Veckan som gick

Ur de flesta svenska hjärtans djup kom en suck av lättnad i tisdags – äntligen får sessan sin Daniel, pappa kungen och mamma drottningen och farbror Fredrik och alla de andra snälla tanterna och farbröderna i regeringen har sagt ja och nu ståndar bröllop och veckotidningslycka. Precis som i sagoböckerna.

Men sen är det slut med entusiasmen. Nu har vi nämligen upptäckt att kungliga bröllop kostar pengar, och att det är vi som betalar. Folkstorm (ett fenomen som i Sverige kan bestå av tre insändare i lokaltidningen) har utbrutit. Och samma svenskar som i onsdags var alldeles stjärnögda över den kungliga tomtebolyckan är i dag Heligt Upprörda över det faktum är det är de som kommer att få betala kalaset.

Men kära nån. Här har vi ett statsskick som onekligen är knepigt att förena med moderna föreställningar om hur ett demokratiskt samhälle ska vara uppbyggt. Att statschefen ärver sitt ämbete är tveklöst en rätt omodern modell. Men vi behåller den eftersom den uppenbarligen fungerar, den verkar hyfsat kostnadseffektiv och, ja, eftersom vi gillar den! För att inte tala om att den förser media med aldrig sinande strömmar av material, även om det behovet möjligen skulle kunna tillfredsställas även av en vald statschef. Exempel på detta finns ju både här och var.

Nå – vi struntar i att monarkin är förlegad – vi gillar konungen och hans hus och vi vill ha dem kvar. Allt detta råder det hyfsat stor enighet om i folkdjupet. Men att det ska få kosta extrapengar när tronföljaren gifter sig – det verkar vi inte tycka.

Vad tror folk? Att kronprinsessan ska köra en snabbvigsel i Stadshuset – det kan gå på fem minuter om man struntar i musiken – och sedan blir det hämtpizza med coca cola för alla i Vita havet? Att pappa kungen ska stampa på de Leuchtenbergska safirerna för att ha råd att bjuda gästerna på lite billigt mousserande?

Det är klart att bröllopet måste få kosta! Det ska vara pompa och ståt, kortege genom stan med nyputsade vagnar förspända à la Daumont och pusskalas på slottsbalkongen. Det ska vara vackra klänningar, glittrande juveler och sjurättersmeny på bröllopsmiddagen. Det ska helt enkelt vara en fest som ger oss valuta för skattepengarna.

Det är bra mycket roligare än att ösa in pengar i Saab!