Noterat
2003
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
Drottning Gudrun l
Det var självklart att fackklubbarna på Sveriges Radio
skulle säga nej till Joachim Berner som ny vd. Berner har
ju fällts för majestätsbrott, förtal av Gudrun Schyman,
den svenska mediavänsterns egen drottning.
Skönt att få det sagt
Mer Berner: ”man varken kan eller bör leda ett public
service-företag med en majoritet av medarbetarna emot
sig”, fastlås det myndigt på Expressens kultursida (9/4).
Bra att någon ställer skåpet där det skall stå. Sveriges
Radio är till för de anställda, inte för oss som betalar
notan.
Onödiga val
Socialdemokraterna i Stockholm har problem med
sitt demokratiska sinnelag. Valfusk är en accepterad metod för att vinna makt.
Stockholms socialdemokraters ledare Billström
giir ett steg tingre i sin attack på de demokratiska
spelreglerna. Mot ett mycket tydligt vallöfte skall
den medeltida metoden för tull för inresa i staden
återinföras. Kraven på folkomröstning avfärdas
med att det ;ir dc som inte vill ha tullarna som
vill folkomrösta.
Samma argument kan Billström anv;inda inför
n;ista val. Det ;ir ju bara de som vill byta ut makthavarna som vill ha val.
Schönt nöjd
Gunnar Schön, vd för Stockholms Lokaltrafik, förklarar
i DN (27/3) varför företaget förlängt sitt avtal med tidningen Metro, utan att ta kontakt med konkurrenttidningen Stockholm City. ”Är vi nöjda med en leverantör
ser vi ingen anledning att pröva marknadskrafterna. Vi
gör likadant med andra aktörer” säger Schön. Ja, varför
försöka förbättra något? SL:s verksamhet är väl redan
god nog åt stockholmarna?
Svensk Tidskrift välkomnar kommentarer,
kritik och synpunkter från läsarna.
Vi förbehåller oss dock rätten att korta insända texter av utrymmesskäl.
Sänd ditt bidrag per e-post till pheister@europarl.eu.int
Äggknäckning
Införandet av en speciell pappamånad i föräldraförsäkringen har medfört att män i genomsnitt ökat sitt uttag
av föräldraledighet med 5 dagar, medan kvinnor minskat sin ledighet med 30 dagar. Vilket betyder att barnen i genomsnitt fått 25 dagar mindre tillsammans med
någon av sina föräldrar. Det framgår i en bilaga till
finansdepartementets långtidsutredning som refereras i
Dagens Nyheter (10/4). Än sen då? Vill man ha en
omelett måste man knäcka ägg! Om statsfeministerna
skall kunna uppnå målet att skapa statistisk jämställdhet
mellan könen, samtidigt som arbetande föräldrar skall
slippa störningsmoment i karriären, så måste ju någon
betala. Att det blir barnen är inte mer än rätt. Och justitieministern föregår med gott exempel- se nedan.
Viktigare än du
Män som hävdar att de helt enkelt inte kan ta föräldraledigt därför att de behövs på jobbet är bara anti-feministiska smitare, om vi har förstått vår jämställdhetsivrande regering rätt. Bäst att klippa till dem med nya lagar.
Fast undantag finns ju alltid. Tillfrågad av Aftonbladet
om hur länge han skall vara ledig svarar justitieminister Thomas Bodström, som till sommaren skall få sitt
fjärde barn, på följande glasklara vis: ”Det finns ingen
lagstadgad pappaledighet, men jag hoppas att jag kommer att kunna vara ledig så mycket som möjligt”. Han
följer dock upp med en närmare precisering: ”Jag försöker vara ledig på kvällar och helger.” En ambitiös målsättning, eller hur? För justitieministern måste ju vara
på jobbet om han skall kunna skriva lagar om att vi
andra måste vara hemma.
Allt fast förflyktigas
”There is a spectacular irony in witnessing the political party that did more than any other to advance
the cause of the market so stubbornly rejecting the
wishes of its own customers. The party’s approach
is that of an old fashioned gentlemen’s outfitter
doggedly peddling its grey V-neck sweaters and
insisting that trade will pick up as soon as customers tire of those trendy new fashions.”
Redaktören Robert Shrimsley ondgör sig i Financial
Times (23/1) över att Storbritanniens konservativa
verkar ha blivit helt verklighetsfrånvända. Det gör
ont i själen, mest kanske hos den av Svensk Tidskrifts
redaktörer som alltid är iförd grå V-ringad när han
skriver.
()
1–6.
