Angela Merkel – ”voll muttiviert”



Två timmar innan Angela Merkel ska tala i Fischauktionshalle i Hamburg ringlar kön lång utanför. Och trots kravallerna vid G20-mötet i juni var kontrollerna inte överdrivna. Den gamla handelsplatsen för fisk i hamnstaden är nu ombyggd till eventhall och den fylls av bortåt 3000 entusiastiska CDU-are som vill lyfta fram sin förbundskansler till en fjärde period. Peter J Olsson rapporterar.

Stämningen steg efterhand med glada anhängare i halmhattar (!) och viftande med skyltar som sa ”Voll muttiviert”, en vits med ”Mutti” – ”Mamma” – Merkel och ”fullt motiverad”. Ett liveband spelade covers, baren var öppen men de som satt längst fram vågade inte besöka den för att inte förlora sina åtråvärda platser.

Det är bara fyra dagar kvar till valet på söndag och när Merkel nu besöker sin födelsestad – hon växte sedan upp som prästdotter i östtyska Templin – förväntar sig de flesta ett standardkampanjtal: ”25 minuter”, tippar en bedömare.

Istället klämmer hon i med nästan en timmes programtal där hon talar om Tyskland i den globaliserade världen och att det krävs reformer för att den nu så starka tyska ekonomin och höga levnadsstandarden ska kunna försvaras.

Det är ingen eldig omdanare som står där, både hon och den lokale inledaren använder faktiskt Konrad Adenauers gamla valslogan ”keine experiment” –inga experiment. Men det är faktiskt enda anspelningen på hennes främste motståndare Martin Schulz från socialdemokratiska SPD.

Hennes framträdande är ingen elegant ordkonst. Men hon är effektiv och mycket tysk i sin sakliga och faktabetonade talekonst. Och alltså inga experiment med vad som uppnåtts.

Hon lovar skattestopp snarare än sänkta skatter, större involvering från Berlin i skolfrågorna snarare än en friskolereform, och så vidare.

Att hon i år kan vara bekymrad över att alla tyska skolor inte har internetuppkoppling – det som Carl Bildt gick till val på i Sverige på 90-talet – visar att Tyskland har en del tillkortakommanden trots den urstarka ekonomin.

Invandringen tar hon förstås upp, hennes välkomnande attityd till flyktingvågen 2015 har ju fått mycket kritik och invandringen är en toppfråga även i det tyska valet. Integrationen har dock klarats bättre än i till exempel Sverige, och hon ger detta en ideologisk grund. Det Tyskland klarat beror på landets täta om omfattande civila samhälle, det är lokala initiativ, bygemenskaper, hembygdsföreningar, idrottsklubbar, kyrkor, välgörenhetsordnar och alla de andra finmaskiga banden för ansvarstagande för den nära omgivningen och för sina medmänniskor som gjort susen.

Och hon generaliserar att dessa band, och detta lokala samhälle är det som i själva verket bär Tyskland.

Därmed blir det också trots många jordnära utläggningar ett ideologiskt tal. Det är en kristdemokratisk konservatism hon står för.

Kombinerat med löftena om inga höjda skatter kan man lite associera till George HW Bushs berömda ”read my lips”-tal, men det behöver inte alls sluta så illa.

I stället tyder det mesta på att Kanzlerin Merkel går mot en fjärde mandatperiod och chansen att slå Konrad Andenauers 14 år på posten och tangera Helmut Kohls rekord på 16 år och 26 dagar.

Fram till nu har hon lett en ”stor koalition” med socialdemokraterna, vilket uppenbarligen varit en prövning för båda partierna. Merkel kommer knappast att nå upp till förra valets höga nivåer för CDU/CSU på 42 procent, som det ser ut nu lär de tappa cirka fem procentenheter. SPD å andra sidan går troligen också bakåt och mätningarna ger just nu usla 22-23 procent.

Miljöpartiet är samtidigt i kris och sackar, och vänstern har inte lyckats utnyttja oppositionen.

Vinnare tycks dels det invandringsnegativa och högerpopulistiska Alternativ för Tyskland AfD, och så liberala FDP som kommer att göra comeback i förbundsdagen, båda ligger faktiskt kring 10 procent. Högerpopulistiska valsiffror är som bekant svåra att mäta, så AfD kan få en del mer, men också tappa rejält i slutspurten när väljare får kalla fötter och går in för ”keine experiment”.

Det finns vissa möjligheter att den stora koalitionen går mot sitt slut. Därmed är inte säkert att det räcker med en helborgerlig koalition mellan CDU/CSU och FDP, det kan också bli en ”Jamaicakoalition” med CDU/CSU, FDP och de gröna – Jamaica efter de många partifärgerna i en sådan.

Och publiken i Fischauktionshalle jublade.

Peter J Olsson är borgerlig skribent och chefsstrateg (M) i Region Skåne