Olle Wästberg; Ludvig Svensson syr i Baltikum


1999


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

GLOBALISERINGEN
Ludvig Svensson syr i Baltil<um
av Olle Wästberg
S
KRÄCKEN FÖR globaliseringen
är ett globalt fenomen. Det
speglar sig i en ganska riklig
internationell litteratur. För Sveriges
del kan vi fråga oss om globaliseringen verkligen är ett nytt
fenomen . Vi exporterar f n motsvarande drygt 40 procent av vår
BNP. Men siffran har nästan alltid
legat så högt i modern tid. Den internationella konjunkturen beskrevs
redan på 1920-talet som en järnnäve
som slog in i Ådalen och skapade
arbetslöshet bland sågverksarbetarna.
Det nya är hur det internationella
beroendet sipprar ner i varje hushåll.
Vi är knappast självförsörjande på
något område. Länder och marknader
vävs allt mer samman.
Dessutom har all väsentlig
produktion blivit flyttbar. Det är inte
längre råvarorna som skapar
rikedom. Jämför bara två av världens
råvarujättar – Angola och Kongo –
med de i stort sett råvarutomma
Singapore och Taiwan.
I 1982 års valrörelse talade Olof
Palme om Ludvig Svenssons gardinfabrik i Kinna. När det stora bostadsbyggnadsprogrammet kom igång
skulle också Ludvig Svenssons sälja
fler gardiner och fler människor få
jobb i Kinna. Ludvig Svenssons
gardinfabrik finns fortfarande kvar
– men gardinerna sys i Baltikum.
Det är inte konstigt att utvecklingen känns ogripbar och skrämmer.
Välfärdsstaterna vänder sig inåt och
talar i termer av att bevara och skydda.
Själva ordet förändring tycks
skrämma mer än locka. Förändring
betyder för många människor försämring, inte nya möjligheter.
DILEMMA FÖR DEMOKRATIER
Här finns ett dilemma för de västliga
demokratierna. De måste kunna
”Det nya är hur det
internationella
beroendet sipprar ner
i varje hushåll. Vi är
knappast självförsörjande på något
område. Länder och
marknader vävs allt
mer samman.”
anpassa sig till en värld där kunskap
betyder mer än råvaror, där dåliga
förhållanden för företagen innebär
att företagen beger sig någon annanstans. Samtidigt måste de fortleva
som demokratier, utan att förfalla
till auktoritära lösningar för att
tvinga fram förändringar.
En av de bästa böcker som skrivits om det demokratiska problemet
är Ralf Dahrendorfs After 1989.
Författare: Gary Bertless, Robert
Lawrence, Robert Litan och
Robert Shapiro
Titel: Globaphobia: Confronting
fears about open trade.
Förlag: Brookings Institution,
199H.
Författare: Pat Buchanan
Titel: The great betrayal.
Förlag: Little, Brown & Co, 1998.
Författare: Daniel Cohen
Titel: The wealth of the world
and the poverty of nations.
Förlag: MIT Press, 1998.
Författare: Ralf Dahrendorff
Dahrendorff- numera, som ledamot
i det brittiska överhuset, Lord
Dahrendorff- började sin bana som
tysk, liberal partisekreterare, blev
ED-kommissionär och senare rektor
för London School of Economics.
Han har inga patentlösningar, men
visar på demokratiernas dilemma.
Den som vill ha begåvade argument för frihandel mot den på nytt
spirande protektionismen bör läsa
Burtless/Lawrence/Litan/Shapiro:
Globaphobia. Den som vill läsa en
begåvad argumentation för en antiliberal linje kan i stället ta till sig
John Grays False dawn. Han håller
med om att frihandel och fria kapitalrörelser är det mest effektiva, men
menar att priset är för högt. Den
konservative Gray varnar för kaos,
men också för att demokratin kommer att hotas när vanliga människor
känner sig utkonkurrerade.
En traditionell protektionist är
Patrick Buchanan som i The great
betrayal talar om den globala ekonomin som en falsk gud, om att näringsliv och politiker har förrått amerikanerna. Kul skriven, men med förfärliga värderingar.
Långt mer nyanserad är Richard
Longworth som i Global squeeze
menar att globaliseringen inte kan
Titel: After 1989.
Förlag: Macmillan Press, 1997.
Författare: John Gray
Titel: False dawn: the delutians
of global capitalism.
Förlag: Granta Books, 1998.
Författare: Richard Longworth
Titel: Global squeeze: the comming crises for first-world nations.
Förlag: Contemporary Books,
1998.
Författare: Bror Perjus
Titel: Casino Jorden.
Förlag: Utbildningsförlaget
Brevskolan, 1998.
:l..
::::s
…..
ro:l..
Q)
……….
..J
