Magnus Norman: Så kan Sverige säga NEJ och samtidigt öka sitt inflytande i EU

Den vanligtvis slumrande svenska debatten om europafrågor har fått vind i seglen. Nya förslag från EU-kommissionen sägs hota skogen, kollektivavtalsmodellen och i förlängningen vårt nationella självbestämmande. Likt ett kollektivt flockbeteende sluter man snabbt upp bakom rop om att ”Sverige måste säga NEJ i Bryssel”. Annars kommer en elak och osynlig hand att utveckla EU till en superstat och reducera Sverige till ett lilliputland.

En del av kritiken är befogad. EU-institutionernas tendens att urholka nationell suveränitet och driva centralstyrda detaljregleringar måste ständigt ifrågasättas och utmanas. Förslag om skog och kollektivavtal måste omarbetas innan slutligt beslut fattas.

Men. Att maximera antalet nejsägningar är ingen framgångsstrategi om man vill värna svenska intressen. Att behöva säga nej är ett underbetyg till länder eller Europaparlamentariker som suttit runt förhandlingsbordet i flera år. Det är dessutom verkningslöst eftersom de flesta förhandlingar avgörs med kvalificerad majoritet.

Istället för att bekvämt luta sig tillbaka och skylla på Bryssel borde politiker, näringsliv och debattörer ställa sig frågan: Vad kan vi göra för att sätta en agenda som är bra för Sverige och för resten av EU? Hur kan vi samla en majoritet av länder för att kunna säga JA istället för NEJ.

Ta skogen som exempel. EU-kommissionens krav på minskad avverkning av skog i Sverige är ett underbetyg till svenska intressenter och ett resultat av bristande kunskap om hur man påverkar beslutsfattande inom EU. Och skogen är inget unikt exempel.

Medan svenska politiker avvaktar flyttar andra länder fram sina positioner och EU-kommissionen sprutar ut nya förslag som har direkt påverkan på det svenska samhället.

Vad kan vi då göra annorlunda för att öka Sveriges inflytande inom EU?

För det första, förankra och driv svensk position innan EU-kommissionen presenterar lagförslag. En avgörande faktor för att vinna gehör i Bryssel är att ens egna positioner finns med i EU-kommissionens ursprungsförslag. Genom att säkerställa tidig politisk förankring i riksdagen skulle Sverige kunna få större inflytande.

För det andra, säkerställ att politiker och tjänstemän identifierar och driver positiva förhandlingsintressen. Hur kan ett EU-förslag utformas och förändras för att gagna svenska intressen? Hur kan vi med andra länder vara konstruktiva? Genom att balansera behovet av NEJ sägande med framåtlutande positioner ger vi våra förhandlare i Bryssel bättre möjligheter att försvara svenska intressen.

Slutligen, bygg en tydlig politisk vision som sätter tonen i en bredare berättelse om Europa. Det finns ingen naturlag som säger att Sverige inte skulle kunna sätta agendan och driva på politikutvecklingen i Bryssel med svenska förtecken. På samma sätt som Frankrike och andra länder gör.  Att på ett tidigt stadium ge impulser till den långsiktiga debatten ger näring åt den jordmån från vilken EU-förslag senare växer.

Att säga NEJ till dålig politik är en självklarhet. Oavsett om förslaget kommer ifrån EU, riksdagen eller en svensk kommun. Men om man med framgång vill säga nej i Bryssel behöver man formulera egna förslag, visioner och alternativ. Det är ofta lättare att kritisera andra än att se sig själv i spegeln. Men om vi ska kunna försvara svenska intressen i Bryssel är det just det vi måste göra.

Magnus Norman är rådgivare i Kreab Sveriges EU-team, tidigare stationerad 15 år i Bryssel