Politiska idéer-inte framtoningen-löser Sveriges problem
1995
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
Svensk Tidskrift svarar:
POLITISKA IDEER
INTE FRAMTONINGEN
LÖSER SVERIGES PROBLEM
C
hrister Söderberg ondgör
sig över Svensk Tidskrifts
varningar for politikens
tilltagande Sahlinisering
(dvs när politiken styrs av rubriker och
jakten på snabba mediagenomslag – väl
illustrerat i boken Valhall om socialdemokraternas valrörelse). Särskilt upprörd
är han över kritiken mot MUF-ordforanden Fredrik Reinfeldt.
Tyvärr har dock Christer Söderberg
inte läst vår ledare särskilt noggrant.
Dystra eifarenheter
Vi har nämligen aldrig forfåktat att det
”bara är politikens innehåll som räknas”.
Tvärtom skrev vi uttryckligen att ”politisk pedagogik är viktig och även ideer
behöver forpackningar”. Men vi underströk samticligt att ”utanverk utan innehåll leder obönhörligen till fortlackning
och fortorkning”.
Det är viktigt vem som framfor ett
politisk budskap och hur det frarnfors.
Men grunden for all kommunikation är
att man har något att säga. Och vådan av
politisk kommunikation utan innehåll
har vi dystra erfarenheter av.
Tom retorik – hur skickligt den än
framfors av ”folkliga” politiker – resulterar forr eller senare i svikna fOrväntrungar och växande politikerforakt. Det
leder också till att politiken urartar i det
som AndersJohnson i Svensk Tidskrift nr
6/94 betecknade som partiemas ”positionering”. Placeringen relativt andra partier
blir mycket viktigare än de egna uppfattrungarna.
Skrämmande tystnad
Flertalet av de politiska partierna befinner
sig sedan länge i en djup idekris. Så djup
att den for många av dessa åldrade barn av
forra sekelskiftet kommit att utvecklats
till en identitetskris: Behövs vårt parti?
Har vi någon roll att spela i framtiden?
På fullt allvar ställs nu t ex frågan om
folkpartiet kommer att finnas kvar vid det
kommande sekelskiftet. Liberala ungdomsforbundets ordforande Fredrik
Malmberg konstaterar att ”tystnaden och
idetorkan i folkpartiet skrämmer”.
SVENSK TIDSKRIFT 77
Mikael Arthursson, som leder
Stockholmscentern, menar att hans parti
sitter fast i gammalt tänkande: ”Det forekommer ingen egentlig debatt om målen
och framtidsfrågorna. Allt går enligt upptrampade stigar, nytänkandet är obefintligt.,
Regeringsmakten ger syre
Vänsterpartiets murkna ideologiska bas
rasade som bekant med en rejäl skräll for
fem år sedan och for Gudrun Schyman
återstår nu inget annat än att vandra
populismens breda väg. Och den andra
populistiska rörelsen, Miljöpartiet, har ju
aldrig ens haft någon idebas.
Inom socialdemokratin fors från och
till ideologiska diskussioner, men i praktiken bara av socialdemokrater i periferin.
I centrum är det bedövande tyst.
Idag är det regeringsmakten som är
socialdemokratins syre. Och i denna
mening är Göran Persson och Mona
Sahlin goda representanter for 1990-talets
socialdemokrati. Det är viktigt att framstå
som handlingskraftig, och det är viktigt
att framstå som en politiker med folklig
forankring. Politikens innehåll rar däremot stå tillbaka.
Svävande svar troligt
Inom kds fors i och for sig en ambitiös
intern idedebatt, t ex i Kristdemokraten.
Problemet är snarast att diskussionen är
begränsad till den mycket snäva elit inom
partiet, som är fortrogen med den teoretiska, kristdemokratiska idedebatt som
fors på kontinenten.
Så står då hoppet i den svenska idekrisens mörker till moderaterna. Där finns
den intellektuella traditionen och det
vitala ideologiska arvet. Där finns
insikten om vidden av forändringarna i
omvärlden. Och där finns idag det politiska ledarskap och den styrka som också
gör genomforandet av ideer till en realistisk möjlighet.
Likväl är inte allt som det ska inom
moderaterna. Regeringsinnehavet satte
många moderata foreställningar på hårda
prov och alla höll inte. Skulle vi dessutom ställa frågan till moderata partimedlenunar och väljare om vilken politik
som moderaterna gick till val på 1994 –
och kommer att gå till val på 1998(!) – är
vi övertygade om att vi skulle ra ganska
svävande svar.
Ny utmaning
Moderaternas framgångar under 1970-
och 80-talen berodde i hög grad på en
ideologisk fornyelse som ledde till att
partiet tog upp problem som var relevanta for medborgarna och presenterade
goda lösningar. Men nu är det 1990-tal,
med en annan verklighet och andra problem. För moderaterna är därfor utmaningen att åter formulera problemen på
ett sätt som är relevant for människor.
Och prestera goda och realistiska lösrungar.
Inleda diskussionen
Handlingsprogrammet är en bas att bygga
på. Och i långa stycken är det också detta
som den unekelska rapporten handlar
om: att starta diskussionen kring framtidens trygghet, foretagandets villkor, vår
agenda i EU, normbildningen och morgondagens kunskapskrav.
78 SVENSK TIDSKRIFT
Men det handlarjust om att inleda dis- särskilt begåvat.
kussionen. Frågorna är än så länge betyd- l Väljer man dessutom MUF-ordforanligt fler än svaren. Likväl har vi inte särskilt mycket tid på oss när forändringarna J
kommer i allt snabbare takt. l
Vtlgnen före hästen l
Det är i ljuset av detta som vi tycker
debatten inom partiet ska ses. Att nu forsöka göra bilden av moderaterna och led- ~
ningens framtoning till huvudfrågor vore
att spänna vagnen fore hästen. Det är inte
dens klumpiga metod forbehåller vi oss
faktiskt rätten att formulera oss skarpt.
Inte därfor att partiledningen inte skulle
tåla kritik – vi har åtskilliga gånger kritiserat Carl Bildt i dessa spalter. Utan
därfor att vi tror att det är avgörande,
både for partiets och Sveriges framtid, att
den moderata diskussionen utmynnar i
en hållbar politisk agenda som formår
lösa dagens och morgondagens problem.
SVENSK TIDSKRIFT
79
POLITISKA IDEER
INTE FRAMTONINGEN
LÖSER SVERIGES PROBLEM
C
hrister Söderberg ondgör
sig över Svensk Tidskrifts
varningar for politikens
tilltagande Sahlinisering
(dvs när politiken styrs av rubriker och
jakten på snabba mediagenomslag – väl
illustrerat i boken Valhall om socialdemokraternas valrörelse). Särskilt upprörd
är han över kritiken mot MUF-ordforanden Fredrik Reinfeldt.
Tyvärr har dock Christer Söderberg
inte läst vår ledare särskilt noggrant.
Dystra eifarenheter
Vi har nämligen aldrig forfåktat att det
”bara är politikens innehåll som räknas”.
Tvärtom skrev vi uttryckligen att ”politisk pedagogik är viktig och även ideer
behöver forpackningar”. Men vi underströk samticligt att ”utanverk utan innehåll leder obönhörligen till fortlackning
och fortorkning”.
Det är viktigt vem som framfor ett
politisk budskap och hur det frarnfors.
Men grunden for all kommunikation är
att man har något att säga. Och vådan av
politisk kommunikation utan innehåll
har vi dystra erfarenheter av.
Tom retorik – hur skickligt den än
framfors av ”folkliga” politiker – resulterar forr eller senare i svikna fOrväntrungar och växande politikerforakt. Det
leder också till att politiken urartar i det
som AndersJohnson i Svensk Tidskrift nr
6/94 betecknade som partiemas ”positionering”. Placeringen relativt andra partier
blir mycket viktigare än de egna uppfattrungarna.
Skrämmande tystnad
Flertalet av de politiska partierna befinner
sig sedan länge i en djup idekris. Så djup
att den for många av dessa åldrade barn av
forra sekelskiftet kommit att utvecklats
till en identitetskris: Behövs vårt parti?
Har vi någon roll att spela i framtiden?
På fullt allvar ställs nu t ex frågan om
folkpartiet kommer att finnas kvar vid det
kommande sekelskiftet. Liberala ungdomsforbundets ordforande Fredrik
Malmberg konstaterar att ”tystnaden och
idetorkan i folkpartiet skrämmer”.
