Skarpt läge



Det tog mig åratal att inse att grunden till de ur näringslivsperspektiv ofta absurda politiska förslag som presenteras i allmänhet inte har sin rot i illvilja, utan i en hos de folkvalda fundamental okunskap om företagandets mest rudimentära villkor, skriver Henrik Jönsson i en krönika om en företagares villkor.

Ambitionen att framgångsrikt leda andra fordrar åtskilliga färdigheter.

Social kompetens för att förtjäna och vidmakthålla förtroende och tillitsfull kommunikation. Djup sakkunskap om förutsättningar för att målsättningar konstruktivt ska uppnås.
Kapacitet att rekrytera rätt kompetens, och förståelse för var i en värdekedja den mest fullödigt kommer till uttryck. Förmåga att bibehålla ett helikopterperspektiv och en huvudriktning utan att förlora sig i detaljer, men också utan att tappa bort beståndsdelarnas behov. Förståelse för slagkraftig hantering av begränsade resurser och grundläggande ekonomiska förutsättningar. Beredskap att värna organisationen i motgång. Mod att fatta nödvändiga men obekväma beslut. Vett att belöna, stötta och uppmuntra i framgång.

I egenskap av livslång småskalig entreprenör har jag i någon mån tillägnat mig somliga av dessa kunskaper genom hårt arbete och otaliga misslyckanden. Jag ser med oförfalskad beundran på framgångsrikt och storskaligt ledarskap med självupplevd resonansbotten i den ansträngning det inneburit att utveckla mina egna organisationer som har några tiotals anställda.

Ambitionen att effektivt leda tusentals människor framstår som både skrämmande och imponerande.

Ambitionen att leda ett land framstår i ljuset av den förmodade kravbilden närmast obegriplig.

Det är även min bild att denna förmodade kravbild de facto är just obegriplig, såtillvida att behövd kompetens för dessa roller ofta saknas till den grad att man inte ens varseblir de tillsattas bristfällighet.

Det tog mig åratal att inse att grunden till de ur näringslivsperspektiv ofta absurda politiska förslag som presenteras i allmänhet inte har sin rot i illvilja, utan i en hos de folkvalda fundamental okunskap om företagandets mest rudimentära villkor.

Jag utmanar aktivt och löpande (dock ingaledes populärt) det offentligas försök att göra intrång i det kommersiella rummet, genom att vokalt företräda en subtraktiv linje: det är inte frågan om vad staten ska göra för näringslivet, utan om vad staten ska avhålla sig från att göra.

Återkommande vill jag understryka vikten av enkla med grundläggande kompetenser, som att kunna läsa en balansräkning och att lägga en vederhäftig affärsplan, där många hellre vill tala om stöd till inkubatorer och spännande startup-bolag med karismatiska grundare.

De helt primära åtgärder som faktiskt hjälper näringslivet är frånvaron av stat: lägre skatt, mindre byråkrati. Avtalsfrihet och individuell autonomi är den jordmån ur vilken de verkligen lämpade att skapa verksamheter kan uppdriva dem.

Därför kallar jag denna kolumn “skarpt läge” – hämtat ur det tillstånd av risk och ansvar det innebär att självständigt bygga och utveckla en organisation med blod, svett och eget kapital.

Möjligen förhäver jag mig i min ambition, men jag ser ett påtagligt behov av ett tydligt och gräsrotsförankrat företagsperspektiv i svensk debatt – och detta är vad jag föresatt mig att efter bästa förmåga här gestalta.

Henrik Jönsson är entreprenör och företagsledare