Vad är Moderat samhällssyn
1969
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
Litteratur
JAN-OLOF SUNDELL:
Vad är Moderat samhällssyn?
Debattböcker av politiskt ideologisk karaktär är inte så vanliga på borgerligt håll
här i Sverige. Det är därför mycket lovvärt när tre ledande personer inom HUF
(numera MUF) Anders Arfwedson förbundssekreterare, Anders Björck ordförande, och Hans Sandebring tidigare förbundsombudsman numera administrativ assistent
till Yngve Holmberg, gemensamt presterat
en skrift med den anslående titeln ”Moderat samhällssyn”. För innehållet står de tre
herrarna gemensamt men det är herr Arfwedson som suttit vid pennan.
Låt mig genast konstatera att detta är
en mycket intressant och intelligent skriven bok präglad av ett humanistiskt patos
och en strävan att diskutera väsentliga frå-
gor på ett öppet och ärligt sätt.
Till det verkligt intressanta hör strävandena att prestera en politiskt ideologisk
positionsbestämning. Var står moderata
samlingspartiet, eller kanske rättare dess
ungdornsförbund i dag? Jo, svarar författarna ”Vi eftersträvar en politik, som med
utgångspunkt från en traditionellt humanistisk och moderat grundsyn ställer
demokrati, medborgarskapstanken och den
sociala ansvarskänslan i förgrunden”.
Det intressanta begreppet i denna förklaring är rnedborgarskapstanken. Vad
man syftar till är ett samhälle uppbyggt
på fria och självständiga individer som individuellt tar ansvar för att samman med
andra gemensamt lösa samhällets problem.
Men man betonar också starkt att människan är både individ och sarnhällsvarelse. I
detta synsätt finns en ideologisk spets, dels
riktad mot en extrem liberalism (som inte
längre har några företrädare i vårt land
men som däremot återfinnes i vissa grupper
i USA) dels mot socialism. I de socialistiska
honnörsorden om järnlikhet och solidaritet
finns en strävan att underordna individen
genternot massan. I detta uttryck ligger
som en bakomliggande värdering en misstro mot den enskilde individen och en motsvarande uppvärdering av kollektivet konstaterar Arfwedson et consortes. De som
omfattar medborgarskapsidealet förenar
detta med skepsis genternot massan: ”Inom
en massa förstärks den enskildes reaktioner,
och en massa reagerar nästan alltid med
större häftighet, med mindre balans och
kritisk blick än vad de i massan ingående
individerna skulle göra.”
I medborgarskapstanken finns ett optimistiskt drag. Människan är i stånd att ta
ansvar både som politisk varelse och på det
personliga planet. Men samtidigt finns det
hos konservatismen en kritisk människosyn. ”Man is capable of sorne good hut
rnuch evil” konstaterar den amerikanske
statsvetarprofessorn Clinton Rossiter i sitt
välkända arbete om den amerikanska konservatismen. Tanken på människan som en
varelse med ett tunt lager av kultur ovanför sina vilda och farliga drifter är en
konservativ tanke som går ända tillbaka till
Edrnund Burke. Men det går att uppfostra
människan och ett sätt att göra detta är att
låta henne ta eget ansvar, att bli en ansvarsfylld individ i stället för en kugge i ett
opersonligt kollektiv.
Medborgarskapstanken som således är
det idepolitiskt centrala i boken väcker en
fråga till livs. Varför har man kallat boken
”Moderat Samhällssyn”? Om man översätter ordet moderat till svenska får man ordet måttfull. Vad innebär egentligen en
måttfull samhällssyn? Här har författarna
uppenbarligen på ett olyckligt sätt känt sig
bundna till beteckningen moderat vilket
naturligtvis sammanhänger med det nya
namn som moderata samlingspartiet bär.
Konsekvensen av författarnas resonemang
skulle ha varit att ha döpt partiet till rnedborgarpartiet, vilket ju f ö också hade sina
förespråkare vid stämman i januari. Åtminstone ideologiskt sett skulle detta namn
vägt tyngre än det namn man nu stannade
för i en kompromiss tecken.
Till det som man ställer sig tveksam till
i boken är också den starka betoning som
görs beträffande generationsmotsättningarna inom moderata samlingspartiet. Visserligen varnar Arfwedson, Björck och
Sandebring på något ställe just för detta
men de lever knappast som de lär. Jag tror
att detta är ett bakvänt och ytligt sätt att
angripa problemet. Åsiktsskillnaden inom
moderata samlingspartiet grundar sig inte
primärt på generationsmotsättningar som
sådana utan på olika attityder till det politiska arbetet och till omvärlden över huvud. Det finns å ena sidan de som i likhet
med liberalerna aldrig tänkt färdigt, ständigt är beredda att diskutera och ompröva
sina ställningstaganden, m a o en attityd av
intellektuell öppenhet, en vilja att pröva
nya uppslag och infallsvinklar samt en beredvillighet att medge att man kan hugga
i sten ibland.