M–
~• •
f Svensk Tidskrift l2oo3, nr 2fll
Det var självklart att fackklubbarna på Sveriges Radio
skulle säga nej till Joachim Berner som ny vd. Berner har
ju fällts för majestätsbrott, förtal av Gudrun Schyman,
den svenska mediavänsterns egen drottning.
Skönt att få det sagt
Mer Berner: ”man varken kan eller bör leda ett public
service-företag med en majoritet av medarbetarna emot
sig”, fastlås det myndigt på Expressens kultursida (9/4).
Bra att någon ställer skåpet där det skall stå. Sveriges
Radio är till för de anställda, inte för oss som betalar
notan.
Onödiga val
Socialdemokraterna i Stockholm har problem med
sitt demokratiska sinnelag. Valfusk är en accepterad metod för att vinna makt.
Stockholms socialdemokraters ledare Billström
giir ett steg tingre i sin attack på de demokratiska
spelreglerna. Mot ett mycket tydligt vallöfte skall
den medeltida metoden för tull för inresa i staden
återinföras. Kraven på folkomröstning avfärdas
med att det ;ir dc som inte vill ha tullarna som
vill folkomrösta.
Samma argument kan Billström anv;inda inför
n;ista val. Det ;ir ju bara de som vill byta ut makthavarna som vill ha val.
Schönt nöjd
Gunnar Schön, vd för Stockholms Lokaltrafik, förklarar
i DN (27/3) varför företaget förlängt sitt avtal med tidningen Metro, utan att ta kontakt med konkurrenttidningen Stockholm City. ”Är vi nöjda med en leverantör
ser vi ingen anledning att pröva marknadskrafterna. Vi
gör likadant med andra aktörer” säger Schön. Ja, varför
försöka förbättra något? SL:s verksamhet är väl redan
god nog åt stockholmarna?
Svensk Tidskrift välkomnar kommentarer,
kritik och synpunkter från läsarna.
Vi förbehåller oss dock rätten att korta insända texter av utrymmesskäl.
Sänd ditt bidrag per e-post till pheister@europarl.eu.int
Äggknäckning
Införandet av en speciell pappamånad i föräldraförsäkringen har medfört att män i genomsnitt ökat sitt uttag
av föräldraledighet med 5 dagar, medan kvinnor minskat sin ledighet med 30 dagar. Vilket betyder att barnen i genomsnitt fått 25 dagar mindre tillsammans med
någon av sina föräldrar. Det framgår i en bilaga till
finansdepartementets långtidsutredning som refereras i
Dagens Nyheter (10/4). Än sen då? Vill man ha en
omelett måste man knäcka ägg! Om statsfeministerna
skall kunna uppnå målet att skapa statistisk jämställdhet
mellan könen, samtidigt som arbetande föräldrar skall
slippa störningsmoment i karriären, så måste ju någon
betala. Att det blir barnen är inte mer än rätt. Och justitieministern föregår med gott exempel- se nedan.
Viktigare än du
Män som hävdar att de helt enkelt inte kan ta föräldraledigt därför att de behövs på jobbet är bara anti-feministiska smitare, om vi har förstått vår jämställdhetsivrande regering rätt. Bäst att klippa till dem med nya lagar.
Fast undantag finns ju alltid. Tillfrågad av Aftonbladet
om hur länge han skall vara ledig svarar justitieminister Thomas Bodström, som till sommaren skall få sitt
fjärde barn, på följande glasklara vis: ”Det finns ingen
lagstadgad pappaledighet, men jag hoppas att jag kommer att kunna vara ledig så mycket som möjligt”. Han
följer dock upp med en närmare precisering: ”Jag försöker vara ledig på kvällar och helger.” En ambitiös målsättning, eller hur? För justitieministern måste ju vara
på jobbet om han skall kunna skriva lagar om att vi
andra måste vara hemma.
Allt fast förflyktigas
”There is a spectacular irony in witnessing the political party that did more than any other to advance
the cause of the market so stubbornly rejecting the
wishes of its own customers. The party’s approach
is that of an old fashioned gentlemen’s outfitter
doggedly peddling its grey V-neck sweaters and
insisting that trade will pick up as soon as customers tire of those trendy new fashions.”
Redaktören Robert Shrimsley ondgör sig i Financial
Times (23/1) över att Storbritanniens konservativa
verkar ha blivit helt verklighetsfrånvända. Det gör
ont i själen, mest kanske hos den av Svensk Tidskrifts
redaktörer som alltid är iförd grå V-ringad när han
skriver.
()
1–6.
M–
~• •
f Svensk Tidskrift l2oo3, nr 2fll