Peje Emilsson; Tjäna pengar på skattepengar
2001
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
Tjäna pengar
på skattepengar?l av Peje Emilsson
När man granskar argumenten mot vinstdrivna företag i vård
och utbildning finner man att det inte är vinsten som är
problemet, utan konkurrensen.
D
EN STELA SVENSKA välfärdsstaten är på väg
att förvandlas till ett dynamiskt välfärdssamhälle. Samtidigt som en gemensam
skattefinansiering fortsätter att vara en
bas, ges medborgarna i växande utsträckning möjlighet att, som alternativ till offentligt drivna
verksamheter, också vända sig till privata företag inom
vård, omsorg och utbildning.
Den ökade valfriheten uppskattas bevisligen av de
medborgare som för sin egen eller sina barns räkning
väljer ett privat alternativ. Och det är numera få röster i
den politiska debatten som öppet förordar offentliga
monopol. Då och då ifrågasätts
verksamheter för 36 miljarder, hyrde lokaler för 10 miljarder och köpte andra varor och tjänster för 41 miljarder. I viss utsträckning anlitades kommunala bolag, men
för huvuddelen av dessa inköp på sammanlagt 87 miljarder kan man utgå från att kommunerna anlitade
privata företag som i sin tur gick med vinst.
Landstingen köpte läkemedel, sjukvårdsartiklar och
medicinsktmaterial för 36 miljarder och andra slags varor
och tjänster för 9 miljarder. De köpte dessutom verksamheter från utomstående för 10 miljarder. Inköp från
privata företag- vinstdrivna – svarade alltså för sammanlagt 55 miljarder, eller cirka 35 procent av landstingens utgifter.
dock privata alternativ, med
argumentet att det skulle vara
betänkligt om skattemedel går
till utbildnings- och vårdföretag som drivs i vinstintresse.
” Det är numera få röster i den
Staten köper årligen kontorsmaterial, transporter, resor,
bevakningsuppdrag, verktyg,
drivmedel, fordon, byggnadsarbeten, reparationer, vapen, flygplan, utbildning, konsulttjänpolitiska debatten som öppet
Det finns därför skäl att förordar offentliga monopol.”
notera att vinstdrivna företag
är den normala formen för produktion av varor och tjänster inte bara i Sverige utan i större delen av världen.
Och att offentliga medel – skattepengar – ska kunna
användas för inköp hos privata företag har hittills ansetts
tillhöra självklarheterna.
Kommunförbundet publicerade i början av 2001
”Kommunernas marknadsutnyttjande 1995-1999”, en
faktasammanställning som visar i vilken utsträckning
kommunerna köper varor och tjänster från utomstående producenter.
200 MILJARDER UPPHANDLAS
Här framgår att en fjärdedel av kommunernas driftskostnader 1999 gick till inköp av så kallade externa resurser.
Kommunerna upphandlade entreprenader och andra
ster med mera för cirka 70 miljarder av privata företag.
När kommunerna, landstingen och staten- normalt
och i stor omfattning – upphandlar varor och tjänster
är det pris och kvalitet på de varor eller tjänster som
levereras som är avgörande. Att det företag som levererar en vara eller tjänst går med vinst anses inte utgöra ett
problem. Tvärtom är det normalt viktigt att visa svarta
siffror för att bli accepterad som tillförlitlig leverantör.
Det är en självklarhet att de företag som erbjuder det för
köparen bästa alternativet tillåts tjäna pengar- även på
skattepengar.
SV ÅRFÖRSTÅELIG DEBATT
Mot den här bakgrunden framstår debatten om vinstdrivna företag i välfärdens tjänst som svårförståelig.
zQ.):
lSvensk Tidskrift l2oo1,nr 61EJ
>
(j)
en
c
,__
:ro
z Men debatten handlar – väl att märka – endast om
vinster i privata företag som är verksamma inom vård,
omsorg och utbildning – sektorer som tidigare behärskats av offentliga monopol. Och faktiskt inte ens om
alla privata företag inom dessa sektorer: Ingen har ifrå-
gasatt att kommunala vårdinrättningar eller kommunalägda skolor köper förnödenheter eller tjänster från
vinstdrivna företag. Problemen och betänkligheterna
med vinstdrivna företag har bara ansetts uppstå när de
privata företagen kan tänkas konkurrera med den kommunala verksamheten om att erbjuda sina tjänster åt
medborgarna.
Granskar man debatten, finner man att det inte är
vinsten som är problemet. Det är konkurrensen.
