Örjan Hultåker: Klanerna underlättar för kriminella gäng att rekrytera
Sveriges gängkriminalitet med skjutningar, sprängningar och död har tvivelsutan ett samband med bristfällig integration av första och andra generationens invandrare. Men våldsverkarnas beteenden kan inte bara förklaras med att unga individer är alienerade från det traditionella svenska samhället.
Det är förenklat att tro att man kan stoppa gängens rekrytering genom att unga pojkar får bättre utbildning och jobb. Med sådant kan man rädda enskilda individer från gängens onda miljö, men det tar inte bort företeelsen gängkriminalitet.
Den uppkomna situationen är ett resultat av vi i stora bostadsområden har accepterat att det finns en samhällsstruktur som konkurrerar med den traditionellt etablerade samhällsstrukturen. Sverige har accepterat att somliga invandrargrupper har ett eget normsystem, sina egna värderingar och även sitt eget rättssystem. Mest extremt är när grupper med gemensam invandrarbakgrund blir klaner parallellt med det traditionellt etablerade svenska samhället.
I klanerna finns maktstrukturer som är avgörande för vem som kan påverka och tvinga klanmedlemmarna. Maktutövning i klanen anses vara gällande rätt när den följer klanens värderingar och normer. Det finns en kultur som starkt avviker från den traditionellt etablerade svenska kulturen. De som utövar makt över andra klanmedlemmar gör det i enlighet med klanens normer, och normerna ger maktutövarna en auktoritet, en accepterad rätt, att styra även med våldinslag som accepteras av övriga klanmedlemmar.
Många upprörs över den hederskultur som finns inom klaner, vi fördömer tvångsäktenskap för barn, vi upprörs över kvinnlig omskärelse, vi protesterar mot att kvinnor underordnas män, vi tar avständ från våld som utövas inom familjer i enlighet med klannormerna. Men samhället har trots detta accepterat att det finns klaner som konkurrerar med det svenska samhället.
Vi övriga tycker illa om att klanerna finns, men vi gör inte vad som krävs för att klanerna skall upphöra.
Klanen med sina värderingar och normer accepteras av dem som ingår i klanen även när de ogillar enskildheter därför att klanen erbjuder en trygghet och ett stöd i ett land som känns främmande i synnerhet för klanmedlemmar som har låg status i det omgivande samhället.
Klanerna bär upp den multikultur som präglar dagens samhälle och som skapar motsättningar. Problemet med multikultur är inte en fråga om religiös tro, inte en fråga om klädsel och inte en fråga om matvanor och andra kulturella skillnader som invandrarna tar med sig till sitt nya land. I sådana avseenden är invandrarnas kultur i många fall berikande.
Men vi bör inte acceptera att klanerna utmanar grundläggande värderingar t.ex. om individens medborgerliga rättigheter, om kvinnors lika rättigheter som männen. I synnerhet får inte Sverige acceptera att det finns alternativa rättssystem där klaners medlemmar själva tar på sig rätten att straffa avvikare.
De individer som lever och växer upp i en klan har redan genom detta blivit avskärmade från det dominerande svenska samhället som de inte är integrerade i. För dem kan steget in i ett kriminellt gäng innebära att de byter klanen mot gänget. Redan innan de gick in i det kriminella gänget var de avskärmade från det svenska samhället som det kodifieras av staten och de hade tagit avstånd från gängse dominerande normer och värderingar. De som aspirerar på gängmedlemskapet byter klanens auktoritet och regler mot gängets.
I steget från klanen till gänget finner gängmedlemmarna sin trygghet i gänget samtidigt som de accepterar att det är gängets regler, hierarkier och rättssystem med våld, hot och bestraffningar som gäller. Gängets kultur ersätter inte statens maktutövning; det är klanens maktutövning som ersätts och då blir förändringen inte så stor. För ungdomar har gänget ett mervärde gentemot klanen genom att, åtminstone på kort sikt, erbjuda inte bara gemenskap utan även belöningar i form av prestige, pengar och förhoppningar om status.
I Sverige har vi accepterat att klanerna får leva vidare och utvecklas som grogrund för kriminella gäng. Många lever i Sverige utan att kunna svenska och de är inriktade på kulturella upplevelser och deltar i nyhetsflöden från icke demokratiska länder som stöder klanens version av ”multikulturen”.
Det finns många moment i det svenska flyktingmottagandet som underlättar rekryteringen till en klanstruktur. Ett exempel är Ebo-lagen som ger asylsökande rätt att välja sitt eget boende. Den som inte vill bo i Migrationsverkets boende kan välja att ordna en bostad på egen hand. Många väljer att bo hos vänner eller släktingar medan de väntar på svar på sin asylansökan. Det leder inte bara till trånga överbefolkade lägenheter utan innesluter i flera fall de asylsökande i en klanstruktur.
Moblitet över landgränser kan vara en önskan att komma till ett land med andra värderingar, normer och möjligheter än det man lämnar. Motivationen är då stark att lära sig och integreras i det nya landet. Den stora utvandringen från Sverige till USA kan ses som exempel.
Många som kommer till Europas länder drivs inte främst av en önskan att komma till Europa med våra värderingar, normer och kultur. De flyr från krig, fattigdom och misär och när de kommer till Sverige vill de ta med sig så mycket som möjligt av kulturen och normsystemet. Vi riskerar att få individer som är alienerade i sitt nya samhälle och som känner ett främlingskap inför dess kultur. Det är en grogrund för uppkomsten av klaner.
Flyktingmottagandet i Sverige är inte utformat för att motarbeta uppkomsten av klaner. Det skulle kräva en starkare betoning av moderna europeiska värderingar och normer vid mottagningen och tydliga budskap om vad Sverige förväntar sig av nyanlända. För att motarbeta klanerna måste flyktingmottagandet lära ut t.ex. hur staten och samhället ser på barns rättigheter och kvinnors rättigheter m.m. De som flyttar till Sverige måste lära sig att i ett modernt samhälle är det staten som har våldsmonopol och att det inte får finnas rättssystem som konkurrerar med statens.
Det är också viktigt att fostra nya samhällsmedborgare in i den kultur, de värderingar, de normer och de beteenden som i Sverige och övriga Europa har utvecklats under generationer sedan upplysningstiden. Det övergripande budskapet vid ankomsten till Sverige måste vara att vill man komma till oss så måste man vilja bli en del av vår kultur.
En förbättrad integration utan klanstrukturer skulle kunna göra det svårare för unga att ta steget in i de kriminella gängens utanförskap.