Mats Lundahl: Haiti – Uppskjutna val och flygattacker mot gängen

Den 8 september släppte den expertgrupp som tillsatts av FN:s säkerhetsråd en rapport om tillståndet i Haiti från oktober 2025 till juli i år. Rapporten bjuder på blandad läsning. Sedan december har myndigheterna delvis lyckats bromsa gangstergängens expansion i Port-au-Prince och lyckats ta tillbaka vissa områden bland annat i centrum av huvudstaden och i Delmas, en halvmil nordost därom. Dock har man brist på resurser och det finns ingen samordnad nationell säkerhetsstrategi. Tvärtom fortsätter i stället gängen att samarbeta med ledande politiska och andra aktörer.

Mellan oktober 2025 och april 2026 uppgick antalet döda till följd av gängvåldet till 3 165 och antalet skadade till 1 551. Gängen fortsätter att begå grova brott mot de mänskliga rättigheterna: mord, sexuellt våld, kidnappningar för lösen, tvångsrekrytering av barn, ödeläggelse av egendom och utpressning. Det sexuella våldet har ökat sedan början av 2026, inte minst gruppvåldtäkter under vapenhot.

Gängen hindrar tillgång till humanitär hjälp och grundläggande samhällsservice som utbildning. Flera hälsovårdsetablissemang har tvingats stänga. Tillgången på illegala vapen och ammunition är god. Trots deklarationer från Haiti, USA och Dominikanska Republiken om vapenembargo fortsätter strömmen, främst från haitiska lager och från Dominikanska Republiken. Ammunition skickas till gängen från ordningsmakten på reguljär basis och poliser har arresterats för samarbete med de kriminella grupperna.

Verksamheten lamslås också av byråkratiskt trassel och korruption. En gängledare sitter med i en commission municipale i slumområdet Cité Soleil, vilket har ökat rivaliteten med andra gäng, och därmed risken för nya våldsdåd. Den 29 september drabbade två gängkonstellationer samman i Artibonitedalen, vilket resulterade i elva döda. Vissa myndigheter samarbetar med gängen, vilket stärker de senares territoriella kontroll och kommer att försvåra de ansträngningar som görs för att få till stånd val. FN-rapporten räknar upp ett antal före detta politiker som samarbetar med gängen och hjälper till med illegala finansiella transaktioner. Det har till och med gått så långt att vissa har bidragit till planering av gängattacker.

Politikerna deltar också i lukrativ illegal export. Moïse Jean-Charles, ledare för partiet Pitit Desalin och före detta presidentkandidat, fixar exporttillstånd från jordbruksdepartementet för ålyngel, som betingar mellan 3 000 och 8 000 dollar per kilo på den internationella marknaden. Narkotikatrafiken fortsätter och mycket litet har gjorts för att frysa tillgångar från personer som står på FN:s sanktionslista. Allt är med andra ord sig likt i Haiti.

De val som var planerade att äga rum den 13 december har fått skjutas upp. Valkommissionen har annonserat en första omgång till den 18 juli 2027 och, om nödvändigt, en andra omgång den 4 oktober. Den 15 november går tiden ut för registrering av presidentkandidater och kandidater till senaten och deputeradekammaren och den 30 för registrering för de borgmästar- och kommunalval som ska hållas den 4 oktober nästa år. När detta skrivs, den 12 november, har 26 kandidater anmält intresse för presidentposten, bland dem popsångaren Michel Martelly, som var president 2011–16, Jocelerme Privert, interimspresident 2016–17, Claude Joseph, som var tillförordnad premiärminister 2021, och Wilson Jeudi, borgmästare i Delmas sedan 2006.

Mest intressant av dessa är Martelly, som vann valet 2010 i stort sett tack vare sitt kändisskap, som inte lyckades uträtta någonting av värde och som var inblandad i en korruptionshärva. Kandidater som står på FN:s sanktionslista får inte lov att delta. Det gör inte Martelly, men han sanktionerades 2022 av Canada för korruption och finansiering av gängen, och av USA 2024 för kokainsmuggling, penningtvätt och gängfinansiering. Under 2025 fick han inreseförbud till EU och hans tillgångar frystes för stöd till gängen. Huruvida detta kommer att räcka till för att utesluta honom är osäkert, troligen inte, om valrådet går på bokstavstolkning av valstatuterna.

