Stefan Olsson: Förtidsröstningen är en del av problemet

Även om det visar sig att inget avsiktligt valfusk har begåtts i vare sig Borlänge eller Stockholm har vi nu nått en gräns för vad som kan accepteras. Nästa val måste genomföras fläckfritt. Vi bör också uppmana folk att rösta på valdagen och inte förtidsrösta. Röstningen på valdagen är den som ger störst säkerhet.

Alla seriösa institut som mäter demokratins kvalitet sätter Sverige i främsta rummet. Vi har mer än hundra års erfarenhet. Vi vet hur man genomför fria och rättssäkra val. Men vi är inte fläckfria. Vi har tidigare fått kritik för vårt system där partierna själva ansvarar för tryckning och utdelning av valsedlar. Den nya ordningen där man väljer valsedlar bakom en skärm har inte löst problemen med att valsedlar göms, blandas ihop eller att folk kommer med färdigikryssade valsedlar till vallokalen. Det finns vittnesmål om att folk till och med har kommit med igenklistrade kuvert.

Kaos i vallokalerna

Vi ska vara stolta över vår historia. Vårt system har tjänat Sverige väl, men tiderna har förändrats. Berättelserna från Stockholm oroar där en intensiv kryssningskampanj för Vänsterpartiets Ilyas Hassan har skapat kaos. Hassan lyckades som nummer åtta på listan vinna 5 981 personkryss i en av landets största valkretsar och därmed bli personvald till riksdagen. Det är en bedrift. Men hur gick röstningen till? Det finns en del besvärande vittnesmål. Jag citerar:

P4 Stockholm:
Järvabon och svensk-somaliern Sarah ville rösta på Socialdemokraterna. Men i förtidsröstningslokalen hittade hon inte partiets valsedlar, utan såg bara Vänsterpartiets. En representant från Vänsterpartiet stod enligt Sarah nära ingången och pekade på somaliska ut en kandidat. Hon kände sig stressad och valde till slut att lägga sin röst på Vänsterpartiet.

Aftonbladet:
Det var en ständig ström av folk som kom, många hade förkryssade valsedlar eller redan iordninggjorda kuvert. Vi frågade var de fått dem från, men de förstod inte svenska. Vid två tillfällen körde jag och en kollega iväg en man som gick och delade ut valsedlar utanför i direkt anslutning till röstningslokalen.

Fler exempel finns. Det var ledarskribenten på Svenska Dagbladet Peter Wennblad som först uppmärksammade hur stort problemet faktiskt var.

Mer än hundra eritreanska kvinnor kommer i grupp för att förtidsrösta på medborgarkontoret i Husby. De har sällskap av två präster från sin församling. Alla röstar på samma parti, och kryssar samma kandidat. Prästerna instruerar kvinnorna hur de ska göra.

Incidenten med de eritreanska kvinnorna finns verifierad av Aftonbladet.

Efter att SvD skrivit om saken valde även Stockholms stad att polisanmäla händelserna. Stadens valkansli gjorde bedömningen att de inte har kompetens att avgöra om brott har begåtts.

Men det spelar som sagt ingen roll om brott har begåtts eller inte, för vi kan inte ha en ordning där människor som knappt kan läsa föses in i vallokalen med färdigikryssade valsedlar. Idén om det självständiga valet är då förstörd.

Förtidsröstningen är en del av problemet

Berättelserna om kaos i vallokalerna och om misstänkt valfusk har utspelat sig i förtidsröstningslokalerna. Det är härifrån vittnesmålen kommer om hur väljare haft med sig personer som styrt deras röstning.

Det var ett liknande fall som gjorde att valet i Örebro 2010 fick göras om. Socialdemokraterna hade anordnat en ”röstskola” i Vivalla som avslutades med att man tillsammans gick till vallokalen där partiarbetarna ”hjälpte” väljarna att rösta. Valprövningsnämnden konstaterade i sitt utlåtande:

Av röstmottagarnas egna uppgifter framgår att det blev rörigt och smått kaotiskt i röstningslokalen när alla skulle rösta efter valskolans slut. Enligt röstmottagarna var det inte möjligt att hålla ordning på köer och valsedlar just då. Det är därför oklart bl.a. huruvida väljare från valskolan fritt fick välja valsedlar och göra i ordning dessa bakom en valskärm. Det får därmed anses klarlagt att röstmottagarna inte hållit den ordning i röstningslokalen som är nödvändig för att upprätthålla skyddet för väljarna och att de som en följd av detta bl.a. inte kunnat konstatera om valarbetare, som inte avsett att rösta, uppehållit sig i röstningslokalen. Särskilt anmärkningsvärt är att en partiföreträdare tillåtits att stå vid röstmottagningsbordet och ställa fråga till en väljare i samband med att denna röstade. De brister som här redovisats innebär avvikelser från föreskriven ordning.

