Mats Fält: Ett krig utan hjältar

Behövdes det verkligen en bok till om inbördeskriget i USA? Jag var skeptisk. En bok skriven av en akademiker från Skåne, långt ifrån både Mississippi och de berömda slagfälten i Virginia. Min oro saknade grund. Thomas Sörensens ”Amerikanska Inbördeskriget” (Historiska Media, 2016) är trots sitt begränsade omfång, 317 sidor, en alldeles utmärkt bok om kriget. Sörensen, verksam vid Högskolan i Kristianstad med huvudfokus på militärhistoria, visar att tre decenniers studier av konflikten gett honom både djupa kunskaper och ett perspektiv på händelserna som fördjupar förståelsen.

Författaren går igenom hela den tragiska historien, från de växande motsättningarna mellan landets regioner till arbetet med att ge de många offren en sista viloplats. Hans huvudpoäng är att det var ett krig som i huvudsak bedrevs av amatörer som aldrig hade kunnat föreställa sig dess grymhet och konsekvenser. Ett så stort krig hade aldrig utkämpats i Nordamerika. Officerarna hade aldrig haft ansvaret för så stora styrkor och vare sig statsledningarna eller delstaterna hade någon planering för de insatser i form av utrustning och försörjning som striderna skulle kräva.

Södern hade ett visst försprång i form av militär kompetens och stridsvilja men samtidigt ett stort underläge vad gäller resurser och soldater. Successivt utjämnades skillnaderna, till och med Lincolns kavalleri kunde efter några år möta sina motståndare på slagfältet, och sydstaternas bristande intresse för logistik tog ut sin rätt. Unionen hade stora besvär med att organisera sina resurser men när det väl började fungera ökade pressen på fienden radikalt.

Ett krig som från början mest handlat om mindre slag på behörigt avstånd från det civila samhället blev alltmer intensivt, det började påminna om första världskriget med enorma arméer och skyttegravar. Gränserna för det som var möjligt att göra ändrades också. På samma sätt som bombning av civila under de två världskrigen gick från otänkbart barbari till vardag, blev förstörelse av civil egendom efter en tid ett naturligt inslag i framför allt unionens krigföring. Shermans marsch genom Georgia kanske vann valet 1864 för Lincoln men Sörensen gör inga försök att skriva om verkligheten – det var ett fruktansvärt sätt att föra krig. Möjligen kunde han tillåtit sig fler kritiska kommentarer – man behöver inte göra allt man kan bara för att det är möjligt, även om det skulle gynna den goda saken. Till och med den ofta beundrade general Lee lät sin armé beslagta fria svarta under invasionen i Pennsylvania 1863. Andra generaler i president Jefferson Davis tjänst avrättade svarta krigsfångar. Till pjäsen hör förstås att södern för det mesta var på defensiven, plundring av civil infrastruktur i det egna landet hade inte varit någon uppskattad taktik.

Sörensen konstaterar att de flesta generaler inte var vare sig dygdemönster eller särskilt bra på det de gjorde. Bland undantagen märks Grant, Lee och Jackson. En del politiskt tillsatta befälhavare orsakade återkommande katastrofer på båda sidor. Lee var briljant men skrev otydliga order, litade för mycket på sina underlydande och accepterade förluster som hans nya hemland inte alls hade råd med. Författaren menar att inte minst Lee agerade alltför offensivt och aggressivt. Armén var för otränad för att lyckas med en snabb inledande seger, därefter borde ständig försvarsstrid ha varit det rimliga alternativet. Det stämde dock dåligt överens med synen på hur krig skulle gå till. Opinionen krävde segrar och Lee levererade ibland men till ett alldeles för högt pris. Dessutom innebar satsningen på Lees armé att andra delar av södern förlorades eller fick sköta sig på egen hand. Förlusten av Vicksburg 1863 innebar att delstaterna väster om Mississippi skars av från resten av CSA – det var en katastrof.

När det gäller krigets inledning kunde lite mer intresse ägnats den nya tullpolitikens konsekvenser för södern. Regionen var beroende av frihandel och drabbades hårt av satsningen på att skydda industrierna i norr med allt högre tullmurar. Även diskussionen om rätten att lämna unionen kunde fått mer plats. Många menar att det inte alls var någon underlig tanke och det hade diskuterats seriöst av många delstater och regioner sedan frigörelsen från Storbritannien.

Däremot är Sörensens uppgörelse med den ibland fortfarande alltför romantiserade bilden av södern både välkommen och gedigen. Livet på plantagerna kunde vara charmerande för ägarna och deras familjer men för många var södern en hård värld där både bildning och välstånd var en bristvara. De enorma inkomsterna från bomullsexporten hade inte hunnit skapa en ekonomi som gynnade de breda lagren. Slaveriet präglade samhället och var naturligtvis den huvudsakliga förklaringen till att inbördeskriget bröt ut. Inte den enda men den viktigaste.

Thomas Sörensens ”Amerikanska inbördeskriget” är en riktigt bra bok skriven med engagemang och känsla för både de stora linjerna och de personliga berättelsernas betydelse för att förklara och ge perspektiv. Författarens text inbjuder till läsning även för oss som redan många gånger följt Lee genom Virginias skogar och läst mycket om konflikten som till slut blev ett förödande krig mellan landsmän. Den som hoppas på romantik eller hjältesagor bör dock välja en annan volym.

Mats Fält är förtroendevald i Tyresö Kommun