Att skattemedel går till vinstdrivna företag är, som
framgått, inget ovanligt. Den offentliga sektorn köper
allt från block och blyertspennor till vapensystem, bevakning, utbildning och kvalificerade konsulttjänster från
privata företag. För företag och privatpersoner vore det
Svensk Tidskrift
Har du missat något
nummer av Svensk
Tidskrift?
Vi har en begränsad upplaga av de tre
senaste årens utgivning (förutom nummer
1/2000) som vi säljer billigt.
För enstaka nummer betalar du 20 kronor.
Vill du köpa utgivningen för ett helt år tar
vi 100 kronor, och för två år 150 kronor. För
70 kronor får du också en inbindningspärm.
Skriv, ring eller taxa in din beställning.
Adress och telefonnummer finns i tidskriftens
innehållsförteckning. Det går naturligtvis också
bra att skicka e-post till
prenumeration@svensktidskrift.se.
Journalistik som inte dör
IIISvensk Tidskrift 12001, nr 61
”Granskar man debatten,
finner man att det inte är
vinsten som är problemet.
Det är konkurrensen.”
fjärran att välja en sämre eller dyrare vara eller tjänst
bara därför att leverantören försäkrar att köpet inte resulterar i vinst för dem som satsat kapital i företaget.
Det är svårt att förstå varför en så märklig princip
skulle tillämpas inom för medborgarna viktiga områ-
den som vård och utbildning.
Peje Emilsson (peje@ kreab.com) är VD i Kreab AB och styrelseordförande i Kunskapsskolan i Sverige AB.
Tror du att ideer
spelar roll?
Då är det säkrast att du börjar prenumerera
på Svensk Tidskrift.
Vi ger dig inblick i samhällets idedebatt,
en kvalificerad samtidsanalys och politisk
journalistik.
Vår ide är enkel. Vi tror att människan
· spelar roll!
Vår åsikt är enklare. Vi tror på ett friare
och civilare Sverige!
S kT•d k”fl Prenumeration: 345 kr.
Vens l S rl Studentpris: 100 kr.
Tidskriften utkommer med sex nummer årligen.
Sätt in pengarna på post- eller bankgiro med namn
och adress på talongen. Eller skicka ett e-post till:
prenumeration@svensktidskrift.se.
Postgiro: 7 27 44-6. Bankgiro: 575-7620.
på skattepengar?l av Peje Emilsson
När man granskar argumenten mot vinstdrivna företag i vård
och utbildning finner man att det inte är vinsten som är
problemet, utan konkurrensen.
D
EN STELA SVENSKA välfärdsstaten är på väg
att förvandlas till ett dynamiskt välfärdssamhälle. Samtidigt som en gemensam
skattefinansiering fortsätter att vara en
bas, ges medborgarna i växande utsträckning möjlighet att, som alternativ till offentligt drivna
verksamheter, också vända sig till privata företag inom
vård, omsorg och utbildning.
Den ökade valfriheten uppskattas bevisligen av de
medborgare som för sin egen eller sina barns räkning
väljer ett privat alternativ. Och det är numera få röster i
den politiska debatten som öppet förordar offentliga
monopol. Då och då ifrågasätts
verksamheter för 36 miljarder, hyrde lokaler för 10 miljarder och köpte andra varor och tjänster för 41 miljarder. I viss utsträckning anlitades kommunala bolag, men
för huvuddelen av dessa inköp på sammanlagt 87 miljarder kan man utgå från att kommunerna anlitade
privata företag som i sin tur gick med vinst.
Landstingen köpte läkemedel, sjukvårdsartiklar och
medicinsktmaterial för 36 miljarder och andra slags varor
och tjänster för 9 miljarder. De köpte dessutom verksamheter från utomstående för 10 miljarder. Inköp från
privata företag- vinstdrivna – svarade alltså för sammanlagt 55 miljarder, eller cirka 35 procent av landstingens utgifter.
dock privata alternativ, med
argumentet att det skulle vara
betänkligt om skattemedel går
till utbildnings- och vårdföretag som drivs i vinstintresse.
” Det är numera få röster i den
Staten köper årligen kontorsmaterial, transporter, resor,
bevakningsuppdrag, verktyg,
drivmedel, fordon, byggnadsarbeten, reparationer, vapen, flygplan, utbildning, konsulttjänpolitiska debatten som öppet
Det finns därför skäl att förordar offentliga monopol.”
notera att vinstdrivna företag
är den normala formen för produktion av varor och tjänster inte bara i Sverige utan i större delen av världen.
Och att offentliga medel – skattepengar – ska kunna
användas för inköp hos privata företag har hittills ansetts
tillhöra självklarheterna.
Kommunförbundet publicerade i början av 2001
”Kommunernas marknadsutnyttjande 1995-1999”, en
faktasammanställning som visar i vilken utsträckning
kommunerna köper varor och tjänster från utomstående producenter.
200 MILJARDER UPPHANDLAS
Här framgår att en fjärdedel av kommunernas driftskostnader 1999 gick till inköp av så kallade externa resurser.
Kommunerna upphandlade entreprenader och andra
ster med mera för cirka 70 miljarder av privata företag.
När kommunerna, landstingen och staten- normalt
och i stor omfattning – upphandlar varor och tjänster
är det pris och kvalitet på de varor eller tjänster som
levereras som är avgörande. Att det företag som levererar en vara eller tjänst går med vinst anses inte utgöra ett
problem. Tvärtom är det normalt viktigt att visa svarta
siffror för att bli accepterad som tillförlitlig leverantör.
Det är en självklarhet att de företag som erbjuder det för
köparen bästa alternativet tillåts tjäna pengar- även på
skattepengar.
SV ÅRFÖRSTÅELIG DEBATT
Mot den här bakgrunden framstår debatten om vinstdrivna företag i välfärdens tjänst som svårförståelig.
zQ.):
lSvensk Tidskrift l2oo1,nr 61EJ
>
(j)
en
c
,__
:ro
z Men debatten handlar – väl att märka – endast om
vinster i privata företag som är verksamma inom vård,
omsorg och utbildning – sektorer som tidigare behärskats av offentliga monopol. Och faktiskt inte ens om
alla privata företag inom dessa sektorer: Ingen har ifrå-
gasatt att kommunala vårdinrättningar eller kommunalägda skolor köper förnödenheter eller tjänster från
vinstdrivna företag. Problemen och betänkligheterna
med vinstdrivna företag har bara ansetts uppstå när de
privata företagen kan tänkas konkurrera med den kommunala verksamheten om att erbjuda sina tjänster åt
medborgarna.
Granskar man debatten, finner man att det inte är
vinsten som är problemet. Det är konkurrensen.
Att skattemedel går till vinstdrivna företag är, som
framgått, inget ovanligt. Den offentliga sektorn köper
allt från block och blyertspennor till vapensystem, bevakning, utbildning och kvalificerade konsulttjänster från
privata företag. För företag och privatpersoner vore det
Svensk Tidskrift
Har du missat något
nummer av Svensk
Tidskrift?
Vi har en begränsad upplaga av de tre
senaste årens utgivning (förutom nummer
1/2000) som vi säljer billigt.
För enstaka nummer betalar du 20 kronor.
Vill du köpa utgivningen för ett helt år tar
vi 100 kronor, och för två år 150 kronor. För
70 kronor får du också en inbindningspärm.
Skriv, ring eller taxa in din beställning.
Adress och telefonnummer finns i tidskriftens
innehållsförteckning. Det går naturligtvis också
bra att skicka e-post till
prenumeration@svensktidskrift.se.
Journalistik som inte dör
IIISvensk Tidskrift 12001, nr 61
”Granskar man debatten,
finner man att det inte är
vinsten som är problemet.
Det är konkurrensen.”
fjärran att välja en sämre eller dyrare vara eller tjänst
bara därför att leverantören försäkrar att köpet inte resulterar i vinst för dem som satsat kapital i företaget.
Det är svårt att förstå varför en så märklig princip
skulle tillämpas inom för medborgarna viktiga områ-
den som vård och utbildning.
Peje Emilsson (peje@ kreab.com) är VD i Kreab AB och styrelseordförande i Kunskapsskolan i Sverige AB.
Tror du att ideer
spelar roll?
Då är det säkrast att du börjar prenumerera
på Svensk Tidskrift.
Vi ger dig inblick i samhällets idedebatt,
en kvalificerad samtidsanalys och politisk
journalistik.
Vår ide är enkel. Vi tror att människan
· spelar roll!
Vår åsikt är enklare. Vi tror på ett friare
och civilare Sverige!
S kT•d k”fl Prenumeration: 345 kr.
Vens l S rl Studentpris: 100 kr.
Tidskriften utkommer med sex nummer årligen.
Sätt in pengarna på post- eller bankgiro med namn
och adress på talongen. Eller skicka ett e-post till:
prenumeration@svensktidskrift.se.
Postgiro: 7 27 44-6. Bankgiro: 575-7620.