Per Heister; Allt storebror ser


2003


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

PER HEISTER OM
allt storebror ser
E
tt halvt dygn efter att försvarsadvokaten sa att han inte visste sin klients
namn, presenterade kvällstidningarna detaljerade levnadsteckningar av Anna
Lindhs misstänkte mördare.
Man kan ha synpunkter på vad som skrevs, men hade
storebror staten inte haft järnkoll på medborgarna
hade bilden varit mindre detaljerad. Jovisst, en del
lever liv som motiverar registrering av staten lite då
och då. Den som stjäl och slår ihjäl hamnar i fler register än vi som sköter oss.
Men också om oss vet staten nästan allt. I Sverige
har ju den goda staten noterat det mesta och sparat
det. Och alltmer samlas in. Välviljan och kontrollbehovet ser inga gränser.
liganställda med allt vad det betydde av sammanblandning mellan myndighet och arbetsgivare. Patienterna
träffade olika läkare och journalen var inte längre en affär
för läkaren och ansvarsnämnden utan något för ”sjukvården”. Och datorernas intåg accelererade kraven på
enhetlighet. Alla som hade med patienten att göra måste
ju kunna gå in och kolla uppgifter. För att inte tala om hur
mycket större överlevnadsmöjligheter vi alla har om man
enkelt kan läsa vår journal om vi råkar ut för en olycka
och slipper göra ny blodgruppsbestämning. Och vad
kan vi inte göra för forskningen om alla uppgifter
Vl
l>
s:
I
):>:
,-
,-
m
DET SOM KALLAs självdeklaration är numera bara
en registerkoll, där vi bekräftar att staten varken
fått lön, räntebesked, fastighetsvärde eller aktieaffärer
om bakfoten. Och den som har rent mjöl i påsen har
ju inget att frukta.
om hur vi mår finns en knapptryckning bort.
-~~~
FAST MEDICINERINGEN skall ju nu statens ~ ,(’/
Apoteksbolag för säkerhets skull också bok- l\6
föra. Både för att hålla koll på oss så att vi inte
Just beskattningen helgar metoderna mer än det
mesta. Nyligen ville skattemyndigheterna få ut listor
på våra mobilsamtal från telebolagen för att förmånsbeskatta oss för de samtal skattemyndigheterna
tyckte var privata.
Den som kör E4 genom Jönköping noterar skyltarna om att här fotograferas man som ett led i försök
med vägavgifter. I Göteborg förbereds biltullar som
administreras med hjälp av EU: s Galileosatellitsystem
för GPS, som planeras för att Europa skall slippa vara
beroende av det amerikanska som vi använder nu. Ett
eget satellitsystem kan ju användas tilllite av varje…
Visst har staten koll på oss. Också i det mest privata kliver den in i bästa välvilja.
F
öRR VAR LÄKAREN tvungen att notera i en journal vad
han gjorde med sina patienter. Bakgrund till medicinering, beskrivning av symptom etc. Journalen löd
under läkarsekretess. Det var en handling som Medicinalstyrelsens ansvarsnämnd hade rätt att titta på- om
läkaren anmälts dit, men bara då. Men det hände väl att
det var svårt att läsa vad läkaren skrivit, en del kanske
inte skrev exakt allt som ansvarsnämnden ville och snart
kom kraven på likformighet. Journalerna började föras av
läkarsekreterare och de borde ju utbildas för att skriva
rätt idem. Och en allt större andel av läkarna blev offentgår till flera läkare och läkaren så att han skriver \. 1 ”-~~
rätt medicin.
Den privata sektorn gör som storebror. Det är
en viktig principiell skillnad, frivilligheten, när min
bank vet vad jag har på kontot jämfört med att staten vet. Men centraliseringen av kunskap om oss är
onödig. Och det underlättar för staten att ta det där
korta nästa steget. Begära in uppgifterna. Förra
gången väckte det inget motstånd.
Det är ju inte nödvändigt att välja svenska lösningar
med maximal integritetskränkning. Upplysningscentralen är privat men svensk. Har man ingen central
informationskälla görs kreditkollen decentraliserat. Och
bara att kunskapen inte finns lättillgänglig är viktigt.
För bara tio år sedan var många nogräknade med
sina uppgifter. Om staten valde integritetskränkande
metoder och för mycket uppgiftsinsamling reagerade
vi. Folk- och bostadsräkningar mötte sporadiskt men
ändå motstånd.
Även om den är inskränkt och hotad har de flesta
av oss fortfarande en privat sfär. Det är hög tid att
sätta bestämda gränser för staten. Innan storebror ser
precis allt.
Per Heister (pheister@europarl.eu.int) är redaktör för
Svensk Tidskrift.
lSvensk Tidskrift l2ooJ,nr si BJ