Väljarregistrering pågår också. Haiti har runt 7,7 miljoner invånare som är 18 år eller äldre och som är röstberättigade. Den 8 november hade 931 000 godkänts. Inte mindre än 38,7 millioner (!) registreringsförsök hade underkänts, på grund av bristfälliga identitetshandlingar eller rena bedrägeriförsök. Den 20 maj nästa år stänger väljarregistreringen.

Den 30 september 2025 beslöt FN:s säkerhetsråd att skapa en Gang Suppression Force för Haiti på 5 500 man, initialt för tolv månader, Den 30 september i år utsträcktes mandatet till den 30 mars 2027.  Vad det kommer att betyda är ytterst oklart. Hittills har insatsen varit begränsad till cirka 1 500 man från Chad, El Salvador, Guatemala, Jamaica, Mongoliet och Sri Lanka – alldeles för få – och om de 4 000 som ska komma ”under de närmaste månaderna” verkligen kommer att infinna sig vet vi inte, långt mindre vad de kan tänkas uträtta.

Den 18 oktober försvann fyra salvadoranska flygtekniker, vars fordon attackerades av gängen. El Salvadors president, Nayib Bukele, en man känd för sina okonventionella och hänsynslösa brottsbekämpningsmetoder, beslöt omedelbart att skicka 2 000 salvadoranska soldater till Haiti för att befria dem och hotade gängen med utplåning om de inte omedelbart släpper teknikerna.  Salvadoranerna kommer inte att underställas FN-styrkan utan kommer att agera på egen hand, vilket de bevisade den 5 november när de tillsammans med haitisk polis med drönare attackerade ledaren för det så kallade Nan Boston Gang, Mathias Saintils, hem och dödade honom och några andra gängmedlemmar. Wilson Joseph, ’Lanmò Sanjou’ (Döden slår till när som helst), ledare för 400 Mawozo (De 400 dumbommarna) fick också, den 8 november, se sitt hus attackerat av helikoptrar, med kanske så många som 20 döda som resultat, men han var inte där.

Bukele har visat att han menar allvar med sitt hot mot gängen och det är högst troligt att det kommer att bli flera hänsynslösa attacker på dem, förutsatt att salvadoranerna kan spåra upp dem, men det bör gå med haitisk hjälp. Angreppen är populära bland lokalbefolkningen. Bukele lovprisas på gatorna i Port-au-Prince och både Haitis premiärminister Alix Didier Fils-Aimé och den dominikanske presidenten Luis Abinader har gett sitt stöd till salvadoranerna, och Donald Trump har sagt till Bukele att han ju måste göra vad han måste göra. Människorättsorganisationer, bland dem Amnesty International, har emellertid redan uttryckt oro för att oskyldiga kommer att stryka med. Risken finns också att attackerna och Bukeles fortsatta framfart i Haiti kommer att ytterligare förvärra säkerhetssituationen, särskilt om han når sitt mål att befria teknikerna och därefter vänder Haiti ryggen och tar hem sina trupper.

Slutligen riskerar också haitiernas situation utomlands att förvärras. Visserligen vann demokraterna en jordskredsseger över den djupt impopulära Trumpadministrationen, men det är långt ifrån säkert att detta kommer att göra det lättare för haitier att undvika deportering. Världen har i tv kunnat följa hur Pierre Delmas Bel, en student som av Immigration and Customs Enforcement (ICE) påtvingats en elektronisk fotboja i väntan på att kastas ut, den 31 augusti klev ut framför en lastbil på Interstate 70 i Springfield, Ohio och tog sitt liv.

De haitiska immigranternas situation lär inte bli lättare framöver. Donald Trump har just utnämnt ultrakonservativa Stephen Miller, som kallat invandring ”invasion”, till stabschef i Vita huset, en av de främsta maktpositionerna inom den amerikanska administrationen.

Millers enda merit, om det nu går att kalla det så, är hans obrottsliga lojalitet mot Donald Trump, Av denne man har haitierna i USA inget gott att vänta. Det temporära uppehållstillstånd, Temporary Protected Status, som de åtnjutit sedan 2010, har slopats från den 27 juli, vilket lämnar fältet öppet för nya friska initiativ från Millers sida.

Mats Lundahl är professor emeritus i utvecklingsekonomi på Handelshögskolan. Han har publicerat tolv böcker om Haiti.