lSvensk Tidskrift 11999, nr 1 j IIJ
3..
::s
-ro
3..
Q)
–…J
ses som ett fenomen, utan får helt
olika effekter och leder till olika
reaktioner i olika kulturer. Det går
inte att jämföra det öppna USA med
det slutna Europa och det nästan
instängda Japan.
MÖJLIGHET FÖR ALLA
Traditionell handelsteori brukar
hävda att om två länder med
samma ekonomiska förutsättningar
konkurrerar med varandra, kommer så smån ingom produktionen
att flytta över till det land som har
lägst kostnader och lägst löner.
Mycket av vad vi ser tycks bekräfta
den tesen; när produktion och tjänster går lätt att flytta, kommer den
att hamna i de fattigaste länderna.
De fattiga länderna har genomsnittligt blivit rikare. Rader av stater
som för några årtionden sedan tillhörde de fattigaste har nu kunnat
skapa betydande välstånd. Fransmannen Daniel Cohen accepterar i
The wealth of the world and the
poverty of nations inte detta nollsummespel. Det finns ingen saklig
grund för en sådan syn. Tvärtom
innebär globaliseringen en möjlighet för de industrialiserade länderna
att förändras och utvecklas mot
större välstånd – om inte internationaliseringen ses som en fiende.
De flesta svenska böcker om globaliseringen har enklast uttryckt
tyckt illa om den. Ett uppmuntrande
undantag är Bror Perjus Casino jorden. Perjus är fackföreningsman och
älskar inte den internationella
finansmarknaden . Men Perjus är,
till skillnad från de flesta som skriver från vänster om globaliseringen,
optimistisk. Han är ingen nationalstatskramare.
Det är inget fel på globaliseringen i sig, menar Perjus, men vi
behöver inte acceptera de orättvisor som har följt i dess spår. Det
är inte den internationella ekonomin
och världsbolagen som är hotet,
utan den ojämna fördelningen av
makt.
Il] lSvensk Tidskrift 11999, nr 1 i
NY MAKTBALANS
Det finns en lösning, menar Perjus.
Den ligger inte i mer statsinterventionism, utan i fackets motmakt Vi
måste få en ny maktbalans. Det är en
synpunkt som börjar dyka upp lite
här och var. Pehr Gyllenhammar för
fram den i decembernumret av fackförbundstidningen Dagens Arbete
när han prisar facket för dess långsiktighet- i motsats till kapitalägarna som hela tiden kräver kortsiktiga
vinster.
Svante Nycander, som i åratal har
kritiserat den svenska fackföreningsrörelsens alltför stora makt, har nu i
en bok studerat USA och menar att
facket i USA har varit alltför tillbakaträngt.
Man behöver inte dela Perjus
åsikt för att se att han, liksom Daniel
Cohen, tar upp en helt ny diskussion.
Globaliseringen är given, låt oss
då diskutera hur vi ska leva i den nya
världen!
Olle Wästberg (olle@wastberg.nu)
lämnar nu svensk politik (tidigare riksdagsledamot och statssekreterare i finansdepartementet) för att bli generalkonsul i New
York.
AMERIKA
Wolfes underhållande misslycl<ande
av Marie Söderqvist
F
ÖR NÅGRA ÅR SEDAN kom
Joyce Carol Oates (en av USA:s
skickligaste författare och
främsta skildrare av den amerikanska
själens mörkare skrymslen ) What I
lived for, ut på svenska.
Den handlar om Jerome Andrew
Corcoran, allmänt kallad Corkey, i
Union City. En frånskild, medelålders
man i fastighetsbranschen, aningen
försupen, utrustad med en betydligt
yngre, vacker älskarinna, en snygg
bil, ett antal miljoner och en
obrottslig tro på sig själv. Boken är
en odysse genom en amerikansk
mans liv, och ger på samma gång en
bild av Amerika. Efter hand, medan
Corkeys nyktra stunder blir allt färre
och ekonomin i hans vacklande
imperium allt sämre, skruvas
tempot upp och det slutar som det
bara kan göra i USA: i ett ensamt
utfört hjältedåd, bestående av lika
mycket mod som tur.
Corkey skulle kunna vara lillebror till Charlie Crocker, huvudpersonen i Tom Wolfes nya roman A
man in full. Crocker är bara så
mycket mer, av allt. Han har blivit
Författare: Tom Wolfe
Titel: A man in full
Förlag: Penguin Books, 1998.
”Till skillnad från Oates
nöjer sig inte Wolfe med
att berätta sin huvudpersons historia. Wolfe
vill något mycket större.
Han vill berätta historien
om Amerika. Den slutgiltiga och definitiva
historien om Amerika.
De 742 sidorna svämmar
over av sex, pengar,
lyx, fängelsekunder,
fattigdom, rasism,
fåfänga och ett ständigt
socialt tävlande.”