Print Friendly

Skattepolitikens sammanbrott

Av Redaktionen | 31 december 1971


1971


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

ULFÖJEMAN:
skattepolitikens sammanbrott
Fjolårets skatteomläggning, som aviserades
som »tidernas största och mest genomgripande skattereform», var en bluff,
skriuer direktör Ulf Ojeman i skattebetalarnas Förening. Regeringen utlovade
att två tredjedelar au svenska folket skulle
få skattesänkningar. I realiteten har endast
folk med extremt låga inkomster liksom
gifta som båda förvärvsarbetar och ännu
inte skaflat sig barn fått någon
lindring. Detta hänger samman med övergången från sambeskattning till särbeskattning. Vi har därmed som första land
i världen släppt principen om skatt efter
förmåga. V åra direkta skatter är ·rekordhöga. skattehöjningarna den senaste
femårsperioden har skett så gott som över
hela inkomstskalan och för alla familjetyper. Samtidigt har priserna höjts med
ca 25 %- Den kraftiga skärpningen au
marginalskatterna drabbar särskilt familjer
där endast en au makarna förvärvsarbetar.
En skatteomläggning måste genomföras
snarast då den nuvarande progressiviteten
i den statliga inkomstskatten och den
fortsatta skattekrävande kommunala expansionen medför standardstopp för den
enskilde, skriuer författaren.
Valåret 1970 lurade regeringen svenska
folket i skattefrågan. Man presenterade ett
skatteförslag, som uppgavs ge skattesänkning för två tredjedelar av inkomsttagarna. Den s k balanspunkten uppgavs ligga
vid en inkomst av 30 000 kr. De som hade
högre inkomster fick på det hela taget
räkna med skattehöjning, de som låg därunder kunde påräkna skattesänkning. I
kalkylen var inräknad såväl ändrad statlig
inkomstskatt som höjd kommunalskatt,
höjd moms och höjda barnbidrag.
I dag vet vi att »tidernas största och
mest genomgripande skattereform» var en
bluff. Två tredjedelar av folket har ingalunda fått skattesänkningar. Det är svårt
att över huvud taget leta fram några större grupper som tjänat på den genomförda
skatteomläggningen. Folk med extremt
låga inkomster liksom gifta, som båda
förvärvsarbetar och ännu inte skaffat sig
barn, alltså främst ungdomar, är väl de
som gått mest helskinnade ur det hela.
I inkomstlägen upp till 40 000 kr har den
sistnämnda gruppen fått så stora sänkningar av den statliga inkomstskatten att
såväl höjningen av de indirekta skatterna
som de höjda kommunalskatterna kompenserats. Att just denna grupp gynnats
kanske ter sig svårförståeligt för de flesta
men sammanhänger med den övergång
från sambeskattning till särbeskattning
som samtidigt genomfördes. Vi har därmed som första land i världen släppt principen om skatt efter förmåga och infört
skatt efter opportunitetsprincipen.
Tidernas största skattehöjningsår
Att regeringen inte rimligen kan ha varit
i god tro när man framhöll att två tredjedelar av inkomsttagarna skulle få sänkt
skatt är rätt uppenbart. I skatteförslagets
kalkyler räknade regeringen med en kommunalskattehöjning av 50 öre, vilket ungefär motsvarade den genomsnittliga kommunalskattehöjningen under de närmast
föregående fem åren. Man tog alltså ingen
hänsyn till att den kraftigt höjda momsen
skulle slå direkt och påtagligt på de kommunala utgifterna och kräva en extra höjning. Nu efteråt vet vi att kommunalskatteökningen för 1971 blev inte mindre än
l: 50. Och att den skulle bli väldigt stor
förutsågs på flera håll långt före valet i
september. skattebetalarnas Förening gjorde t ex under sommaren 1970 ett utspel
med krav på skattestopp i kommunerna
just i syfte att dämpa ner de våldsamma
kommunalskattehöjningar som började
skönjas. Men regeringen lät sig inte bekomma. Dess kalkyl om kommunalskatte- 415
höjning med 50 öre rubbades inte före valet.
