Per Dahl; Från Waterloo till kryssningsrobotar


1995


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

=-=——————————- —
servariva grupperingar om hur en konservativ agenda skall se ut. Däremot har de
alla gemensamt att det är dags att man
från konservativt håll slutar motarbeta
den stora staten och istället börjar
använda sig av den.
Den konservative tänkaren Irving l
Kristol har i en artikel i Wall Street
Journal, som refereras av Frum, på ett tyd- l
ligt sätt gett uttryck for denna stämning;
”the welfare state is with us, for better or
worse, and … conservarives should try to
make it better rather than worse.”
Splittringen bland konservativa i USA
gör det också svårt att finna någon given
republikansk kanelidat till 1996 års presidentval. Republikanernas tid i opposition
har alltså knappast lett till intellektuell
fornyelse. Förvisso har man nu lyckats
vinna ett val, men detta med hjälp av
motstånd mot alltifrån Bill Clinton till
höga skatter, budgetunderskott och forsämringar i medelklassens välfärdssystem.
En oslagbar i kombination om man vill
vinna val i USA, men knappast en långsiktig strategi for forändring.
Problemet är emellertid att det inte
PER DAHL:
torde vara så enkelt, som Frum vill framställa det, att ta sig ur denna situation av
intellektuellt stillestånd. Det är knappat så
att den genomsnittlige väljaren med
glädje ser fram emot att ra se hur välfärdssystemen, med de forn1åner dessa
ger, skärs ned. Reagan visste detta och
därfor agerade han som han gjorde under
sina år som president. Detta rar emellertid
inte tas som intäkt for konservativa i
USA och for all del också i Sverige – våra
problem med den stora staten är ju
betydligt mer omfattande än vad de är på
andra sidan Atlanten – att avstå från att
nunska den offentliga sektorn. För att
vinna väljarnas stöd for en mindre
offentlig sektor måste de konservativa
partierna emellertid ha mer att konm1a
med än det vanliga ”vi måste skära i välfärdsstaten”. Den stora utmaningen for
republikanerna, i likhet med den svenska
högern, är att finna en lösning på denna
pedagogiska utmaning. Om man inte
lyckas med detta löper högern stor risk
att aldrig ra ett långsiktigt mandat for forändring.
FRÅN WATERLOO TILL
KRYSSNINGSROBOTAR
F
örra året tog överbefälhavaren
av alla reservare deras vapen.
Som tröst rar de en fin bok av
armechefen att ha på soffbordet, for att visa vilka de är. De elaka
Om stridens gn111der:jrå11 Waterloo till kryssuiugsrobotar
av Marco Smedberg. Stockholm : Page One
Publishing AB, 1994.
tankarna far snabbt genom huvudet när
man hämtat ut ”Om stridens grunder” på
posten fore jul och håller det ganska
tjocka folioverket handen. Man
bläddrar och finner slagkraftiga kartor på
vilka röda och blå pilar pekar hit och dit,
dramatiska eller vackra foton med militära motiv och till slut Kejsaren själv, på
SVENSK TIDSKRIFT
vit häst, blickande ut mot slaget vid
Wagram, med en löddrig adjutant vid sin
sida. Envar reservare sin egen Napoleon?
Tja, det finns ju en: Grönköpings
Napoleon Jonsson.
Fräckhet gav framgång
Men skam den som förblir vid sådana
elakheter. Om stridens grunder är, visar det
sig, mycket intressant. Rätt läst far den
sina ägare att inse att de blå och röda
kartpilarna är bild, inte verklighet.
Textens skildringar och analyser av
moderna krig visar på människors samspel och reaktioner. I ett läge var tiden
avgörande, och tillräcklig fräckhet gav
framgång. I ett annat var det förtroendet
för kamrater och befål, som gav kraften
att verka trots att allt tycktes förlorat. I ett
tredje var det anpassningsförmågan,
öppenheten infor händelseutvecklingen,
som räddade forbanden. Eller oformågan
att forstå nya fakta som orsakade tiotusentals människors död. I synnerhet skildringarna av händelser under Israels
många krig med arabstater ger blixtbilder
av den enskilde soldatens eller befälvarens
betydelse. Vi vande oss att i de konflikterna så ofta höra rapporter om israeliska
segrar och forleddes nog att tro att de var
lättköpta.
identitet, mer renodlat militär, med det
ökade självfortroende detta medfor. Man
kan nog se Om stridens grunder som ett
forsök att puffa på en sådan utveckling i
Sverige. Läsaren märker, hur framställningen klart präglas av yrkesidentitetens
anda, av viljan att forbinda den historiska
militära erfarenheten med dagens militära
vardag. Passagerna där fälttågs- och faltslagsmål och forlopp uttrycks i dagens
reglementerade orderuttryck ar ett
exempel. Det finns andra. Strävan att
betona betydelsen av faktorer från den
militära vardagen för operationers utgång
bör nämnas. När general George S
Patton planerade och genornforde sitt
snabbanfall mot Bastogne 1944 skulle,
noteras det till exempel, armeordrama fa
plats på en skrivpapperssida, med kartskiss
på baksidan, och ingen stabsorientering
vara längre än 20 minuter. Många har
nog erfarenheter av svenska mer omfattande orderverk.
Militär allmänbildning
Försvarets utbildningar och karriärer har
varit nästan lika hemsökta som universitetsväsendet av politiskt reformerande.
Som följd har många svenska officerare
nog fatt ett ganska smyghuvat perspektiv
på sin verksamhet. Det som legat bortom
vardagens fredsmässiga kasernverksamhet
Yrkesidentitetens anda har lätt betraktats som främmade, utan
Då och då talar man om en officerskårs större intresse. När nu svensk trupp san- ”professionalisering”, ett fenomen som nolikt far ökade internationella uppgifter
inträffat efter många historiska situa- kommer befälet avkrävas mer av vad man
tioner, i Sverige och annorstädes. skulle kunna kalla alleuropeisk militär allProfessionaliseringen innebär en strävan mänbildning. Om stridens grunder är ett
efter ökad yrkeskompetens, men också gott stöd att nå dit.
och inte mindre viktigt, en forändrad
SVENSK T!DSKRIFT
129