Å andra sidan har vi den attityd som
innebär att troheten mot de etablerade ideerna och sanningarna är det viktiga, för
vilka nya ideer och uppslag framstår som
”vänstervridning”, vilket är ett bekvämt
sätt att avfärda obekväm kritik. Skattesänkningsfilosofin, enligt vilken moderata
samlingspartiets hela ideologi står och faller med möjligheten att omedelbart kunna
sänka skatterna sammanhänger med denna
attityd liksom uppfattningen att man inte
kan svika de löften man gav väljarna vid
det förra valet.
387
Element av båda synsätt finns hos flertalet politiskt aktiva. Det är få som helt
domineras av den eller den andra attityden.
Det vanliga är att man har element av båda
hos sig. Ibland överväger den ena, ibland
den andra. Det är möjligt att de yngre oftare representerar en öppnare attityd än
vad de äldre gör men detta sammanhänger
i så fall med vederbörandes personlighetstyper och inte med deras ålder.
Det är intressant att denna unga moderata bok inte tar upp två så viktiga frågor
som u-lands- och miljöproblemen. (Miljö-
problemen här uppfattat som nedsmutsning av naturen, boende- och stadsmiljö
behandlas däremot tämligen utförligt.)
Men även om det sålunda finns anledning till viss kritik skall det samtidigt oförbehållsamt fastslås att de positiva sidorna
klart överväger. ”Moderat samhällssyn” är
den första väsentliga politiska bok som
utgivits inom moderata samlingspartiet sedan Erik Anners och Gustav Delin presenterade ”Framtidens politiska villkor” för
tre år sedan. Liksom denna har den tillkommit som en biprodukt av politiskt
programarbete. Man kan blott hoppas att
dess framsynta humanistiska grundton inte
bara kommer att slutgiltigt genomsyra det
nya partiprogrammet utan att det också
kommer att prägla moderata samlingspartiet under de år som kommer. I så fall finns
det fortfarande en chans för att oppositionen i detta land skall komma i regeringsställning.
JAN-OLOF SUNDELL:
Vad är Moderat samhällssyn?
Debattböcker av politiskt ideologisk karaktär är inte så vanliga på borgerligt håll
här i Sverige. Det är därför mycket lovvärt när tre ledande personer inom HUF
(numera MUF) Anders Arfwedson förbundssekreterare, Anders Björck ordförande, och Hans Sandebring tidigare förbundsombudsman numera administrativ assistent
till Yngve Holmberg, gemensamt presterat
en skrift med den anslående titeln ”Moderat samhällssyn”. För innehållet står de tre
herrarna gemensamt men det är herr Arfwedson som suttit vid pennan.
Låt mig genast konstatera att detta är
en mycket intressant och intelligent skriven bok präglad av ett humanistiskt patos
och en strävan att diskutera väsentliga frå-
gor på ett öppet och ärligt sätt.
Till det verkligt intressanta hör strävandena att prestera en politiskt ideologisk
positionsbestämning. Var står moderata
samlingspartiet, eller kanske rättare dess
ungdornsförbund i dag? Jo, svarar författarna ”Vi eftersträvar en politik, som med
utgångspunkt från en traditionellt humanistisk och moderat grundsyn ställer
demokrati, medborgarskapstanken och den
sociala ansvarskänslan i förgrunden”.
Det intressanta begreppet i denna förklaring är rnedborgarskapstanken. Vad
man syftar till är ett samhälle uppbyggt
på fria och självständiga individer som individuellt tar ansvar för att samman med
andra gemensamt lösa samhällets problem.
Men man betonar också starkt att människan är både individ och sarnhällsvarelse. I
detta synsätt finns en ideologisk spets, dels
riktad mot en extrem liberalism (som inte
längre har några företrädare i vårt land
men som däremot återfinnes i vissa grupper
i USA) dels mot socialism. I de socialistiska
honnörsorden om järnlikhet och solidaritet
finns en strävan att underordna individen
genternot massan. I detta uttryck ligger
som en bakomliggande värdering en misstro mot den enskilde individen och en motsvarande uppvärdering av kollektivet konstaterar Arfwedson et consortes. De som
omfattar medborgarskapsidealet förenar
detta med skepsis genternot massan: ”Inom
en massa förstärks den enskildes reaktioner,
och en massa reagerar nästan alltid med
större häftighet, med mindre balans och
kritisk blick än vad de i massan ingående
individerna skulle göra.”
