Ur arkivet: Den Ukrainska frågan
”Men vid tiden för den första ryska revolutionen dykte namnet Ukraina åter upp i den politiska diskussionen. Ryssarna påstod, att det bara betydde »gränsmarken», men de s. k. lillryssarna själva förklarade, att det var av gammalt datum och att det helt enkelt betydde »landet», d. v. s. det land där varägerna grundat storfurstendömet Kiev under en tid då Moskva var ett okänt begrepp. Namnet gjorde dock föga till eller ifrån. Ett faktum var, att ryssarna nu hade att göra med en växande folkrörelse, som strävade efter språklig och kulturell autonomi för det ukrainska folkelementet – mera vågade man ännu icke göra anspråk på.”
”Enligt den officiella ryska versionen har hela det ukrainska folket med undantag av några få brottsliga element enhälligt fylkat sig kring den kommunistiska styrelsen. Vid valen till det Högsta rådet i Sovjet-Ukraina 1938 röstade 99,55 % av de röstberättigade på regeringens kandidater. Detta resultat, som självfallet nåtts genom brutalt tvång, går utomordentligt illa ihop med vad man vet om händelserna under den senaste tiden.”
”Mera konkret ter sig frågan, om det nuvarande Sovjet-Ukraina, möjligen med förstorat område, har tillräckliga förutsättningar för att existera som självständig stat. Ekonomiskt blir svaret obetingat ja: en utomordentligt fruktbar jord, som endast behöver en förnuftig skötsel för att mer än väl livnära den talrika befolkningen, stora, ännu icke på långt när fullt utnyttjade mineraltillgångar och förträffliga hamnar vid Svarta havet. Den misär, vari landet råkat, kan hastigt övervinnas, i synnerhet om ett fritt Ukraina, såsom det tyckes sannolikt, komma i nära förhållande till Tyskland, som gärna skulle åtaga sig både att stå fadder vid dess intagande i de självständiga staternas samfund och att i sitt eget välförstådda intresse hjälpa dess folk att få sin hushållning i skick. I nationellt hänseende har det sovjetryska förtrycket påskyndat ukrainarnas utveckling till kraftigt självmedvetande.”
Veckans rekommenderade läsning ur arkivet är ”Den Ukrainska frågan” av Professor Herman Gummerus, det självständiga Finlandscharge d’affaires i Ukraina 1918-1919, från 1939. Hela artikeln kan läsas här, och väljer man att göra det i PDF-format blir läsbarheten betydligt bättre.
Svensk Tidskrift grundades 1911 och i samband med tidskriftens hundraårsjubileum digitaliserades hela arkivet som nu finns fritt läs- och sökbart på vår hemsida. Över hundra år av borgerlig idédebatt hittar du här.