Förtidsröstningslokalerna är dessutom inte kopplade till den kommun där de ligger, ännu mindre till valdistriktet, utan är nationella vallokaler. Man kan i förtidsröstningslokalen i Rinkeby rösta i kommunalvalet i Skellefteå. De flesta röster som avläggs i en förtidsröstningslokal är lokala röster, kan man anta, men det är inte givet att det är så. Om det har fuskats med riksdagsvalsedlarna i en förtidsröstningslokal påverkar det hela landet, inte bara kvarteren runt omkring lokalen.

Vidare gäller även att internationella valövervakare, som även kommer till Sverige ibland, inte nödvändigtvis övervakar förtidsröstningen. Det vanliga är att valövervakarna övervakar röstningen på valdagen. Om då kaos uppstår under förtidsröstningen missar valövervakarna det.

Tyvärr har Sverige under ett antal år arbetat för att förtidsröstningen ska bli så stor som möjligt. Möjligheterna att förtidsrösta har ständigt utökats. Valmyndigheten har uppmanat folk att rösta tidigt och jag har själv hört hur människor stolt berättar att de redan klarat av sin demokratiska plikt! Jag förstår att man är stolt över att ha röstat, men varför är det fint att rösta tidigt?

För en väljare som jag, som är svuren till ett parti sedan länge, kan det vara praktiskt att diska av det där med röstningen direkt. Men är det så vi vill att den icke partilojale eftertänksamme väljaren ska göra? I deras fall skulle jag säga att det bästa valet är det som görs på valdagen.

En valrörelse är ju inte slut förrän den är slut, och det är först sista veckan som partierna drabbar samman i de avgörande debatterna. Jag vet att många ogillar tjafsiga debatter men det är ändå där och då när argumenten prövas brutalt som politikerna testas på allvar.

En väljare som är öppen för att välja parti fritt bör höra debatten tills den är slut. Och den är inte slut förrän partiledarna utmattade står där i TV dagen före valdagen och in i det sista försöker förklara varför man ska rösta på just dem. Det är samma sak med oss som kandiderar till andra uppdrag. Vi ska inte heller komma undan. Vi ska också testas in i det sista. Vi förtjänar inte våra uppdrag annars.

Sverige bör gå tillbaka till att normen är att man röstar på valdagen, och bara förtidsröstar om man absolut inte kan närvara på valdagen. Röstningen som görs på valdagen är bättre och säkrare.

Vad bör göras nu?

Givetvis har jag förslag på vad Sverige behöver göra nu för att ordna upp situationen till nästa gång:

1. Valmyndigheten tar över all hantering av valsedlar. Detta omöjliggör förkryssade sedlar eller att folk kommer med färdiga kuvert. Andra länder med liknande valsystem som vårt har inga problem med att låta sina valmyndigheter sköta valsedlarna.
2. Till valet 2030 ber vi de organisationer som exempelvis OSSE att komma och genomföra en traditionell valövervakning. De prövar inte oss lika ofta som andra, men nu när vi har haft problem bör vi inte vara rädda för att få våra val ordentligt genomlysta.
3. I flera nya demokratier i Europa finns NGO:er för inhemsk valövervakning. Kanske något för Sverige? Vi ska inte ha självutnämnda valpoliser, men det finns civiliserade metoder för detta i andra länder.
4. Vi går tillbaka till att normen för hur man röstar är att man röstar på valdagen. Rutinerna för hur man ska kunna avlägga sin röst på ett säkert sätt är främst designade för röstningen på valdagen. Röstning på valdagen försvårar valfusk.

Avslutningsvis: Den svenska demokratin är inte i kris på något sätt på grund av trassel med förtidsröstningen på vissa orter. Det är främst hur det har gått till i Järvaområdet i Stockholm som oroar, där vi vet att Vänsterpartiet har haft en intensiv personvalskampanj igång. Det har inte inkommit motsvarande berättelse från Göteborg och Malmö. Inte heller från min egen hemstad Uppsala.

Att kunna rösta under lugna och säkra former är dock en hederssak för vårt land. Man märker det på reaktionerna när det blir tal om kaos i vallokalerna eller misstänkt valfusk. Detta är mycket bra för det visar att folk i vårt land tar röstningen på stort allvar. Min gissning är därför att vi till 2030 kommer att ha ordning igen.

Stefan Olsson är fil. dr i statskunskap och riksdagsledamot (M)

Texten publicerades ursprungligen på Stefan Olssons Substack.