I medborgarskapstanken finns ett optimistiskt drag. Människan är i stånd att ta
ansvar både som politisk varelse och på det
personliga planet. Men samtidigt finns det
hos konservatismen en kritisk människosyn. ”Man is capable of sorne good hut
rnuch evil” konstaterar den amerikanske
statsvetarprofessorn Clinton Rossiter i sitt
välkända arbete om den amerikanska konservatismen. Tanken på människan som en
varelse med ett tunt lager av kultur ovanför sina vilda och farliga drifter är en
konservativ tanke som går ända tillbaka till
Edrnund Burke. Men det går att uppfostra
människan och ett sätt att göra detta är att
låta henne ta eget ansvar, att bli en ansvarsfylld individ i stället för en kugge i ett
opersonligt kollektiv.
Medborgarskapstanken som således är
det idepolitiskt centrala i boken väcker en
fråga till livs. Varför har man kallat boken
”Moderat Samhällssyn”? Om man översätter ordet moderat till svenska får man ordet måttfull. Vad innebär egentligen en
måttfull samhällssyn? Här har författarna
uppenbarligen på ett olyckligt sätt känt sig
bundna till beteckningen moderat vilket
naturligtvis sammanhänger med det nya
namn som moderata samlingspartiet bär.
Konsekvensen av författarnas resonemang
skulle ha varit att ha döpt partiet till rnedborgarpartiet, vilket ju f ö också hade sina
förespråkare vid stämman i januari. Åtminstone ideologiskt sett skulle detta namn
vägt tyngre än det namn man nu stannade
för i en kompromiss tecken.
Till det som man ställer sig tveksam till
i boken är också den starka betoning som
görs beträffande generationsmotsättningarna inom moderata samlingspartiet. Visserligen varnar Arfwedson, Björck och
Sandebring på något ställe just för detta
men de lever knappast som de lär. Jag tror
att detta är ett bakvänt och ytligt sätt att
angripa problemet. Åsiktsskillnaden inom
moderata samlingspartiet grundar sig inte
primärt på generationsmotsättningar som
sådana utan på olika attityder till det politiska arbetet och till omvärlden över huvud. Det finns å ena sidan de som i likhet
med liberalerna aldrig tänkt färdigt, ständigt är beredda att diskutera och ompröva
sina ställningstaganden, m a o en attityd av
intellektuell öppenhet, en vilja att pröva
nya uppslag och infallsvinklar samt en beredvillighet att medge att man kan hugga
i sten ibland.
Å andra sidan har vi den attityd som
innebär att troheten mot de etablerade ideerna och sanningarna är det viktiga, för
vilka nya ideer och uppslag framstår som
”vänstervridning”, vilket är ett bekvämt
sätt att avfärda obekväm kritik. Skattesänkningsfilosofin, enligt vilken moderata
samlingspartiets hela ideologi står och faller med möjligheten att omedelbart kunna
sänka skatterna sammanhänger med denna
attityd liksom uppfattningen att man inte
kan svika de löften man gav väljarna vid
det förra valet.
387
Element av båda synsätt finns hos flertalet politiskt aktiva. Det är få som helt
domineras av den eller den andra attityden.
Det vanliga är att man har element av båda
hos sig. Ibland överväger den ena, ibland
den andra. Det är möjligt att de yngre oftare representerar en öppnare attityd än
vad de äldre gör men detta sammanhänger
i så fall med vederbörandes personlighetstyper och inte med deras ålder.
Det är intressant att denna unga moderata bok inte tar upp två så viktiga frågor
som u-lands- och miljöproblemen. (Miljö-
problemen här uppfattat som nedsmutsning av naturen, boende- och stadsmiljö
behandlas däremot tämligen utförligt.)
Men även om det sålunda finns anledning till viss kritik skall det samtidigt oförbehållsamt fastslås att de positiva sidorna
klart överväger. ”Moderat samhällssyn” är
den första väsentliga politiska bok som
utgivits inom moderata samlingspartiet sedan Erik Anners och Gustav Delin presenterade ”Framtidens politiska villkor” för
tre år sedan. Liksom denna har den tillkommit som en biprodukt av politiskt
programarbete. Man kan blott hoppas att
dess framsynta humanistiska grundton inte
bara kommer att slutgiltigt genomsyra det
nya partiprogrammet utan att det också
kommer att prägla moderata samlingspartiet under de år som kommer. I så fall finns
det fortfarande en chans för att oppositionen i detta land skall komma i regeringsställning.