar om detta. Låt oss tala om tre politiska perspektiv: statsperspektivet, marknadsperspektivet och medborgarperspektivet. Det finns då en statsliberalism, marknadsliberalism och medborgarliberalism på sanm1a betrakta det som ett övergående sätt som det finns statssocialism, SVENSK TIDSKRIFT marknadssocialism och medborgar- och ansvarstagande forsvagats. Därfor socialism. måste vi bygga nya stmkturer som Folkpartiet har inte på något sätt varit ledande i 90-talets debatt om medborgarsamhället. En forklaring till detta är att den liberala ideologin primärt behandlar relationen mellan staten och individen och har en ofta främjar det medborgerliga ansvarstagandet. Kombinationen av en intellektuell stadsliberalism och ett folkrörelsefrisinne var länge den viktiga ryggraden i folkpartiet. Folkrörelsernas tillskeptisk inställning till alltfor starkt bakagång och politikens professionabetonande av kollektiv som till exempel klassen, nationen, rasen eller könet. Men det finns en medborgarliberal tradition med namn som Tocqueville och Geijer i forgmnden. Medborgarliberalismen blev genom folkrörelsernas genombrott vid slutet av fårra seklet en viktig politisk kraft. Denna frisinnade folkrörelsetradition är emellertid idag mycket svag i forhållande till de gillesocialistiska, bondekooperativa och associationskonservativa traditionerna. Den politiska vänstern vid seklets början - alltså socialdemokrater och liberaler - var nära forbundna med folkrörelserna. Under 1900-talet kom folkrörelsemänniskorna i bägge partier att slå folje med var sin stadsintellektuell tradition inom respektive parti. Fackforeningsfolket med marxister och de frisinnade med stadsliberaler. Folkrörelseinslaget kom att forsvagas i bägge partierna. Sverige genomgår for närvarande en lika radikal samhällsomvandling som vid forra seklets moderniseringsprocess. Internationaliseringen, individualiseringen och informationsrevolutionen skapar nya möjligheter och problem. Samtidigt har traditionella kanaler for normbildning lisering har successivt lett till att folkpartiet forst forlorade folkligheten och nu snart också folket. ''Folkrörelsenz as tillbakagång och politikens professiollalisering har successivt lett till att folkpartiet först förlorade folkligheten och nu snart också folket. ''Skall folkpartiet kunna axla den viktiga roll som liberalismen har på 2000-talet, måste det inse att 2000- talets samhällsproblem inte kan lösas i TV-sofforna eller kring sammanträdesborden, utan kring köksborden i miljoner hushåll. Kan partiet inte formulera frågor och svar som känns angelägna också där, då går det kanske som den engelske liberalen Henry Asquith en gång sade: "Det finns endast ett sätt genom vilket liberalismen kan dödas, och det är genom självmord. Och även om detta skedde, skulle dess principer överleva, och det skulle inte dröja länge innan de skulle finna en ny, och passande inkarnation." SVENS K T I DSKR IFT Log/k DN porträtterade för en tid sedan en död narkoman (10/ 7 -94). En ordlista bifogades och den tog upp följande ord: brass, braja = hasch cola = kokain gräs = marijuana horse = heroin joint = hasch- eller marijuanacigarett kabbe = heroinkapsel påtänd = knarkpåverkad rohypnol = sömnmedel skjuta = injicera snorta = dra upp i näsan sobril = ångestdämpande och lugnande medel soc = socialbyrån syra= LSD tjack = amfetamin valium = ångestdämpande och lugnande medel Vad jag förstår har "soc" kommit att bli ett knark bland de andra. Någon sorts logik ligger det väl i det. Bidragsberoendet är också vanebildande . Helena Riviere 33