Även om man är välvillig och för ett
ögonblick tror att regeringen inte begrep
att kommunalskatterna skulle rasa i höjden avsevärt mer än med den femtioöring
som låg till grund för kalkylerna för skatteomläggningen finns ett annat område
där regeringen undanhöll folket information om skatteläget. Jag tänker då på de
indirekta skatterna. Redan tidigt på våren
1970 restes krav på höjd indirekt beskattning i syfte att dämpa den alltmer överhettade konjunkturen och de stora prisstegringar som denna gav upphov till.
Från oppositionen talades om en höjning
av momsen redan från halvårsskiftet. Men
regeringen gjorde ingenting – förrän efter
valet. Från första november höjdes en rad
punktskatter och beslut fattades vidare om
fördubbling av arbetsgivaravgiften från l
januari 1971, dvs den dag då den stora
skatteomläggningen trädde i kraft. Dessa
skattehöjningar om l 850 milj kr efter
SKATIER OCH SOCIALFÖRSÅKRINGSAVGIFTER I PROCENT AV
BRUTTONATIONALPRODUKTEN 1964–1969
Direkt skatt Indirekt skatt Summa skatter Socialförsäkrings- Totalt
avgifter
1964 1969 1964 1969 1964 1969 1964 1969 1964 1969
Sverige 18,0 20,8 12,6 12,8 30,6 33,6 6,0 8,2 36,6 41,7
Norge 13,1 14,4 14,4 16,0 27,5 30,4 6,8 9,4 34,3 39,9
Danmark 12,8 16,0 13,8 17,2 26,6 33,2 1,5 1,8 28,1 35,0
Västtyskland 11,0 10,8 14,2 14,3 25,2 25,1 9,7 10,8 34,9 35,9
England 11, l 13,8 13,5 17,2 24,6 31,0 4,3 4,9 28,9 35,9
Frankrike 6,3 6,8 17,7 15,9 24,0 22,7 13,6 14,5 37,6 37,2
USA 13,3 15,5 9,4 9,1 22,7 24,6 4,4 5,3 27,1 29,9
Schweiz 11,8 10,8 9,1 7,4 20,9 18,2 6,0 5,8 26,9 24,0
416
valet tog tillbaka ungefär hälften av den
utlovade sänkningen av den statliga inkomstskatten och kommunalskattehöjningarna om en krona mer än vad regeringen
räknat med tog ytterligare en miljard av
den utlovade sänkningen.
Det är inte alls förvånande att folk
känner sig lurade på skatteomläggningen.
1970 års olika skattebeslut ledde till den
största samlade skattehöjning som vårt folk
upplevt på ett och samma år.
Världens högsta skatter
Var och en som varit utomlands vet att
vi i Sverige ligger i suverän toppklass när
det gäller sprit-, vin- och tobaksbeskattningen. Det har folk vetat länge. Däremot
har det först under de sista åren börjat gå
upp för svenska folket att vi överlag har
utomordentligt höga skatter, så höga att vi
ligger i topp i den internationella statistiken på området.
Det samlade skattetrycket i Sverige med
eller utan socialförsäkringsavgifterna tar
en större andel av bruttonationalprodukten i vårt land än i alla andra länder som
finns med i OECD :s statistik. Man kan dra
många intressanta slutsatser ur det materialet. Det som kanske omedelbart faller
i ögonen är att vi så överlägset toppar statistiken när det gäller direkta skatter, alltså inkomstbeskattningen. Vi har högre inkomstskatt än något annat land. Det är
inte så konstigt att folk klagar när de får
sina lönekuvert.
Det framgår också av tabellen att alla
utvecklade industriländer har höga skatter,
låt vara att dessa inte utomlands är så
höga som i vårt land, och att skattetrycket
ökar på de flesta håll. skattetrycket under
femårsperioden 1964-69, som är det sista
år för vilket OECD-statistik för närvarande föreligger, har skärpts i flertalet länder.
Frankrike och Schweiz framstår som intressanta undantag.