SVENSK TIDSKRIFT 77
Mikael Arthursson, som leder
Stockholmscentern, menar att hans parti
sitter fast i gammalt tänkande: ”Det forekommer ingen egentlig debatt om målen
och framtidsfrågorna. Allt går enligt upptrampade stigar, nytänkandet är obefintligt.,
Regeringsmakten ger syre
Vänsterpartiets murkna ideologiska bas
rasade som bekant med en rejäl skräll for
fem år sedan och for Gudrun Schyman
återstår nu inget annat än att vandra
populismens breda väg. Och den andra
populistiska rörelsen, Miljöpartiet, har ju
aldrig ens haft någon idebas.
Inom socialdemokratin fors från och
till ideologiska diskussioner, men i praktiken bara av socialdemokrater i periferin.
I centrum är det bedövande tyst.
Idag är det regeringsmakten som är
socialdemokratins syre. Och i denna
mening är Göran Persson och Mona
Sahlin goda representanter for 1990-talets
socialdemokrati. Det är viktigt att framstå
som handlingskraftig, och det är viktigt
att framstå som en politiker med folklig
forankring. Politikens innehåll rar däremot stå tillbaka.
Svävande svar troligt
Inom kds fors i och for sig en ambitiös
intern idedebatt, t ex i Kristdemokraten.
Problemet är snarast att diskussionen är
begränsad till den mycket snäva elit inom
partiet, som är fortrogen med den teoretiska, kristdemokratiska idedebatt som
fors på kontinenten.
Så står då hoppet i den svenska idekrisens mörker till moderaterna. Där finns
den intellektuella traditionen och det
vitala ideologiska arvet. Där finns
insikten om vidden av forändringarna i
omvärlden. Och där finns idag det politiska ledarskap och den styrka som också
gör genomforandet av ideer till en realistisk möjlighet.
Likväl är inte allt som det ska inom
moderaterna. Regeringsinnehavet satte
många moderata foreställningar på hårda
prov och alla höll inte. Skulle vi dessutom ställa frågan till moderata partimedlenunar och väljare om vilken politik
som moderaterna gick till val på 1994 –
och kommer att gå till val på 1998(!) – är
vi övertygade om att vi skulle ra ganska
svävande svar.
Ny utmaning
Moderaternas framgångar under 1970-
och 80-talen berodde i hög grad på en
ideologisk fornyelse som ledde till att
partiet tog upp problem som var relevanta for medborgarna och presenterade
goda lösningar. Men nu är det 1990-tal,
med en annan verklighet och andra problem. För moderaterna är därfor utmaningen att åter formulera problemen på
ett sätt som är relevant for människor.
Och prestera goda och realistiska lösrungar.
Inleda diskussionen
Handlingsprogrammet är en bas att bygga
på. Och i långa stycken är det också detta
som den unekelska rapporten handlar
om: att starta diskussionen kring framtidens trygghet, foretagandets villkor, vår
agenda i EU, normbildningen och morgondagens kunskapskrav.
78 SVENSK TIDSKRIFT
Men det handlarjust om att inleda dis- särskilt begåvat.
kussionen. Frågorna är än så länge betyd- l Väljer man dessutom MUF-ordforanligt fler än svaren. Likväl har vi inte särskilt mycket tid på oss när forändringarna J
kommer i allt snabbare takt. l
Vtlgnen före hästen l
Det är i ljuset av detta som vi tycker
debatten inom partiet ska ses. Att nu forsöka göra bilden av moderaterna och led- ~
ningens framtoning till huvudfrågor vore
att spänna vagnen fore hästen. Det är inte
dens klumpiga metod forbehåller vi oss
faktiskt rätten att formulera oss skarpt.
Inte därfor att partiledningen inte skulle
tåla kritik – vi har åtskilliga gånger kritiserat Carl Bildt i dessa spalter. Utan
därfor att vi tror att det är avgörande,
både for partiets och Sveriges framtid, att
den moderata diskussionen utmynnar i
en hållbar politisk agenda som formår
lösa dagens och morgondagens problem.
SVENSK TIDSKRIFT
79