Samuel Jonsson: Sveriges städer har inte råd med vänsterpolitik

Vardagen i storstaden blir allt dyrare, och det syns när man går ut, handlar, åker kollektivt och letar bostad. Levnadskostnader och stopp för välfärdsslakt måste bli högerns paradgrenar i städerna.

Sedan valet i september har Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet egen majoritet i Stockholm, Göteborg och Malmö. Borgerligheten pratade gärna levnadskostnader under valrörelsen, men oftast med landsbygdens bilister i tankarna. I staden kommer kostnaderna från andra håll, och där har högern två svar: Ta bort regler som driver upp priserna, tillsammans med att lag och ordning ska råda. Möjligheten att sänka vardagskostnaderna för storstadsborna finns överallt.

Krogen. Att gå ut och äta eller ta en öl efter jobbet är en del av stadslivet. Varje avgift och varje krav som kommunen lägger på krogen syns i slutändan på notan. Staten har nu tagit bort matkravet för serveringstillstånd. Kommunerna kan gå längre: lägre tillsynsavgifter, enklare ansökningar och fria öppettider. Ju fler krogar som slåss om gästerna, desto mer pressas priserna.

Matbutiken. Den sänkta matmomsen i april har gett billigare mat, ett bevis på att politiska beslut slår igenom vid kassan. Men det finns en annan kostnad som sällan diskuteras. Svensk Handel beräknar att det stals varor för 11,3 miljarder kronor i butikerna förra året. Den räkningen försvinner inte. Den läggs på priserna och betalas av alla som handlar ärligt. Att minska stölder och snatter är därför inte bara rättvist, det är prispolitik.

Plankandet. I SL-trafiken saknade omkring 1,9 procent av resenärerna giltig biljett förra året, enligt Region Stockholms trafikförvaltning. Det motsvarar ungefär 234 miljoner kronor i uteblivna intäkter. Pengarna måste tas in någon annanstans, genom dyrare biljetter eller högre skatt. Fler kontroller, spärrar som fungerar och en avgift som svider är inte snålhet. Det är respekt för dem som betalar.

Bostäderna. Den tyngsta posten i budgeten är boendet. Där behövs snabbare planprocesser och färre kostsamma särkrav. Men priserna styrs också av otrygghet. Forskare vid Uppsala universitet har visat att bostadspriserna sjönk med 3,7 procent det första året efter att polisen klassat ett område som utsatt. När hela stadsdelar väljs bort koncentreras efterfrågan till de områden som upplevs som säkra, och där stiger priserna. De som bor i de utsatta områdena får leva med otryggheten. Bostadsköpare i hela staden får betala för den.

Välfärdsslakten. Vänstern beskriver sig som välfärdens beskyddare. Ätstörningsvården i Stockholm berättar en annan historia. Till och med november 2024 kunde patienter med svåra ätstörningar få högspecialiserad vård på två ställen. Hos den privata Mandometerkliniken eller regionens egen Stockholms centrum för ätstörningar. Det rödgröna regionstyret valde att låta avtalet med Mando löpa ut och flyttade all vård till egen regi.

Tankesmedjan Synaps har granskat följderna. Enligt Synaps berördes över 1 700 patienter, medan bara ett hundratal fick en plats i den offentliga vården. Resten hänvisades till köer, försämrades eller fick betala själva. Under 2026 har SVT återkommande rapporterat om patienter och personal som beskriver brister som inte har åtgärdats.

Så ser vänsterns välfärdsslakt ut. En vård som fungerade avvecklades av principskäl, och kostnaden hamnade hos de sjukaste. Nu vill samma partier minska de privata utförarnas roll även i Stockholms stad. Familjer med barn i friskola och äldre som valt privat hemtjänst har alla skäl att vara oroliga.

Det finns ett alternativ. Högern tar inte tillbaka storstäderna med landsbygdens frågor. Den gör det genom att sänka kostnaderna där stadsborna faktiskt märker dem: på restaurangen, i butiken, i kollektivtrafiken och på bostadsmarknaden. I städerna, där valfriheten är som störst, måste människors rätt till sin egen valda vårdcentral, skola och äldreboende försvaras entusiastiskt.

Samuel Jonsson är projektledare för Högern och staden på Timbro