Örjan Hultåker: Vem kan räddas av taktikröster?

Tre av riksdagens åtta partier ligger nu under eller nära riksdagsspärren om 4 procent och skulle riskera att slås ut om det vore riksdagsval i dag. Det gäller främst Liberalerna och Miljöpartiet som i SKOP:s väljarbarometer låg under riksdagsspärren med 2,4 respektive 3,4 procent. Kristdemokraterna (5 procent) ligger nu strax över riksdagsspärren efter att i juli ha legat under spärren.

Alla tre partierna har minskat sedan riksdagsvalet 2018 när en andel av deras väljare var så kallade stödröstande som taktikröstade på partierna för att de inte skulle trilla ur riksdagen. En försiktig uppskattning är att cirka var sjätte röst på Kristdemokraterna och Miljöpartiet var taktikröster i 2018 år riksdagsval. En betydligt lägre andel av Liberalernas röster var taktikröster.

Frågan nu är: vilka av de tre partierna kan räddas av taktikröstande i riksdagsvalet 2022 om det skulle krävas för att klara riksdagsspärren.

Basen för taktikröster är de som är positiva till ett parti utan att anse att det partiet är deras förstahandsval i ett riksdagsval.

Två grupper sticker ut som viktiga rekryteringsbaser för taktikröster de som skulle rösta på partiet om det vore kommunalval idag och de som har partiet som näst bästa riksdagsparti.

Det är många som har Kd som näst bästa parti och det har traditionellt i flera val visat sig vara en viktig bas för de taktikröster som räddat partiet. Liberalerna och Mp har inte lika stor bas av nästbästa parti.

För Liberalerna vägs det upp av att partiet skulle få mer än dubbelt så många kommunala röster jämfört med riksdagsröster om det vore val idag. Miljöpartiet har inte den fördelen eftersom de har lika svagt stöd kommunalt som i rikspolitiken.

Under sommaren och i september gjorde SKOP undersökningar om väljarnas beredskap att taktikröst om det vore val idag, Efter introduktionen ”Några partier har låga opinionssiffror och kan få svårt att klara riksdagsspärren på 4 procent om det skulle bli ett extraval till riksdagen” ställdes frågan” Skulle du vara beredd att taktikrösta på (partiets namn) så att de klarar riksdagsspärren?”

Av intervjupersonerna var det 14 procent som säger att de är beredda att taktikrösta på Miljöpartiet, 13 procent är beredda att göra det på Kristdemokraterna och 9 procent på Liberalerna.

Det visar sig att det viktigast för att få taktikröster är att vara tydlig med vilket politiskt block som partiet tillhör, om man tillhör det rödgröna blocket eller högerblocket.

Nästan alla som är beredda att taktikrösta på Kd (94 procent) tycker bäst om Moderaterna, Liberalerna eller Sverigedemokraterna. Det bör särskilt noteras att 30 procent av de potentiella taktikröstarna tycker bäst om Sverigedemokraterna, dvs. det av somliga omstridda parti som inte tillhör den traditionella borgerligheten.

Det är också en mycket stor majoritet (79 procent) av dem som är beredda att taktikrösta på Liberalerna som tycker bäst om ett parti i högerblocket, dvs. tycker bäst om Moderaterna, Kristdemokraterna eller Sverigedemokraterna. Jämfört med Kristdemokraterna hämtar dock Liberalerna en mindre andel (10 procent) av sina potentiella taktikröster från Sverigedemokraterna.

Av dem som är beredda att taktikrösta på Miljöpartiet är det tre av fyra (76 procent) som tycker bäst om Socialdemokraterna eller Vänsterpartiet i rikspolitiken.

Centerpartiets sympatisörer är splittrade i sin beredskap att taktikrösta, det är 17 procent som är beredda att göra det på Miljöpartiet och nästan lika många som kan tänka sig att taktikrösta på Liberalerna (14 procent). Det återspeglar det faktum att Centerpartiet är ett borgerligt parti som utgör underlag för en rödgrön regering.

Slutsatsen är att en tydlig blocktillhörighet är en viktig förutsättning för att eventuellt klara riksdagsspärren med hjälp av taktikröster. Och blocktillhörighet är viktig enligt den eftervalsundersökning som SKOP gjorde 2018. Då ansåg 56 procent av väljarna att det var mycket eller ganska viktigt att ett parti tillhörde det rödgröna eller borgerliga blocket.

När Liberalerna i höst samlas till landsmöte är det viktigt att partiet är tydligt med sin blocktillhörighet för att kunna nå upp till fyra procent i 2022 års riksdagsval. Nu har partiet deklarerat att man vill ha Ulf Kristersson som statsminister. Om landsmötet byter åsikt och återgår till att stödja en rödgrön regering är frågan om man hinner byta potentiella taktikröstare fram till ordinarie riksdagsval om mindre än ett år. Oavsett blockposition, en otydlighet om partiets position skulle innebära en stor risk för partiets överlevnad som riksdagsparti.

Miljöpartiet samlas till kongress i helgen. Oavsett vilka politiska beslut som partiet fattar och vilket positionsval som partiet gör så är det fjättrat till det rödgröna blocket som ett vänsterparti. Partiet torde i dagsläget vara tvunget att anpassa sig till Socialdemokraterna i regeringspolitiken.

Om Socialdemokraterna vill vara lyhörda inför Centerpartiets skogs- och landsbygdspolitik med strandnära bebyggelse så har Miljöpartiet inte mycket att sätta emot. Med dagens opinionsstöd och med S och V som rekryteringsbas för eventuella stödröster så har Miljöpartiet knappast råd att avbryta regeringssamarbetet. Kongressen kan göra uttalanden och fatta beslut men partiets regeringsledamöter måste anpassa sig till storebror för partiets överlevnad i riksdagen.

Att skapa en ny oberoende position fram till ett extraval eller ordinarie riksdagsval är svårt, men det kanske kan ske under i politiken, även sådana som är osannolika.

Örjan Hultåker är docent och vetenskaplig ledare för SKOP