Kanske kan det också mana till eftertanke att de två länder som under femårsperioden ökat skatteandelen mest, Danmark och England, haft anmärkningsvärt
stora svårigheter med sin ekonomi under
SKATT I OLIKA INKOMSTLÄGEN 1966-1971
Likvärdiga Skatt i procent av inkomsten
inkomster kr Ensamstående Familj m. två barn
1966 1971 1966 1971 1966 1971
16 000 20 000 28 28 l9 7
24 000 30 000 34 34 17 20
40 000 50 000 41 45 28 36
80 000 100 000 49 54 42 50
Prisstegringen mellan 1966 och 1971 utgör 25 %
Kommunalskatt 1966 18,3 %, 1971 22,5 % och 1976 27,5 %.
Marginalskatt i procent
Ensamstående Familj
1966 1971 1966 1971
44 38 31 38
48 50 35 50
54 61 50 61
62 72 62 72
Familjeinkomsten förutsätts intjänad av l person. Barnbidragen har räknats som skatteminskning.
senare hälften av 60-talet.
Låt mig slutligen konkretisera resonemanget något. Se på en familj med två
barn, där hustrun arbetar i hemmet. Om
familjefadern tjänar 30 000 kr river stat
och kommun omedelbart av honom en
femtedel av inkomsten. Efter skatteavdrag
har han sålunda, ink! de två barnbidragen, 24 000 kr kvar för konsumtion. Men
eftersom denna är belagd med allehanda
indirekta skatter såsom moms, bilskatter
av olika slag, skatt på vin, sprit och tobak,
tippning, penninglotter osv räknar man
med att en fjärdedel av hans 24 000 kr ytterligare går bort i skatt. Denna familj får
sålunda av sin högsta ordinära inkomst avstå inte mindre än 12 000 kr eller 40 o/o i
skatter av olika slag. Går man högre upp
i inkomstlägena ser man att en familj i
motsvarande situation med en inkomst av
100 000 kr först avstår halva inkomsten i
inkomstskatt och sedan en fjärdedel av
återstoden eller drygt 12 000 kr i indirekta
skatter. Sammanlagt går sålunda 62 o/o av
den inkomsten bort i skatter av allehanda
slag. Så ser världens högsta skatter ut i
praktiken.
Inkomstskatterna
Som tidigare nämnts är det de direkta
skatterna, kommunalskatten och den statliga inkomstskatten, som sticker i ögonen,
när man studerar Sveriges skattetryck internationellt. Det är här våra skatter är
rekordhöga. Om man ser på den senaste
femårsperioden kan man konstatera att
höjningarna skett över hela inkomstskalan
och för alla familjetyper. Endast i de lägsta
417
inkomstlägena kan någon mildring av
trycket från de direkta skatterna skönjas.
Under femårsperioden 1966-71 har pri–
serna stigit med 25 o/o, vilket innebär att
en bruttoinkomst av t ex 24 000 kr 1966 är
likvärdig med en inkomst av 30 000 kr år
1971. Den som fått sin inkomst höjd med
25 procent under femårsperioden har alltså
samma köpkraft nu som då um skatteandelen är lika stor. Men som var och en kan
se av tabellen tar skatten nu en större andel i snart sagt alla inkomstlägen vilket så-
lunda innebär att de flesta som fått sin inkomst höjd med omkring 5o/o om året
under den senaste femårsperioden fått en
klar och obestridlig standardsänkning. En
lektor t ex har fått sin inkomst höjd med
sammanlagt ca 30 procent under den här
tiden, vilket självfallet inte tillnärmelsevis
förslår till att kompensera den kraftiga
skatteskärpning han fått under perioden.
En industriarbetare däremot har fått sin
inkomst höjd med i genomsnitt 40 o/o under samma period vilket otvivelaktigt
kompenserar såväl prisstegringen som skatteskärpningen. Och de låglönegrupper,
som fått dåliga avtal, har åtminstone nå-
gorlunda kompenserats genom skattelindringen för låga familjeinkomster.
Såväl kommunalskatten som statsskatten
har stigit. Den förra från 18,3 o/o 1966 till
22,5 o/o fem år senare och ökningen fortsätter. Nästa år kommer den genomsnittliga kommunalskattesatsen att ligga nå-
gonstans mellan 23,5 och 24 o/o. Då är
också den lilla sänkningen av skattetrycket
för de allra lägsta inkomsterna eliminerad.
En av nyheterna i 1970 års skatteom- 418
läggning är den kraftiga skärpningen av
marginalskatterna. Den är ytterst markant
i de flesta inkomstlägen. Särskilt kraftiga
stegringar har här ägt rum för alla de familjer där endast en av makarna har förvärvsarbete. En skärpning av marginalskatten för familjer med 30 000 kr i in·
komst med hela femton procentenheter är
säkerligen den största marginalskatteskärpning som ägt rum under modern tid för
vanliga familjer med normala inkomster.
SKATT I OLIKA INKOMSTLÄGEN 1971-1976
Inkomst Skatt i procent av inkomsten Marginalskatt i procent
kr Ensamstående Familj m. två barn Ensamstående Familj
1971 1976 1971 1976 1971
20 000 25 000 28 35 7
30 000 37 500 34 40 20
50 000 62 500 45 56 36
100 000 125 000 54 63 50
Det är också den höga marginalskatten
som gör att det nuvarande skattesystemet
måste ändras snabbt. De automatiska skatteskärpningarna i inkomstbeskattningen
får eljest förödande verkningar. Det framstår fullt klart om man ser några år framåt
i tiden och räknar fram inkomsterna t ex
med 5 procent om året i genomsnitt. En
familj med 30 000 kr i dag skulle då alltså
tjäna 37 500 kr 1976. skatteprocenten
skulle stiga från 20 till 28, vilket innebär
att skatten i kronor räknat skulle stiga
från nuvarande 6 000 kr till lO300 kr eller
med 4 300 kr. Av inkomstökningen tar
alltså stat och kommun hand om merparten. Det kanske familjen skulle kunna acceptera, det blir ju dock 3 200 kr kvar för
privat konsumtion men då har ingen hänsyn tagits till prisstegringarna. Om dessa
i genomsnitt uppgår till 3 % om året för
1976 1971 1976 1971 1976
18 38 49 38 49
28 50 67 50 67
49 61 67 61 67
59 72 77 72 77
perioden fråga förlorar familjen några
hundralappar. Ingen privat standardstegring trots fem års knog med nuvarande
skattesystem med andra ord.
Då gäller det att höja inkomsten med
mer än 5 procent om året eller hålla prisstegringarna under 3 procent säger någon.
Och det går väl att säga. Men går det att
föra en sådan politik? Nej, det är omöjligt
därför att större inkomststegringar än 5 %
om året leder till starkare prisstegringar än
3 % och därför sitter politikerna i rävsaxen. Med nuvarande progressivitet i den
statliga inkomstskatten och fortsatt skattekrävande kommunal expansion blir det
standardstopp för den enskilde. Och det
gäller inte bara små relativt välbetalda
grupper i stamhället, som politikerna lätt
kan sätta sig på. Det gäller huvuddelen av
våra arbetare och tjänstemän.
På skattebetalarnas Förenings årsmöte
1970 blev finansministern hårt ansatt inför
verkningarna framöver av den då ännu
inte antagna skatteomläggningen. Han
framhöll då att skatteomläggningar får
göras då och då. Han kommer att bli sannspådd. Om inte förr så 1973. Men om
våra politiker har förstånd och förmåga
att ta de djärva grepp som nu krävs för
att få ordning och reda återstår att se.
Den internationella statistiken visar att
våra direkta skatter tar 21 % av brutto- 419
nationalprodukten mot 14-15 procent i
andra länder. Om vi skulle avstå tätplatsen
och inte längre ståta med världens högsta
inkomstskatt skulle vi behöva sänka den
statliga och kommunala inkomstskatten
motsvarande åtminstone 5 procent av nationalinkomsten, vilket gör 7-8 miljarder
kr. En sådan skattesänkning skulle ge folket en ungefärlig 20-procentig sänkning
av inkomstskatten. Vem vill och vågar gå
i bräschen för att förverkliga en sådan
skattereform?

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism